Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Hans Li Engnell

Registrerad: 16 jan 2002 18:10 Senaste besök: I dag 20:02 Online: Nej

Enskede www.frispel.net

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

Mätta Sony, otillräckliga Microsoft och obegripliga Nintendo

Hans Li Engnell 15 jun 2017 15:25535 visningarKommentera: 4 !

E3 2017 kändes som något av ett mellanår. De jättestora överraskningarna som fick folk att gråta uteblev, och det mesta som visades hade utannonserats tidigare.

Det vi fick var i stället ett antal stabila men ganska väntade framträdanden. Och så något tämligen obegripligt från Nintendo, men vi kommer till det.

Microsoft hade den snyggaste och mest välregisserade konferensen. Men efteråt frågade sig alla om de alls hade hört några argument för att köpa Xbox One X. Svaret var ett rungande nej.

Inte ens jag, som köpte den första Xbox på lanseringsdagen för hiskeliga 5000 kr och har varit en tämligen trogen kund sedan dess, kan motivera ett köp just nu.

Det är inte det att Xbox One X inte är prisvärd utifrån vilken teknik som sitter på insidan. Det är helt enkelt en fråga om pris. PlayStation 3 led av samma problem initialt. Fansen argumenterade för att den var billig (!) givet vad Sony erbjöd. Och det kanske den var. Men väldigt få tycker att 6500 kr är billigt för en spelkonsol.

Microsoft kommer drabbas av exakt samma sak med One X. Dessutom finns redan en konsol som kostar hälften så mycket och erbjuder UHD Blu-ray och HDR. Den heter Xbox One S.

Största problemet för Microsoft i år var emellertid inte prislappen på Xbox One X utan frånvaron av nya heta exklusiva varumärken. Phil Spencer grillades av Eurogamer om detta och hamnade lite på defensiven.

Det finns spel, sade Spencer. Men han har lärt sig att inte utannonsera dem för tidigt. Fair enough. Men det hjälper inte här och nu. Jag tror inte jag var den enda som hade hoppats på några helt nya varumärken från Microsoft, och skrytet inför E3 om hur mycket som fanns att visa tände hoppet.

Det vi fick se var en rad indiespel av varierad kvalitet och Super Lucky's Tale som såg minst sagt mediokert ut. Otillräckligt.

Kanske var det då tur för Microsoft att SOny inte var mycket bättre. Efter två riktigt bra E3 i följd var det som om Sony lutade sig tillbaka i år. De gav intrycket av att vara lite blasé. Segern är i hamn. PS4 dominerar. Vad mer behöver de göra?

Visserligen hävdar Sony precis som Microsoft att det finns fler exklusiva spel att visa upp, och PSX är förstås ett utmärkt tillfälle för detta. Men på E3 var det ett till synes proppmätt Sony vi fick se. Inte det där hungriga och kundfriande företag vi nästan vant oss vid sedan lanseringen av PS4.

Och så slutligen Nintendo. Knasiga, gulliga och kufiga Nintendo. Efter några förnedrande år med Wii U är de nu tillbaka i storartad stil. Trodde vi.

Årets E3 blev emellertid inte den där stora comebacken som många hade hoppats på. Ett nytt Yoshi. Ett nytt Kirby. Och för all del Metroid Prime 4 som de lyckades dämpa genom att enbart visa en logotyp. Mycket mer än så var det inte i år. Det är nästan som om Nintendo har satt en ära i att göra folk besvikna. De vet rimligen exakt vad fansen vill ha. Ändå gör de så här.

Jag vet att jag inte tillhör Nintendos målgrupp. Men det fascinerar mig att så många kan tycka att de är så bra när de levererar så oerhört skralt som på de senaste årens E3.

Åsikter är åsikter och går inte att säga så mycket om. I mina ögon lever dock Nintendo kvar i en verklighet som sedan länge passerats. De ger med egna handen genom att fortsätta att leverera riktigt stabila spelupplevelser. Men de tar med andra handen genom att skapa krångliga och efterblivna tjänster och galen prissättning på tillbehör.

Därutöver har Nintendo fortfarande oerhört svårt att locka tredjepartsutvecklare. Detta ser den goda starten till trots inte ut att ändras med Switch, vilket gör att konsolen riskerar att bli en Nintendo- och indiesplattform.

Försäljningssuccén för Switch kom som en överraskning för mig. Med ett så pass högt pris för en enhet som i första hand är bärbar och så få spel under det första halvåret hade jag gissat på ett något svalare mottagande, åtminstone i väst.

Hur det går framöver blir därför intressant att se. Antingen avtar försäljningen när folk har spelat sig trötta på Zelda och Mario Kart. Eller så har jag åter igen helt fel och många ser ett värde i Switch som jag inte ser. Det är förstås fullt möjligt.

För övrigt var det varken Microsoft, Sony eller Nintendo som "vann" E3 i år. Det var Ubisoft. Även om det lär dröja evigheter innan nya Beyond Good & Evil släpps. Ett spel som ryktades bli exklusivt till Switch men som nu enligt senaste budet kommer till övriga format i stället.Taggar: E3, Xbox One, PS4, switch

Mer än en förlorad generation

Hans Li Engnell 23 maj 2017 21:12900 visningarKommentera: 1 !

Det svänger fort ibland. Jag minns när Nokia var mobiltelefonernas kungar. De slogs mot Ericsson, och själv ägde jag genom åren modeller från båda fabrikanterna. Sedan kom Iphone och Nokia gjorde dundermisstaget att underskatta uppstickarna.

Resultatet av denna felbedömning vet vi. Nokia återhämtade sig aldrig, och smarttelefonmarknaden delades i princip upp mellan Apple och Samsung medan Nokia slet förgäves med sina Lumia-modeller. Än i dag har nya konkurrenter svårt att stjäla marknadsandelar i väst.

Ju större framgångar du når, desto tyngre kan du falla. Nokia föll tyngre än de flesta. Från marknadsledande till utslagna på bara några år.

Microsoft har inte riktigt gjort samma resa med sin Xbox-division, men utvecklingen de senaste åren är ändå värd att nämna. Som gammal Xbox-spelare ser jag den inte bara i form av siffror i kvartalsrapporter och frånvaron av PR-utspel från Microsoft - jag känner den. Det kan låta teatraliskt, men man ska inte helt bortförklara trogna kunders magkänslor.

Faktum är att Xbox One känns som en annan konsol än Xbox 360. Den där framgångskänslan som Microsofts mest lyckade konsol hittills förmedlade smittade av sig på mig som spelare. Det var kul att gå in och köpa spel därför att det kom så oerhört många.

Intresset för Xbox 360 var stort från både utvecklare och spelare. Xbox One förmedlar snarare en känsla av stagnation. Inte för att det är en dålig konsol. Jag använder den flitigt för både film och spel. Men den erbjuder väldigt lite som jag inte lika gärna kan uppleva på min PlayStation 4. Att multiformatsspelen här hemma tenderar att ha gröna i stället för blå fodral har helt och hållet med handkontrollen att göra.

En känsla gör förstås ingen sommar, och den fäller inga bjässar i spelbranschen heller. Men tecknen på stagnation har blivit alltfler. Xbox One får inga exklusiva spel längre, och Microsoft har själva lagt ned en rad exklusiviteter som varit utannonserade och uppvisade. Fable Legends och Scalebound är två av dem.

Nu får vi veta att Cliff Bleszinskis kommande Lawbreakers inte bara släpps till PC utan även PS4. Pappan till det så populära Gears of War, spelet som närmast definierade Xbox 360 under den förra generationen, låter alltså sitt kommande lir vandra in i Sonys famn.

Det kanske kommer till Xbox One vad det lider också. Men att det utannonseras till PS4 först är ett av dussintals tecken just nu på hur Microsoft arbetar i kraftig motvind. Jag har svårt att se hur de ska kunna vända skeppet i närtid.

På E3 ska Scorpio visas upp. Världens mest kraftfulla spelkonsol. Det kommer bli kul och jag lär förmodligen köpa den. Men Scorpio kommer inte vända vinden för Xbox One, sannolikt inte ens påverka försäljningen särskilt mycket. Vilket lär betyda fortsatt stagnation.

Phil Spencer har som vanligt hävdat att detta blir det bästa året för Xbox någonsin. Det är lite svårt att tro honom den här gången.

Microsoft har mycket att bevisa när de drar igång sin årliga E3-konferens om några veckor. Frågan är om de kan skapa ett embryo till den där framgångskänslan igen.Taggar: Microsoft, Xbox One

Var Kinect en katastrof?

Hans Li Engnell 18 apr 2017 16:272747 visningarKommentera: 4 !

I en intervju med IGN Unfiltered fäller Peter Molyneux sin dom över Kinect. Han kallar Microsofts rörelsekänsliga tillbehör för ”en katastrof”.

Uttalandet kan låta drastiskt, och det går att hävda att Molyneux knappast är rätt man att beklaga sig över produkter som inte riktigt lever upp till hypen. Men hans kritik är intressant eftersom den påminner oss om vad Microsoft lovade att Kinect skulle vara men aldrig blev.

Jag minns trailern som avslöjade Kinect, eller Project Natal som kameran hette då. Sloganen var ”You are the controller”. Trailern var väldigt cool, och eftersom vi inte visste bättre då trodde de flesta av oss att detta var precis vad vi skulle få. Att Kinect faktiskt skulle kunna prestera detta.

I verkligheten var precisionen långt ifrån så exakt som i den där trailern. Den kunde förstås inte alls höra var vi befann oss i rummet, och den kunde varken skanna föremål eller se spelaren var den än befann sig framför TV:n. Framför allt kunde den inte göra någonting så snabbt och sömlöst som vi fick se i trailern.

Lärdomarna från Kinect gjorde många av oss skeptiska när vi såg Microsoft visa upp den nya Kinectkameran tillsammans med Xbox One. Vi hade kort sagt lärt oss att det vi får se ibland har mer att göra med utvecklarens önskemål än vad produkten faktiskt klarar av.

Kinect visade sig vara väldigt känslig för avstånd. Det var därför vi tvingades möblera om vardagsrummet varje gång vi skulle spela. Att flytta vardagsrumsbordet för att spela Kinect Sports var väl OK, men att behöva flytta soffan för att fitnesspelet skulle fungera när jag låg på golvet gjorde att jag allt mer sällan orkade spela. Det blev för omständigt, och efter en tids användning började min Kinect att samla damm.

Det släpptes faktiskt en del bra spel till Kinect. Dansspelen, i synnerhet Dance Central 3, var utmärkta och detsamma gällde flera fitnesspel. Kinect Sports var som Wii Sports fast bättre. Men Kinect fungerade aldrig särskilt bra med mer traditionella spelupplevelser, vare sig racing-, fighting- eller actionspel gjordes rättvisa. Därtill var den alldeles för klen.

Tanken var att Kinect till Xbox One skulle lösa dessa problem. Men trots att Larry Hryb skröt om att den var så avancerad att den kunde se våra blodådror, lyckades Microsoft aldrig släppa några spel som visade vad den gick för och varför den var värd pengarna.

Det var som om de antingen hade tappat fantasi och intresse för nya Kinectspel eller helt enkelt gick all-in på de TV-funktioner som Kinectkameran kunde erbjuda (och som ingen efterfrågade). Efter Kinect Rivals blev det tyst, och nu har vi nästan glömt att Xbox One faktiskt lanserades med en Kinectkamera.

I dag är jag glad att trenden med det rörelsekänsliga spelandet är över. Det var några kämpiga år då E3 fullständigt togs över av galna och meningslösa presentationer av nya rörelsekänsliga spel och där spelbarheten kom i bakvattnet.

Nu har vi i stället gått in i nästa fas som känns lite som de där åren med Wii och Kinect: stora löften men högst tveksam leverans.

Nu kallas det VR.Taggar: Kinect, Xbox 360, Microsoft

De var Microsoft och de skulle ta över allt

Hans Li Engnell 14 mar 2017 16:003234 visningarKommentera: 4 !

När den europeiska lanseringen av Xbox i dag fyller 15 år finns det både anledning att skåla i något grönt och minnas hur allting började. Så här i efterhand är det egentligen ganska fantastiskt att vi i dag sitter och spelar på Microsofts tredje Xbox. Allt kunde nämligen ha tagit slut så mycket tidigare.

När Microsoft utannonserade sina planer på att ge sig in i konsolbranschen möttes de med enorm skepsis. Jag minns mycket väl den otämjda vrede som osade över insändarsidor och tidiga spelforum på nätet.

Reaktionerna bottnade i både en rädsla och en känsla av att mjukvarujätten bakom Windows och Excel aldrig skulle kunna ha något vettigt att tillföra. "De vill bara", som någon uttryckte det, "tjäna pengar" (som om Sega, Nintendo och Sony aldrig varit intresserade av detta).

Mångas skeptiska inställning hade mer med fördomar än en realistisk marknadsanalys att göra. Men det fanns en utbredd oro över att Microsoft skulle använda sina tveksamma affärsmetoder på just den bransch vi älskade så mycket, och att målet var att få monopol även på spelbranschen. Detta, antog många, skulle ske genom uppköp. Köpet av Rare tycktes senare bekräfta detta.

Efter Segas svanesång på konsolmarknaden, Dreamcast, välkomnade jag en ny aktör. Jag tyckte kort och gott att Xbox verkade spännande. Inte primärt för vad Xbox Live lovade för framtiden utan mer för att det var marknadens mest kraftfulla spelkonsol med en inbyggd hårddisk och att den verkade få ett bra stöd från Sega.

Så jag förbokade och cyklade till närmaste postombud för att hämta ut ett gigantiskt paket den där soliga dagen i mars. I det låg en Xbox, en DVD-fjärrkontroll, två spel och ett kvitto från Webhallen som avslöjade priset för kalaset: 6 700 kr.

Xbox kostade hiskeliga 5000 kr när den lanserades i Sverige. Att det inte ringlade några långa köer utanför butikerna var inte så konstigt. Super PLAY konstaterade att det hade varit en "lugn" lansering.

Väl hemma packade jag upp allt, försökte undvika att kolla på kvittot och fnissade gott för mig själv när jag såg hur oerhört stor Xbox var bredvid min lilla Dreamcast.

Det var ett grönsvart monster som Microsoft hade snickrat ihop. Uppenbarligen en konsol byggd snarare för att vara omöjlig att ignorera än att smälta in bland övrig elektronik i vardagsrummet.

Lanseringen i Europa blev ingen succé. Att PlayStation 2 för tillfället sprang ärevarv runt världen hjälpte knappast, men till råga på allt var prissättningen åt skogen. Snart insåg Microsoft sitt misstag. Bara veckor efter att Xbox nått butikshyllorna kapades priset med hela 1500 kr. Vi som hade köpt konsolen för lanseringspriset kompenserades med en handkontroll och två valfria spel.

Personligen tänker jag tillbaka på de där åren med rätt fina minnen, även om livet i övrigt var i kaos. Xbox var en välbyggd och gedigen produkt som aldrig krånglade. Spelupplevelser som Halo, konverteringen av Shenmue II och racingmästerverk som Project Gotham Racing 2, RalliSport Challenge 2 och Midtown Madness 3 gick varma hemma. Dessutom hade jag nu köpt min första DVD-spelare.

Xbox var Microsofts första försök. Allt gick förstås inte vägen. I Japan misslyckades de fatalt och spelutbudet bestod mestadels av action-, sport- och racingspel.

Någon ekonomi lyckades de aldrig få i projektet. Exakt hur många miljarder som förlorades på Xbox har Microsoft av naturliga skäl aldrig velat berätta, men det är många. Någon stor säljframgång blev den inte heller, men med sina drygt 24 miljoner sålda enheter lyckades Xbox åtminstone besegra Nintendos Gamecube, vilket väl får sägas vara något slags fjäder i hatten för en utmanare.

Framför allt blev Xbox en något dyrköpt inträdesbiljett på konsolmarknaden för Microsoft. Plötsligt hade de ett varumärke som folk köade i timtal för att få köpa.

Resten är, som det heter, historia. Vi vet att det inte blev någon monopolställning för Microsoft. De etablerade sig som en aktör men har inte vunnit någon generation sedan dess. Och de har, till skillnad från vad många trodde i början av 2000-talet, faktiskt bidragit till att utveckla spelbranschen på flera sätt.

Där och då, i mars 2002, var det inte lika självklart hur det skulle gå. Jag var övertygad om att jag spelade på framtidens spelplattform. Xbox var världens mest kraftfulla spelkonsol och den hade både hårddisk och ethernetkontakt för onlinespel. Men framför allt hade den Halo.

Framtiden var verkligen här på riktigt. Och den var målad i grönt.

Taggar: Xbox, spelhistoria, Microsoft

I det nya huset ska allt få plats...

Hans Li Engnell 25 feb 2017 19:163425 visningarKommentera: 7 !

Jag har nämnt det vid några tillfällen tidigare. Min spelsamling är spridd i garderober och källarförråd. Nedpackad, undanstoppad, otillgänglig. Nästan gömd.

Allt i väntan på den där flytten till ett större boende där allt skulle packas upp igen, spelen sättas i sin rätta ordning i hyllor och konsolerna och tillbehören få stå i glasmontrar och skina som de förtjänar. Det är en flytt som hela tiden har funnits i tanken där framme någonstans och som vi har arbetat för steg för steg men aldrig blivit mer konkret än så. Förrän nu.

Nu har vi äntligen skrivit på köpekontraktet för ett hus. Månader av husjakt, Hemnetberoende, visningsfeber och emotionell bergochdalbana har kommit till ända.

Därmed börjar det roliga - att sätta igång med planeringen av inköp och möblering.

Att flytta är dyrt, så vi får väl se om pengarna räcker till annat än det mer traditionella möblemanget i ett första steg. Jag misstänker att frun kan ha vissa invändningar om jag lägger fram mina planer på att betala tiotusentals kronor för fina glasskåp och montrar för mina spelkonsoler och tillbehör.

"Men titta så fina de är."

"10 000 kr styck? Och du tycker att du behöver tre?

"Nja, kanske fyra? Det finns ju också såna man kan specialbeställa med Dreamcastloggan på och..."

"Nej."

"Nej? Tre då?"

"Vi behöver ett nytt kök. Det har vi pratat om, den förra ägarens smak (kakel i svart och glitter) funkar inte."

Jodå, det stämmer. Jag kommer få kognitiva svårigheter om vi inte byter ut det där köket först. Men när väl det är gjort så, kanske...

Många män behöver en man cave, det är sedan gammalt. Min far hade sitt hobbyrum där han byggde både modellflygplan och modellbåtar i XL-storlek. Om han inte syntes till någonstans visste man alltid var han höll hus. Jag behöver ett rum för alla spel och konsoler. Så är det. Och så blir det. Det var delvis därför vi köpte ett hus med fyra sovrum.

Men det får väl ta sin lilla tid. Att slippa ställa prylarna i garderober och källarförråd är en framgång i sig. Jag har ju lärt mig att ta ett steg i taget nu.Taggar: Retro, Spel

Tidigare inlägg

1 2 3 4 5 ... 8 | nästa | sista

De små spelen som räddar mig

23 feb 2017 14:520

En av årets största exklusiva spellanseringar, Guerillas Horizon...

Microsoft bör försena Scorpio

5 feb 2017 09:449

Kinda funny games har en...

Nintendos sista konsol

16 jan 2017 20:1025

Är Switch Nintendos Dreamcast? Inte i betydelsen den där maskinen...

Spela mer 2017

25 dec 2016 16:023

Vi brukar inte skriva önskelistor till varandra till jul. Däremot...

Länge leve vår hobby

16 dec 2016 18:324

Så här års sammanställs det listor över årets bästa spel - och årets...

15 år med Halo

15 nov 2016 09:220

Den 15 november 2001 lanserades Xbox i Nordamerika. Halo:...

Är Shadow of the Tomb Raider Laras nästa äventyr?

1 nov 2016 07:234

En Redditanvändare säger sig ha tagit en suddig bild av en slarvig...

Det kom ett spel i posten

27 okt 2016 19:362

Jag brukar aldrig vinna. Faktum är att jag, om man bortser från den...

20 år med Tomb Raider

25 okt 2016 20:420

För att fira att Tomb Raider fyller 20 år i dag den 25...

Vem är Switch till för?

21 okt 2016 12:2827

I den trailer som avslöjade Nintendo Switch för världen visades på...

Köpstopp!

10 okt 2016 11:256

I augusti sammanställde jag...

Nytt till Dreamcast-samlingen

3 okt 2016 21:121

Dreamcast-samlingen växer, även om det går väldigt långsamt just nu...

När storleken faktiskt har betydelse

27 sep 2016 19:247

Plötsligt hände något som aldrig har hänt under mina år som...

Microsoft behöver nya exklusiva spel

20 sep 2016 11:3110

Xbox One börjar få upp farten något både vad gäller försäljning...

Om de där trådlösa hörlurarna till Iphone 7...

16 sep 2016 18:504

Nu blir det reklam! www.youtube.com

PS4 Pro - njae...

8 sep 2016 11:434

Sonys avtäckning av PS4 Slim och PS4 Pro blev ett slags...

Nintendo: "Vi måste kommunicera tydligare"

26 aug 2016 11:0532

Vi närmar oss en avtäckning av den beryktade NX. Någon gång i...

Nvidia Shield och jag (eller hur man ger efter för ha-begäret)

1 aug 2016 21:478

Vi har alla känt det. Det där starka begäret efter något. Det är...

Dreamcast: "So soothing... like a gentle breeze"

18 jul 2016 09:440

Ibland blir jag lite tårögt nostalgisk. Som när jag måste packa ned...

1 2 3 4 5 ... 8 | nästa | sista