Mor och far är på besök.
Och sonen ville se utställningen med
Tutankhamun.
"Tutt-ankhamun, pappa."
"Ja."
Jag har redan hört det tio gånger.
Han och farmor är där nu.
Eftersom utställningen ligger ute i Hyllie, i det nya området som håller på att växa fram, passade vi på att besöka
Emporia. Ett nytt köpcentrum, ett jättebygge, i flera våningar, med 200 ton färgade glasväggar och en park på taket.
Och på tredje våningen såg jag något i taket.
En rad med Kinect, upphängda, som filmade alla som gick förbi.
Väggen är fylld av skärmar med olika motiv och kamerorna fångar dom som går förbi och man blir en skugga på skärmen. En abstrakt varelse, levande som mörka moln.
Och en lite längre bort fanns det ett helt rum.
Sex tv-apparater med olika Kinect-spel.
Ett ställe att lämna barnen på medan man åker ned till markplan för att gå på Systembolaget.
Ett ställe för barn som har "jag orkar inte meeer!"-problem men som gärna hoppar framför tv:n medan föräldrarna handlar vidare.
Jag har aldrig sett något sånt här förut.
En affärslokal på Emporia där Microsoft placerat Kinect för allmänheten.
Det går inte att köpa något där, det finns ingen försäljning, mer som ett lekrum (som man ju hittar i många affärscentrum) än något annat.
Som barnen lämnar med "KINECT" ringande i huvudet.
Det fanns ingen angränsade lokal med en spelbutik. Jag såg ingen spelbutik någonstans.
Jag blev fascinerad.
Någon äldre dam, antagligen någons mormor eller farmor, gick fram för att känna på kameran.
Den lossnade och hängde från väggen i sladden.
Hon drog snabbt med sig barnet och gick därifrån.
"Vill du pröva?" frågar jag sonen.
"Men pappa."
"Ja?"
"Vi har ju en sån hemma."
"Och?"
"Om jag inte vill spela den hemma vill jag inte spela den här."
Taggar: Kinect, Xbox 360, Microsoft, Emporia
littlejay • 3 nov 2012 0q