
Oskar Skog
Malmö Oskar Skog
Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg
Dom stora svåra besluten
Det var en bra höstsäsong.
Oskar Skog, den nya spelaren i Malmö FF (och han är bara 18 år!), gjorde 24 mål.
Jag hade tänk att han (och jag) skulle stanna i Malmö FF, så när transferfönstret öppnade under juluppehållet tackade jag nej till alla anbud från meningslösa klubbar i Holland, Italien och Tyskland.
Och så fick jag ett bud från Liverpool.
Jag växte upp med Tipsextra på lördagar i SVT. Nya matcher från England varje lördag. Det var något stort hos oss.
(Det här var på den tiden det bara fanns två kanaler, man fick skapa sina egna event.)
Mamma och pappa hejade på Liverpool.
Det var ju den staden som Beatles kom från.
(Jag hejade på Aston Villa i smyg, dom hade snygga dräkter.)
Jag fick alltid lämna in en tipsrad på mormors kupong. Försökta att hitta dom rätta 13 rutorna bland 39 alternativ.
(Jag är fortfarande osäker på vad som skulle hänt om jag vunnit.)
Nu valde jag att tacka nej till Liverpool. Tänkte stanna i Malmö FF tills säsongen är slut. Vinna Allsvenskan och skytteligan. Gå vidare efter avslutad säsong. Vill inte svika.
Sedan fick jag ett bud från Inter.
Ny beslutsångest. Det är ingen liten klubb. Och i verkligheten hade jag ju tackat ja till 10000 euro i veckan oavsett.
Skulle kunnat vara Elfsborg då.
Eller nästan, i alla fall.
Men jag stod fast vid mitt beslut. Malmö hela första säsongen. Ta hem titeln. Vinna skyttligan. Gå under sommaren (är det någon som vet varför Allsvenskan inte följer den rätta tiden i Fifa-spelen? Det kan väl inte vara så svårt?) till en ny karriär.
Det är något med sportspel som gör det här med mig. Jag har aldrig ångest för beslut som jag gör i andra spel. Ligger aldrig vaken om nätterna och tänker på vad jag gjort.
Eller bör göra.
Här blir det viktigt.
Kanske alldeles för viktigt.
Oskar Skog, den nya spelaren i Malmö FF (och han är bara 18 år!), gjorde 24 mål.
Jag hade tänk att han (och jag) skulle stanna i Malmö FF, så när transferfönstret öppnade under juluppehållet tackade jag nej till alla anbud från meningslösa klubbar i Holland, Italien och Tyskland.
Och så fick jag ett bud från Liverpool.
Jag växte upp med Tipsextra på lördagar i SVT. Nya matcher från England varje lördag. Det var något stort hos oss.
(Det här var på den tiden det bara fanns två kanaler, man fick skapa sina egna event.)
Mamma och pappa hejade på Liverpool.
Det var ju den staden som Beatles kom från.
(Jag hejade på Aston Villa i smyg, dom hade snygga dräkter.)
Jag fick alltid lämna in en tipsrad på mormors kupong. Försökta att hitta dom rätta 13 rutorna bland 39 alternativ.
(Jag är fortfarande osäker på vad som skulle hänt om jag vunnit.)
Nu valde jag att tacka nej till Liverpool. Tänkte stanna i Malmö FF tills säsongen är slut. Vinna Allsvenskan och skytteligan. Gå vidare efter avslutad säsong. Vill inte svika.
Sedan fick jag ett bud från Inter.
Ny beslutsångest. Det är ingen liten klubb. Och i verkligheten hade jag ju tackat ja till 10000 euro i veckan oavsett.
Skulle kunnat vara Elfsborg då.
Eller nästan, i alla fall.
Men jag stod fast vid mitt beslut. Malmö hela första säsongen. Ta hem titeln. Vinna skyttligan. Gå under sommaren (är det någon som vet varför Allsvenskan inte följer den rätta tiden i Fifa-spelen? Det kan väl inte vara så svårt?) till en ny karriär.
Det är något med sportspel som gör det här med mig. Jag har aldrig ångest för beslut som jag gör i andra spel. Ligger aldrig vaken om nätterna och tänker på vad jag gjort.
Eller bör göra.
Här blir det viktigt.
Kanske alldeles för viktigt.
Kommentarer
Kommentera
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

Oregondanne • 14 okt 2012 0q
Själv blandade jag alltid ihop dem med West Hams.
Höll förresten på Arsenal, men Championship Manager 93 (eller möjligen 94) gjorde mig till ett stort fan av Tranmere Rovers, en kärlek som består. Och deras bortadräkter på den tiden var identiska med West Hams. Eller var det Aston Villas...