Det fanns ett program till Amigan som jag inte längre minns vad det heter.
Man kunde skapa sin egen undergroundprofil,
Lite som om man var
Mr Z.
Det gick att skapa en sorts fanzine, där man kunde vara den man ville vara och sedan när man bytte disketter med andra kunde man skicka med den filen.
Så dom fick läsa vem man var. Vad man gillade. På det sättet kunde man samla coolhetspoäng (som man sedan kunde använda när man gjorde något som inte var coolt, men som man då kunde spendera för att rädda situationen och behålla sitt "flow").
Bäst just nu1. Nitzer Ebb -
Join in the Chant2. Det behövs ingenting mer än 1.
Fast utan länken..
Jag satt i källaren hos en kompis (han bodde, fantastiskt nog, i källaren i sin mamman hus och där spenderade vi alla helger med moviebox, skräckfilmer och spel fram till att vi träffade någon som ville köpa ut sprit) och vi gjorde nya sådana här varje vecka.
Jag var Weirdo, han var Psyche.
(Han hade tagit namnet från en grupp med samma namn (här är den fantastiska
Misery) som vi hittat i katalogen från Accelerating Blue Fish (det skulle ta ytterliggare ett par år innan jag var
med i den).)
Jag bytte namn varje vecka.
Jag var aldrig nöjd med det jag hade och samtidigt kände jag att jag kunde byta personlighet hur jag ville. Vara vem som helst. Alltid under ett nytt namn.
Det slutade när jag fick ett brev av en av alla personer som jag bytte spel med.
(Låt oss kalla det för att "byta spel" istället för piratkopiering.)
Han förstod inte varför jag bytte namn när jag hade det perfekta namnet redan.
Jag svarade att jag inte förstod.
Och någon vecka senare fick jag svaret.
(All den här kommunikationen fördes via brev som man gjorde på den tiden i ett samhälle som innehöll lite mindre stress.)
Det här var på den tiden som jag hette
Oscar Jansson och vad han gjorde var att ta initialerna, O och J, och göra det till det snygga "Ojay".
(Det här var på den tiden när O och J inte med en gång hade en negativ klang.)
Jag blev Ojay.
Var också snyggt när jag i mina små försök att bli DJ hade ett coolt artistnamn (jag antar att min karriär som DJ dog i ungefär samma ögonblick som jag lade på dom fem första sekunder från
det här över alla skivor jag spelade. En av dom som också var DJ (och som fortfarande
är det) körde en bil vi kallade "limpan", den var brun och ful men vi var alla vackra när vi pumpade EBM på hög volym när vi körde varvet i stan om och om igen.)
(Och nu har jag nästan svaret på frågan från den låten.)
Jag minns inte vad han hette, han som skrev det där brevet, eller var han tog vägen (han blev sur för att jag inte skickat X antal disketter till honom som jag lovat, och det kan man väl förstå nu).
Men han gav mig ett namn.
Psyche vet jag var han är. Jag har inte träffat honom på 15 år, minst.
Men jag ser hans uppdateringar på Facebook.
Han ser, precis som jag, ut att vara 18 fortfarande.
Tobias Söderlund • 2 sep 2012 0q
Då lät det såhär.
Inte riktigt så som Psyche lät under 80-talet och tidigt 90-tal.