Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Hans Li Engnell

Registrerad: 16 jan 2002 18:10 Senaste besök: I går 22:04 Online: Nej

Tyresö www.frispel.net

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

När vi tappar hakan

Hans Li Engnell25 okt 2017 09:531000 visningarKommentera: 8 !

Det händer inte ofta, förmodligen bara någon enstaka gång per generation om ens det. Men det finns spel som har fått min haka att rent fysiskt åka nedåt i beundran för vad jag ser.

Ett tillfälle jag minns mycket väl var när jag först spelade Dead or Alive 3 till Xbox. Halo var förstås det spel som fick mest uppmärksamhet vid lanseringen av Microsofts första konsol, och i flera år efter det.

Men även om Bungies mästerverk visade vad Xbox gick för var det Dead or Alive 3 som för mig, och andra, gjorde det uppenbart att denna nya konsol var något i hästväg.

När jag i Hayabusas kläder med en välplacerad spark skickade ut min motståndare genom fönstret så att denne stötte i och förstörde neonskyltar på fasaden på väg ned mot asfalten gick även min haka i backen.

Det var inte första gången ett beat 'em up-spel visade kraften i ny hårdvara. Virtua Fighter 2 gjorde samma sak för Saturn och Soul Calibur var galet snyggt flera år efter att det släppts till Dreamcast. Det är en bra genre att visa upp styrkan i en ny konsol med.

De där haktappande ögonblicken är sällsynta. Visst blir jag rätt ofta imponerad av nya spel, även om det alltmer sällan har med grafiken att göra som det brukade. Men att bli tagen på sängen så där som jag blev 2002 händer inte ofta.

Har du några minnesvärda tappa hakan-ögonblick?Taggar: Retro, Xbox, Fighting

« Till bloggen

Kommentarer

Morbido25 okt 2017q

Det tydligaste jag har är när jag som 13-åring tog mina första steg utanför Midgar och insåg hur stort FF7 faktiskt var. Var mitt första rollspel någonsin så känslan var antagligen förstärkt av det. Dock har det hänt när jag spelat gamla spel på senare tid att jag tappar hakan lite över hur otroligt välgjort bakgrunder och liknande är med tanke på tekniken.

Aleksandar Buntic25 okt 2017q

Jag håller med dig om dina exempel. Otroligt mäktiga upplevelser. Skulle dock inte klassa spelen som Beat Em' Up, utan fightingspel. Beat em' up är mer street of rage, turtles in time etc. och 3D-varianten är ju mer åt Yakuza.

Jag blir mer mållös av en estetik eller berättelser nu för tiden. Typ Cuphead! :)

Robert Larsson25 okt 2017q

När man spelade Resident Evil för första gången var det total härdsmälta över det grafiska. Sinnessjukt snyggt och satt med hakan nere i golvet i stort sett hela spelet. FF 7 var ju en höjdare också, otroligt läckra bakgrunder och CG-sekvenserna var ju state of the art på sin tid. Mario 64 blev jag också jävligt imponerad av när det kom. Det var många gånger man lirade det som man tänkte "det blir fan inte bättre än så här". Nu på senare tid är det väl The Witcher 3, Uncharted 4 och The Order 1886 som imponerat mest rent tekniskt och BB rent estetiskt.

Alexander Rehnman25 okt 2017q

Slutet i Danganronpa V3 är en av de häftigaste sakerna jag varit med om rent narrativt. Samma gäller Zero Escape-serien och Doki Doki Literature Club, som jag spelade nyligen. Det sistnämnda är något som aldrig någonsin skulle kunna funka i annan uttrycksform och ett fint exempel på vad spelmediet kan åstadkomma.

Journey jämförde mig med hur sanslöst vackert det var och hur det... var, helt enkelt. Jag har inte spelat om det. Vill inte förstöra den häftiga upplevelsen jag hade första gången.

Att spela BotW i bärbart läge första gången var häftigt också, när man såg hur bra saker en så liten maskin kan prestera.

Thomas_8728 okt 2017q

Metal Gear Solid till PS1 visade verkligen hur filmiska spel kunde vara och jag kommer ihåg att jag fullkomligen blev chockad över hur snyggt det var. Likaså Final Fantasy VIII som jag faktiskt spelade före sjuan.

Uncharted 2 är ett annat sådant, framför allt snölandskapen.

Och Half Life 2 såklart.

Hans Li Engnell29 okt 2017q

Thomas_87:

Uncharted 2 är ett annat sådant,


Uncharted 2 är ett av de mest imponerande spel jag någonsin spelat. Dock spelade jag det rätt sent eftersom jag dröjde med att köpa PS3, så spelet imponerade inte grafiskt på mig när jag väl satte tänderna i det. Däremot berättelsen, miljöerna och dramaturgin... :-)

Karl Hungus 1 nov 2017q

WipeOut till PlayStation hösten 1995 är nog det spel som fått mig att tappa hakan längst ner mot golvet. Ena dagen satt jag och spelade Super Nintendo, nästa dag var det techno, överljudshastighet och galet snygg polygongrafik. Det grafiska steget har nog aldrig varit så stort som mellan 16-bitarna och 32-bitarna.

Resident Evil sensommaren 1996 var nästa ögonblick. Därefter var det Final Fantasy VII julen 1997. Metal Gear Solid också, det spelet liknade inget annat med sitt extremt filmiska berättande. GTA III fick mig också att tappa hakan hösten 2001 med sin enorma spelvärld. Och så slutligen Uncharted 2 med sina otroligt filmiska sekvenser och sin enastående grafik. Närmast på senare tid är nog Horizon.

HackSiegfried17 nov 2017q

Gears of war, Call of duty 2,Motorstorm Soul Calibur och Halo 2 är nog de enda gångerna.

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.