Tobias Söderlund
Vännäsby Tobias Söderlund
Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg
5. Händerna mot himlen
Det här känns som sådant man skriver en gång för att sedan, möjligen, få en stämpel som sitter kvar för all framtid.
Som att det lätt blir så, när man närmar sig åsikter som kanske inte borde ses på som seriösa.
(Tror du att jag bryr mig?)
På jobbet.
Hör en låt i bakgrunden som spelas på radion. Något får mig att rusa till stereon och dra upp volymen. Något i soundet. Känslan. Blir varm inombords innan jag ens har fått en chans att förstå varför.
Vill höra mer, hör mer och hör en röst jag tycker jag känner igen.
Tänker, shit! Det är Petra!
Har inte haft en tanke på att hon skulle släppa en skiva på svenska. Älskar hennes röst och tycker att delar av hennes klubbmusik är grym. När nittio procent av skivsamlingen såldes av kunde jag inte skiljas från Septembers album och singlar.
Hinner inte riktigt smälta intrycken under den korta minut, om ens det, jag hinner höra av låten. Slutar för dagen. Går hem. Drar igång Spotify. Hittar låten där. Lyssnar med hörlurar på hög volym.
Får gåshud, orimligt behagliga rysningar som går genom hela kroppen, flera gånger under låtens gång. Blundar lite extra mycket, sjunker ned på stolen jag sitter på och undrar varför jag inte lyckas hitta dit jag vill när det är precis här jag vill vara.
Där livet inte känns meningslöst.
Lyssnar igen.
Hamnar precis där, igen. Där jag inte behöver fundera på om det är värt. Om allt är lönt. Klart det är lönt. Att känna såhär gör det lönt.
(Tror du att jag kommer att leva länge än?)
Tänker, shit! Det här är ju som Kent med Petra på sång.
Noterar hur omslaget ser lite "nu skall Petra bli seriös"-aktigt ut. Lite artsy. Lätt men svårt. Letar mig ut på YouTube. Hittar videon som jag hade hoppats på att den skulle finnas där. Knappast den sexiga Petra som säljer det hon gör med sitt utseende, sina inövade poser.
Hon strosar bara runt.
Sjunger inte ens till musiken. Mörkt, svartgrått och suddigt. Oj, så hon (de?) försöker alltså på allvar lansera sig själv (henne) som "vuxen" och "seriös"? Skiter i vilket. Skiter i om just den biten funkar eller ej.
Det kanske den gör. Kanske inte.
Fortsätter få rysningar genom kroppen och Petra hoppar ut ur ett flygplan och faller ned mot marken nedanför och jag undrar om det känns som att dö när man faller. Jag vet hur det känns att falla, men jag har aldrig gjort det på riktigt.
Kollar infon till videon.
Jocke Berg har skrivit låten.
Tänker, shit! Det är Kent med Petra på sång.
Tror du att du kommer gilla det här?
(Det tror inte jag.)
Som att det lätt blir så, när man närmar sig åsikter som kanske inte borde ses på som seriösa.
(Tror du att jag bryr mig?)
På jobbet.
Hör en låt i bakgrunden som spelas på radion. Något får mig att rusa till stereon och dra upp volymen. Något i soundet. Känslan. Blir varm inombords innan jag ens har fått en chans att förstå varför.
Vill höra mer, hör mer och hör en röst jag tycker jag känner igen.
Tänker, shit! Det är Petra!
Har inte haft en tanke på att hon skulle släppa en skiva på svenska. Älskar hennes röst och tycker att delar av hennes klubbmusik är grym. När nittio procent av skivsamlingen såldes av kunde jag inte skiljas från Septembers album och singlar.
Hinner inte riktigt smälta intrycken under den korta minut, om ens det, jag hinner höra av låten. Slutar för dagen. Går hem. Drar igång Spotify. Hittar låten där. Lyssnar med hörlurar på hög volym.
Får gåshud, orimligt behagliga rysningar som går genom hela kroppen, flera gånger under låtens gång. Blundar lite extra mycket, sjunker ned på stolen jag sitter på och undrar varför jag inte lyckas hitta dit jag vill när det är precis här jag vill vara.
Där livet inte känns meningslöst.
Lyssnar igen.
Hamnar precis där, igen. Där jag inte behöver fundera på om det är värt. Om allt är lönt. Klart det är lönt. Att känna såhär gör det lönt.
(Tror du att jag kommer att leva länge än?)
Tänker, shit! Det här är ju som Kent med Petra på sång.
Noterar hur omslaget ser lite "nu skall Petra bli seriös"-aktigt ut. Lite artsy. Lätt men svårt. Letar mig ut på YouTube. Hittar videon som jag hade hoppats på att den skulle finnas där. Knappast den sexiga Petra som säljer det hon gör med sitt utseende, sina inövade poser.
Hon strosar bara runt.
Sjunger inte ens till musiken. Mörkt, svartgrått och suddigt. Oj, så hon (de?) försöker alltså på allvar lansera sig själv (henne) som "vuxen" och "seriös"? Skiter i vilket. Skiter i om just den biten funkar eller ej.
Det kanske den gör. Kanske inte.
Fortsätter få rysningar genom kroppen och Petra hoppar ut ur ett flygplan och faller ned mot marken nedanför och jag undrar om det känns som att dö när man faller. Jag vet hur det känns att falla, men jag har aldrig gjort det på riktigt.
Kollar infon till videon.
Jocke Berg har skrivit låten.
Tänker, shit! Det är Kent med Petra på sång.
Tror du att du kommer gilla det här?
(Det tror inte jag.)
Kommentarer
Tobias Söderlundq
Ja, ja, jag vet inte riktigt vad jag skall säga. Har lyssnat på den säkert 20 varv nu, kanske mer, och vill bara lyssna igen och igen.
Om det här ens är i närheten av vad albumet kommer att erbjuda kommer jag ha väldigt svårt, tror jag, att inte se det som det mest oväntade (i positiv bemärkelse) jag snubblat över under detta år.
Om det här ens är i närheten av vad albumet kommer att erbjuda kommer jag ha väldigt svårt, tror jag, att inte se det som det mest oväntade (i positiv bemärkelse) jag snubblat över under detta år.
Wristcutterq
Jag tyckte det var bra. Mycket bättre än allt annat hon gjort. Sången är fin, fin, fin. Ljudmattan... rätt fantastisk. Kan se mig lyssna riktigt mycket på det här. I en värld där jag är en vinnare igen. Men hur ska jag kunna bli en vinnare igen när jag aldrig någonsin varit en? Att det felar i igenkänningen gör att jag ställer mig tvär till låten, precis som jag ställer mig tvär till Mia Thörnbloms böcker. Tror det är det. Annars älskar jag som sagt musik plus sång. Påminner en del om Karin Ström. Fast hon är något svartare.
http://grooveshark.com/#!/s/Besjungen+f+rbisedd/3KUrtr?src=5
Ser ändå framemot att få höra mer av detta.
http://grooveshark.com/#!/s/Besjungen+f+rbisedd/3KUrtr?src=5
Ser ändå framemot att få höra mer av detta.
Tobias Söderlundq
“
I en värld där jag är en vinnare igen. Men hur ska jag kunna bli en vinnare igen när jag aldrig någonsin varit en?
Har du prövat lögnen?
Det har jag, men jag lyckades inte få lögnen att bli en sanning. Men de säger ju det, att om man intalar sig något länge, och mycket, nog så blir det just en sanning.
Jag vet inte om Berg tänker att det är en lögn eller en sanning.
Dock.
Tobias Söderlundq
Sedan att det väntar mig en textrad likt "Jag har en dejt med döden / Han bjuder på lunch på Riche” gör inte saken direkt lättare. Att dra ned på peppen som annars näst intill garanterat kommer få skiten att krascha och brinna i helvetet så att jag gråter mig till sömns.
Eller så blir det fantastiskt.
Eller så blir det fantastiskt.
motakayq
Varken September eller Kent har gett mig rysningar, men jag tycker ingen av dom är dåliga, bara intetsägande för mig. Kul att du har hittat en speciell låt, är ju bland det bästa som finns när det bara klickar ! :D
Intervjuade faktiskt Petra när hon var purfärsk någon i början på 2000-talet och hade släppt sin första singel. Jag jobbade på en lokalradio då och gjorde en telefonintervju live, hon satt på nått fik i Gbg tror jag, och det var en väldigt trevlig pratstund. :)
Intervjuade faktiskt Petra när hon var purfärsk någon i början på 2000-talet och hade släppt sin första singel. Jag jobbade på en lokalradio då och gjorde en telefonintervju live, hon satt på nått fik i Gbg tror jag, och det var en väldigt trevlig pratstund. :)
Arvid Schultzq
Nej, jag gillar inte det här. (eftersom du frågade)
Jag är en såndär trångsynt person - när en artist är förstörd för mig så är han/hon förstörd. I Septembers fall är det den hemska Mikrofonkåt och Baksmälla samt någon artikel i Aftonbladet för några år sedan om att hon tog ut ockerhyra för en lägenhet. Hon blev en girig coverartist för mig där. Samt att Petters uselhet sköljde av sig på henne, på något sett.
Så allt smörigt i denna låt blir till något nästan okontrollerbart äckligt för mig och jag vill nästan spy =/
Med det sagt kan jag nånstans förstå att det här kanske är bra. Men det är förstört/försent för mig...
Jag är en såndär trångsynt person - när en artist är förstörd för mig så är han/hon förstörd. I Septembers fall är det den hemska Mikrofonkåt och Baksmälla samt någon artikel i Aftonbladet för några år sedan om att hon tog ut ockerhyra för en lägenhet. Hon blev en girig coverartist för mig där. Samt att Petters uselhet sköljde av sig på henne, på något sett.
Så allt smörigt i denna låt blir till något nästan okontrollerbart äckligt för mig och jag vill nästan spy =/
Med det sagt kan jag nånstans förstå att det här kanske är bra. Men det är förstört/försent för mig...
Tobias Söderlundq
Jag har inte frågat om någon gillar det här.. ;-)
Men, jo, kan väl delvis förstå känslan av att en artist/grupp går sönder vid något givet tillfälle och att man inte riktigt orkar bry sig i att försöka laga problemet därefter.
Men, jo, kan väl delvis förstå känslan av att en artist/grupp går sönder vid något givet tillfälle och att man inte riktigt orkar bry sig i att försöka laga problemet därefter.
Tobias Söderlundq
En sak jag noterat utöver att Petra låter exakt som Carola i refrängen (det var Skog som påpekade det) är att jag alltid, när refrängen kommer, är på väg att nynna med såhär: "Händerna på täcket". Vad fan.
eightbitsq
Tänkte exakt likadant när jag hörde låten; "Det här låter som Kent, fast med Petra". Sen fick jag också höra att det var Jocke Berg och då var det bara så självklart. Raden "Allt är förlåtet älskling" är för mig total Kentsignatur. Känns som att han använde den frasen i alla låtar på 90-talet, typ.
Det låter bra men jag tycker ändå att den är för mycket av Berg.
Det är inte hennes låt känns det som. Även fast rösten är grym.
Det låter bra men jag tycker ändå att den är för mycket av Berg.
Det är inte hennes låt känns det som. Även fast rösten är grym.
Kommentera
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
lonian • 24 sep 2012 0q
Hennes röst är bra. Jag gillar basgången på låten. Refrängen när trummorna slår igång gör att det rycker i kroppen lite. Gillar dock inte när stråkarna kör några oväntade svängar. Men antar att ju mer man lyssnar på låten gillar man den mer och mer.