...till Probotector.




Tankar om detta?

Han skulle vara hemma i Göteborg nu, men det är han tydligen inte. Inte i Amsterdam heller. Någonstans i Danmark, kanske...? Yep, jag tänker chansa på Danmark.



Samtidigt kan berättas att jag inte har haft någon TV-mottagning sedan kl 22 eller så. Tråkigt. Men det är klart, det har ju blåst lite under kvällen. Klart att kabel-TV:n ska slås ut av det.

Information från ComHem:

Vi åtgärdar just nu en driftstörning på de digitala tv-utsändningarna i ditt område. Driftstörningen kan uppfattas som blockbildningar i bilden.

Jag uppfattar den snarare som en total avsaknad av bild. Men men, jag har åtminstone internet. Det är viktigare.

Uncharted-serien är en av denna generations stora positiva överraskningar. Naughty Dog har gått från klarhet till klarhet och skapat ett par helt briljanta actionäventyr. Min förhoppning är att de tänker göra det ännu en gång, med Uncharted 3: Drake's Deception. Men innan vi kommer till det ska jag berätta lite om hur jag lärde känna Nathan Drake och hans vänner (och ovänner). Så vi börjar från början.

Uncharted: Drake’s Fortune
Jag minns när jag såg de första bilderna från Uncharted: Drake’s Fortune någon gång 2006. “Snyggt”, var ungefär så långt som mina tankar om det sträckte sig. På den tiden var jag nämligen betydligt mer intresserad av Wii än av Playstation 3. Så jag kände mig inte alltför berörd eller upphetsad av vad jag såg, även om det tveklöst var något av det snyggaste jag hade sett.



Ett par år passerade. Playstation 3 släpptes, Uncharted släpptes, jag spelade Wii. Sedan, våren 2008, insåg jag att bara en Wii inte längre kunde uppfylla mitt behov av nya spelupplevelser. Jag började snegla åt de båda HD-konsolernas håll. Efter en kort tids resonerande och övervägande hade jag bestämt mig för att det var en Playstation 3 jag skulle ha. Sagt och gjort, jag beställde en, tillsammans med GTA 4. Bland det första jag gjorde när jag hade fått hem den var naturligtvis att ladda hem mängder av speldemos, däribland den av Uncharted. Den imponerade stort på mig och jag visste att detta var något jag måste spela.

En kort tid efter att jag köpt min PS3 skaffade även Johan en. Med den fick han ett visst spel - Uncharted: Drake’s Fortune. Det var inget svårt beslut att låna spelet av honom (varför han inte brydde sig om att själv spela igenom det innan han lånade ut det har jag dock inget svar på). Jag spelade igenom det på ett par dagar och var sedan för alltid fast i seriens grepp. Aldrig tidigare hade jag spelat ett så vackert äventyrsspel med ett så engagerande karaktärsgalleri. Nathan Drake, Elena Fisher och de andra kändes som verkliga människor, och när de pratade med varandra trodde jag på varenda ord. Klättrandet och hoppandet som spelet bjöd på föll mig också helt i smaken.



Jag köpte sedan ett eget exemplar av spelet och har nu spelat igenom det drygt fyra gånger, på varierande svårighetsgrader (dock aldrig under Normal). Jag har hittat varenda skatt och tagit varenda trophy (den mest utmanande var utan tvekan den man får för att klara spelet på Crushing, vilket var en stundtals otroligt frustrerande upplevelse och något jag ser som en av mina större spelrelaterade bedrifter). Min enda andra platinum-trophy kommer från - surprise, surprise! - spelets uppföljare.

Uncharted 2: Among Thieves
Ett par månader efter att jag hade förälskat mig i Uncharted utannonserades uppföljaren, Uncharted 2: Among Thieves. Vi fick en kort teaser:



...följd av en ordentlig trailer:



Min hypenivå nådde omedelbart astronomiska höjder. Sällan hade jag sett fram emot ett spel så mycket, och att tvingas vänta uppemot ett år på det var nästan outhärdligt.

På E3 2009 skulle riktigt gameplay visas för första gången. Naughty Dog gjorde ingen besviken. Vad de visade var helt makalöst, och jag visste att detta skulle bli världens bästa spel:



När det tidigare hade avslöjats att spelet skulle ha en multiplayer-komponent var många, jag inräknad, skeptiska. Uncharted var ju ett episkt enspelaräventyr, skulle detta verkligen gå att överföra till ett flerspelarformat på ett bra sätt? Och skulle utvecklingen av denna del av spelet stjäla viktiga resurser från den åh så viktiga enspelardelen och riskera att hindra den från att nå sin fulla potential? Sommaren 2009 släpptes det fantastiska Infamous, och med det följde en kod som gav åtkomst till multiplayer-betan av Uncharted 2. Den bevisade en gång för alla att Naughty Dog visste exakt vad de sysslade med. Uncharted i multiplayer-tappning var bland det roligaste jag hade haft online med min PS3, och mina förväntningar på det färdiga spelet bara växte och växte.



Den 16 oktober 2009 släpptes äntligen spelet. Det motsvarade precis alla mina högt ställda förväntningar. Det var större, snyggare och bättre än föregångaren och hade dessutom en mycket underhållande flerspelardel med både tävlings- och samarbetslägen. För mig var det generationens dittills bästa spel (för att inte säga ett av de bästa spelen någonsin), och jag hade ingen aning om hur något skulle kunna överträffa det. Det har jag fortfarande inte.



Uncharted 3: Drake’s Deception
Uncharted 3: Drake’s Deception utannonserades officiellt i december förra året. I likhet med när Uncharted 2 visades upp för första gången var det första vi fick se av dess uppföljare en cinematisk trailer med ytterst lite gameplay (men massor av sand):



Naughty Dog har berättat att man i Uncharted 3 vill göra för sand vad man i Uncharted 2 gjorde för snö och is. Den första spelbara demonstrationen vi fick se av spelet visade dock inte upp dessa effekter, utan istället ett brinnande slott någonstans i Frankrike:



En något mindre storslagen sekvens än det första vi fick se av föregångaren, men ett trevligt exempel på bland annat att Drake nu rör sig mer naturligt än någonsin och att hans närstridsförmågor har blivit betydligt mer dynamiska och varierande. Eldeffekterna går inte heller av för hackor!



Sedan dess har Naughty Dog mest (förutom en viss trailer som avslöjar spelets stora onding - eller?) pratat om flerspelarkomponenten, som ska vara ännu större och bättre än i Uncharted 2. Uncharted 3 ska bli “go to”-spelet för onlinespel på Playstation 3. Det återstår väl att se om det faktiskt blir så, men vad vi har fått se hittills ser onekligen lovande ut. Matcherna ska den här gången inkludera skriptade händelser som ger dem en touch av enspelarlägets filmiska känsla, och vi ska både få skapa våra egna karaktärer att spela som och modifiera våra vapen för att passa våra olika spelstilar perfekt.

Även den här gången blir det en multiplayer-beta innan spelet släpps, och som för att starta en fin liten tradition kommer en kod till den att ingå när man köper Infamous 2 - uppföljaren till 2009 års näst bästa spel (efter Uncharted 2, förstås). Har man dålig smak och inte tänker köpa nämnda spel kan man få tillgång till betan via Playstation Plus, eller så kan man vänta ett par veckor tills den öppnas upp för alla med ett PSN-konto. Mitt exemplar av Infamous 2 är naturligtvis förbokat och klart, och jag ser fram emot att få drabba samman både med er från Loading och med spelare från resten av världen!



Men flerspelardelen är trots allt mest en trevlig bonus. Enspelaräventyret är alltid det absolut viktigaste när det gäller ett Uncharted-spel. Det är det man minns och berörs av, det man blir kär i. Jag hoppas att Uncharted 3 ska ge mig allt det där igen. Jag tror att det kommer göra det.

Mellan de två första spelen växte äventyret markant. Man var inte längre i samma miljöer genom hela spelet, utan fick åka till vitt skilda platser i olika delar av världen. Vissa har uttryckt åsikten att detta gjorde att spelet kändes lite mer spretigt och mindre fokuserat än originalet, men personligen älskade jag känslan av att vara ute på ett stort äventyr och jag såg hela tiden fram emot att få se varje ny plats. Jag hoppas att Uncharted 3 blir minst lika variationsrikt och (ursäkta ordvalet) episkt. Och jag hoppas att Elena är med i spelet. Naughty Dog tycker om att tortera oss stackars spelare genom att inte berätta om hon är det eller inte. De gjorde precis samma sak innan Uncharted 2 släpptes. Jag behöver Elena i mitt Uncharted! I vilket fall som helst tror och hoppas jag på ett dramatiskt, spännande, roligt och alldeles, alldeles underbart äventyr.



Än så länge är det dock något som saknas. Den där mäktiga, vansinnigt snygga gameplay-sekvensen som ska få en hel spelvärld att kollektivt tappa hakan. Den som ska bevisa att Uncharted 2 går att överträffa. Naughty Dog har lovat att det är exakt vad vi ska få se under Sonys E3-presskonferens, som drar igång på tisdag klockan 02:00.

Uncharted: Golden Abyss
Ytterligare en ny del i serien, Uncharted: Golden Abyss, är under utveckling, till Sonys kommande bärbara monster NGP/Vita. Spelet ska utspela sig innan Drake's Fortune och ser redan nu nästan lika bra ut som sin storebror.



Det utvecklas av Sony Bend, som väl inte åtnjuter riktigt samma respekt som Naughty Dog. Är det anledning till oro? Jag vet inte, men jag litar på att Naughty Dog, som överser utvecklingen, inte tänker acceptera något mindre än ett alldeles lysande spel.

Sammanfattningsvis...
Nathan Drakes äventyr - och generationens kanske bästa nya IP - fortsätter. Två spel har släppts, två är under utveckling. Åtminstone ett av dem har potential att bli ett av årets (generationens?) absolut bästa spel. E3 är runt hörnet, och då ska vi återigen få luta oss bekvämt tillbaka i våra soffor och låta Naughty Dog slå andan ur oss med en metaforisk käftsmäll av awesomeness. Det är i alla fall vad jag hoppas på.

My body is ready.

Taggar: E3, Uncharted

Då var årets upplaga av Retrospelsmässan avklarad för mig och herr Olander. Ni får vänta några dagar på våra mer detaljerade intryck, men jag kan redan nu säga att det var en riktigt trevlig tillställning med mycket att se, testa, köpa och dregla över.

Men som sagt, mer om detta om ett par dagar. Ikväll blir det Loading-träff. Inte utomhus som ursprungligen var tanken, eftersom vädret här i Göteborg är mindre trevligt idag, men det ska bli roligt ändå!Taggar: Retrospelsmässan

I morgon (okej, idag) bär det av till spelmässa! Inte riktigt E3, kanske, men ändå. Och "bär av" är kanske också att ta i. Blir väl mer något i stil med en lagom spårvagnstur än en episk resa till andra sidan jorden.

Johan har redan berättat om det, så jag ska inte bli alltför långrandig.

Hur som helst, förhoppningsvis kan ni vänta er ett eller annat småtrevligt reportage därifrån under de kommande dagarna!

Sen blir det Loading-träff på kvällen. Vi har ju det lite då och då här i Göteborg. Från början var det tänkt att det skulle bli grillfest i Slottsskogen, men nu verkar vädergudarna ha övergivit oss, så det får nog bli något med lite mer tak över huvudet.

För övrigt har jag spelat en del Infamous de senaste dagarna. Har redan klarat spelet två gånger (som Hero och Infamous), men måste ju värma upp inför tvåan. Har klarat de sista kvarvarande sidouppdragen, samlat lite fler blast shards (kommer aldrig hitta alla ), hittat några till dead drops och KLÄTTRAT RUNT OCH VARIT AWESOME I STÖRSTA ALLMÄNHET.

Men nu är det kanske dags att sova. Johan ska ringa och väcka mig om runt 7½ timmar för att förhoppningsvis få upp mig ur sängen i tid. Klart slut, over and out.