Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Jimmy Seppälä

26 Registrerad: 2 dec 2006 20:20 Senaste besök: I dag 10:32 Online: Nej

Fjärdhundra Spelsnack.com Seppala13 Seppala13

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

Ett liv i apokalypsen

Jimmy Seppälä12 feb 2015 17:311323 visningarKommentera: 0 !

En sak som alltid har fascinerat mig är de historier man själv kan skapa i olika spel. Speciellt i spel där det inte finns något narrativ, där allt skapas av dig med möjligheterna som finns i världen. Därför har mitt intresse av Day Z alltid varit högt men eftersom det spel som finns på Steam idag inte fungerar som det ska har jag istället spelat Sony Online Entertainmnet, förlåt, Daybreak Game Companys spel H1Z1.

H1Z1 är vid en första anblick precis som Day Z. Världen har gått under de döda vandrar, samma koncept vi har matats med i en tid nu. Det som gör sådana här spel så intressanta är inte farorna i fienderna utan farorna med de andra människorna. Vapen i H1Z1 är betydligt vanligare än i Day Z vilket kanske inte låter som en bra sak men i Day Z var det så lätt att några få människor hade hela kartan i sin makt eftersom de satt på de få vapen som fanns i världen. I H1Z1 kan spänningen bli så mycket högre eftersom båda parterna kan ha mycket att förlora på att det börjar hagla kulor.

När jag sitter och skriver detta har jag precis dött, en död som var helt mitt eget fel där jag i situationen trodde att jag hade ett övertag. Jag och den vän jag spelar med råkade springa på ett läger som en annan spelare hade gjort i närheten av några hus vi var i för att leta efter mat. Plötsligt hör vi en bil som parkerar vid lägret intill och hen går in i sin lilla koja och stänger in sig. Min vän och jag som har varit i jakt på en bil ett tag nu såg det som vår chans att sno den.

Jag börjar krypa mot den andre spelarens läger medan min kompis håller utkik med sin sniper. Sakta men säkert kommer jag närmare tills jag står intill bilen, jag sätter mig i den och mycket riktigt är den inte i körbart skick eftersom ägaren till den har tagit ut en viktig komponent för att kunna köra den. Plötsligt skriker min kompis till, bilens ägare kommer ut.

Det mest skräckinjagande med detta scenario är att vi inte riktigt vet vad personen i fråga har för vapen och jag sitter precis under hens läger.

Jag sätter benen på ryggen och springer till min kompis, vi gömmer oss bakom några träd. Det ser inte ut som om vi har blivit upptäckta. Det förståndiga alternativet här hade varit att ge sig av. Vi har inte något att hämta här. Bilen är inte i körbart skick och och vi vill inte riktigt vara de där svinen som bara dödar folk för dödandets skull men min kompis kommer på, den briljanta (vid tidpunkten), idén att spränga bilen.

Nu blir det ombytta roller, jag tar över snipern och min kompis kryper fram mot bilen med en bomb. Återigen kommer bilens ägare ut ur sin hydda vid sämsta tänkbara tillfälle och nu vet hen att vi är där och visar väldigt tydligt att vi inte är välkomna för vi siktar på varandra med varsin sniper.

Nu hade en smart person gett sig men i mitt huvud var vi två och hen var bara en så det här har vi, tänkte jag.

Det är några spända minuter där vi byter positioner, fortfarande med varsin sniper som vi siktade mot varandra.

Inte en enda kula har avlossats än.

Plötsligt känner jag ett skott avlossas i min rygg och jag faller framstupa.

Död.

Två stycken personer hade kommit bakom mig, bilens ägare var tydligen inte ensam ändå och nu ser jag hur de går igenom min ryggsäck på jakt efter något värdefullt. De tar min sniper och skjuter min kompis som försöker fly.

Så slutade våra karaktärers liv i ett kort ögonblick av övermod och jag känner mig fortfarande uppjagad.Taggar: H1Z1, Day Z, Zombies

« Till bloggen

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.