
Gudfadern
Hörby
Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg
Mystiska händelser på de romnianska slätterna
När jag och hitatshi.knife gav oss ut idag efter intagande av kex och bullar, visste vi inte vad som väntade oss.
Vi började promenera, letande efter den försvunna (glas)diamanten.
Efter att ha konstaterat att de tyska bärplockarna hade varit i farten, kanske i sammarbete med Jehovas, gav vi oss av på nya äventyr.
Vi gick o gick, och kom snart fram till en "mystisk" sjö. Vi började utforska den grummliga vattnet genom att kasta ner stenar, för att sedan övergå till att bygga en bro ut mot mitten av sjön. Efter en rad läskiga ljud som "brubbl brubb blubb..." så konstaterade vi att det bode något i sjön som starkt gillade sten. (varför skulle annars stenen sjunka till botten ?)
Vi blev bryskt störda av Den-mystiska-sjön-väktaren: Mystiska Mannen på motorcyckel. Han körde runt sjön för att vilseleda och förvira oss, samtidigt som det starka motorljudet gav oss för stunden, grova hörselskador. After att ha avslutat denna attack, stannade han upp, för att på ett klassikt sätt snacka om motorcyckelsn orginalfärg, att kräftorna i sjön (GIANT ENEMY kräfta) var hans, och annat klassikt mystiskt.
Vi begav oss skräckslagna hemmåt, med ett vakande öga i ryggen. Våra planer att utforska Den mystiska Majsdjungeln var numera grusade.
Vi kom dock snabbt på ett anant mål att utforska, de avlägsna kohagarna i de nordöstra delarna af Romna.
Efter en bit våghalsigt cycklande med extrema (fabbe)hopp och andra halsbrytande aktiviteter, överlevnadsmssigt nödvändigt intagande av äpplen, kom vi fram till en ljuvligt fin sjö, den snällare varianten av Den Mystiska sjön.
Vi begav oss in den den intilligande dungen av ungträd och diverse buskar, upp och ner för all möjliga stenhögar, tills vi fan ett ställe, som vi satte oss ner och diskuterade all världens saker.
Som alla vet, så går tiden snabbt när man är ute på mystiska äventyr, och vips var det dax att slänga sig på cycklarna och göra samma högst farliga väg, tillbaka till basen.Mellan alla extrema hopp och hårfina korrigeringar av styret fortsatte disskusionen sedan tidigare.
Efter att ha ställt tillbaka cycklarna tog vi en lagom riskabel liten promenad, för att sedan köra min vän hem.
Lagom trött och lycklig vilar jag nu ut mig, för man vill ju ine råka på en "sudden heartattack" av at världens ondaste person, farbor Melker, kommer på besök ?
PS, Tjorven är med riktigt läskig. D.S
Vi började promenera, letande efter den försvunna (glas)diamanten.
Efter att ha konstaterat att de tyska bärplockarna hade varit i farten, kanske i sammarbete med Jehovas, gav vi oss av på nya äventyr.
Vi gick o gick, och kom snart fram till en "mystisk" sjö. Vi började utforska den grummliga vattnet genom att kasta ner stenar, för att sedan övergå till att bygga en bro ut mot mitten av sjön. Efter en rad läskiga ljud som "brubbl brubb blubb..." så konstaterade vi att det bode något i sjön som starkt gillade sten. (varför skulle annars stenen sjunka till botten ?)
Vi blev bryskt störda av Den-mystiska-sjön-väktaren: Mystiska Mannen på motorcyckel. Han körde runt sjön för att vilseleda och förvira oss, samtidigt som det starka motorljudet gav oss för stunden, grova hörselskador. After att ha avslutat denna attack, stannade han upp, för att på ett klassikt sätt snacka om motorcyckelsn orginalfärg, att kräftorna i sjön (GIANT ENEMY kräfta) var hans, och annat klassikt mystiskt.
Vi begav oss skräckslagna hemmåt, med ett vakande öga i ryggen. Våra planer att utforska Den mystiska Majsdjungeln var numera grusade.
Vi kom dock snabbt på ett anant mål att utforska, de avlägsna kohagarna i de nordöstra delarna af Romna.
Efter en bit våghalsigt cycklande med extrema (fabbe)hopp och andra halsbrytande aktiviteter, överlevnadsmssigt nödvändigt intagande av äpplen, kom vi fram till en ljuvligt fin sjö, den snällare varianten av Den Mystiska sjön.
Vi begav oss in den den intilligande dungen av ungträd och diverse buskar, upp och ner för all möjliga stenhögar, tills vi fan ett ställe, som vi satte oss ner och diskuterade all världens saker.
Som alla vet, så går tiden snabbt när man är ute på mystiska äventyr, och vips var det dax att slänga sig på cycklarna och göra samma högst farliga väg, tillbaka till basen.Mellan alla extrema hopp och hårfina korrigeringar av styret fortsatte disskusionen sedan tidigare.
Efter att ha ställt tillbaka cycklarna tog vi en lagom riskabel liten promenad, för att sedan köra min vän hem.
Lagom trött och lycklig vilar jag nu ut mig, för man vill ju ine råka på en "sudden heartattack" av at världens ondaste person, farbor Melker, kommer på besök ?
PS, Tjorven är med riktigt läskig. D.S
Kommentarer
Kommentera
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

Pigma • 10 aug 2007 0q