Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Mattias Leisky

Registrerad: 4 apr 2002 13:56 Senaste besök: I går 16:02 Online: Nej

Göteborg

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

Nu får jag inte ens betala längre...

Mattias Leisky14 aug 2014 23:451411 visningarKommentera: 5 !

De senaste dagarna har präglats en hel del av mobilspel för min del. Med en Xbox-kontroll intryckt i en mobil som rent volymmässigt inte kan vara mer än ¼ av storleken har jag kört diverse plattformspel, Virtua Tennis och så Crazy Taxi: City Rush. Det sistnämnda dock med sedvanlig touchkontroll.

Jag gillar det hela alltmer. Upptäckten av hur simpelt det är att plugga in valfri kontroll hjälpte till att bygga upp intresset. Just touchdelen i plattformsspel har nämligen alltid vart en akilleshäl för mig. Det vill sig inte riktigt helt enkelt. Med en traditionsenlig kontroll är problemet som bortblåst, och jag har till och med hittat en position som är riktigt bekväm att spela med.

Men det är visst inte alltid jag får spela numera.

Crazy Taxi: City Rush är ett av få relativt traditionella spel där jag verkligen gillat att spela med mobilen som den är. Jag skulle vilja utnämna det till ett av de bästa mobilspelen där ute, men det skulle säga ungefär lika mycket som att fråga en sverigedemokrat om råd inför utlandresan. Min erfarenhet är lite för begränsad på den fronten, ännu så länge.

Jag kan dock se ett bra spel när jag spelar ett, och dit hör Segas senaste racer. Tyvärr har det anammat en del av Free2Play-systemet som jag inte tycker om. Kan bara tänka mig efter allt jag hört om Candy Crush Saga att man inspirerats av deras tillvägagångssätt.

Överlag känner jag annars väl till kritiken kring detta med att ”spela gratis”, och överlag håller jag heller inte med. I World of Tanks tycker jag man hade ett alldeles förträffligt system där priserna var helt rätt, och de som inte ville betala också hade hyfsade möjligheter till spel.

Framförallt tog deras spelmöjligheter inte slut. Men det gör de i Crazy Taxi.

Det tog ett tag innan jag märkte det skall erkännas. Om du inte spelat på ett tag får du en full tank, vilket i praktiken innebär fyra spelomgångar. Det dröjer förstås inte länge innan dessa tar slut och då har du valet att vänta några minuter, titta på en reklamfilm, eller använda diamanter för att köpa en full tank. Diamanter får du nya av varenda gång du går upp i level. Dock inte så många…

Därför har Sega vart snälla och också gett dig möjlighet att köpa dem…

Så länge detta var de fakta jag hade framför mig gjorde det mig faktiskt inte så mycket. Jag tittade helt enkelt på en reklamfilm på dryga 20 sekunder innan varje spelomgång. De var faktiskt inte helt ointressanta i alla sammanhang då de uteslutande handlade om spel som jag inte hade så bra koll på. Man kan finna en rimlighet att spelen måste dra in pengar på något sätt och denna variant upplevdes som sagt helt OK och inte alltför störande.

Sedan försvann möjligheten att se på reklamfilm.

2h, lite drygt, stod det innan jag nästa gång skulle ha möjlighet att få titta på reklam och därmed tillgodo se mig ännu en spelomgång. Alternativet var förstås att vänta 15 minuter på nästa gratistank. Och så har vi ju diamanterna förstås. Dessa finns det hur mycket som helst av, bara du är beredd att betala.

Det lustiga är ju att jag faktiskt är beredd att betala. Hade gladeligen lagt uppemot 50 spänn på det här spelet för att då få spela en version utan dessa begränsningar. De hade till och med kunnat sälja något ”booster-pack” eller dylikt för de som vill ta sig fram snabbare, så länge originalspelet erbjöd progress i maklig takt. Men denna möjlighet finns inte. Det går inte att betala för Crazy Taxi. Eller jo, skall jag vara helt korrekt så går det att betala – om du vill ha arkadoriginalet. Men inte om du vill ha City Rush.

Som om det inte vore nog tjatar spelet om att jag skall gå ut på Facebook för att få 3000 credits (en valuta som används till exempelvis motoruppgraderingar). Jag antar att, eller jag VET att Candy Crush gör samma sak då jag ständigt får invites för att börja spela. Tillslut trycker jag på F-knappen. Struntar för ett ögonblick i vad som egentligen händer, vill bara slippa tjafset.

Detta är Free2Play done bad. Spelet blir så otroligt kommersiellt att jag faktiskt tappar den inlevelsekänsla jag knappt visste att jag hade i ett sådant här lir. Istället för att bygga upp ett taxiimperium bygger jag upp frustration. Och i stället för att förflytta mig till en annan värld blir jag hela tiden abrupt påmind om den jag redan är i. Gilla oss, skaffa diamanter, kolla erbjudandet – bara sex timmar kvar, skaffa denna specialtaxi! – va, stänger du rutan? – erbjudandet kommer inte tillbaka om du stänger rutan! Det sista exempelet är något överdrivet återgett, men är på det stora hela beklagligt nog sant. Fick bokstavligt talat meddelandet att erbjudandet skulle försvinna om jag stängde ner rutan.

Tryckte utan att tveka på det röda krysset…

Ironiskt nog minns jag en tanke jag hade för några år sedan. Föreställde mig ett World of Warcraft där varje laddskärm innan en instans skulle ha någon form av reklam. Typ, ”den här instansen presenteras av Coca Cola” eller dyl. Tänkte att ett sådant system kanske inte vore så farligt. Eller så kan man säga att jag inte tänkte alls. För ett sådant system vore förödande för inlevelsen och den illusion du har att du faktiskt är på en resa till en annan värld.

Det blir helt enkelt tråkigt när ett spel, som rent estetiskt och spelmässigt är bra gjort, så uppenbart är designat för att ockra dig på så mycket pengar som möjligt. Jag är som jag vart inne på inte emot alla typer av Free2Play, en del är bra gjorda. Men spelmakarna måste inse att när de släpper ett spel med gratismöjlighet, så får man också acceptera de spelar som nöjer sig med detta alternativ – och inte till varje pris tvinga på dem att också spendera pengar.

Nej, boosterpack, snabbare levling, snyggare karaktärer, fräckare bilar… allt det har jag inget emot. Men att kräva pengar för att överhuvudtaget få spela några omgångar, det är en annan historia. Det hämmar också upptäckarlusten då man vet att varje omgång kostar en, om än dock liten, summa. Det är ungefär som när du satte dig bakom Daytona USA för sisådär 20 år sedan. Knappast var det pit-stopen som du var mest intresserad av att undersöka för din värdefulla tia. Ända gången du fick veta vad som hände där var när du körde in där av misstag – och då var du knappast på bästa humör. Man skapar helt enkelt ingen upptäckarlust när varje omgång kostar en summa.

Tyvärr känns det som att vi går mer och mer åt dessa överkommersialiserade titlar. Och vi kan faktiskt inte bara klandra spelmakarna. Det känns som att alltför många spelare inte är beredda att betala ens en struntsumma för att få ta del av ett spel. Glömmer aldrig i något kommentarsfält där Angry Bird diskuterades och en – ursäkta om ni tar illa upp men det skiter jag i – piratfjant skrev något i stil med ”det är roligare att spela det gratis”. Det var på den tiden det kostade sju kronor vilket också påpekades syrligt. Den här personen är förstås inte ensam. Och så länge så många har svårt att ens lägga den minsta summa på ett spel, ser Sega och andra till att hitta bakvägar för att maximera vinsten. Inget konstigt med det.

Det är alltså människans snålhet som i slutändan ser till att vi egentligen behöver betala mer. Oh, the irony…Taggar: Crazy Taxi City Rush, Free2Play

« Till bloggen

Kommentarer

Marow15 aug 2014q

Det är lustigt nog bara en F2P-titel, av de jag spelat, som verkligen lyckats med konceptet. Det är "Love Live! School Idol Festival" baserat på animeserien med samma namn.

Liksom andra F2P-spel så har man här en "energimätare" för att indikera hur mycket du kan spela. Och i takt med att du går upp i level utökas den (vilket går relativt fort, vill säga) och vid varje ny level fylls den också på helt.

Men.

Här börjar det som gör att spelet sticker ut.

Det finns ingen reklam alls. Nada.

Då det är ett musikspel (tänk Ouendan till DS) funkar det perfekt att spela i korta omgångar.

Det finns massvis med låtar att välja mellan och det uppdateras konstant. Olika låtar har olika svårighetsgrader, som i sin tur påverkar hur mycket energi det kostar att spela. Det innebär att du generellt alltid har en möjlighet att spela vidare oavsett om du har 50, 30, 14, 13, 6 eller 5 i energi kvar.

Du behöver egentligen inte lägga några pengar på spelet alls. Valutan so man kan betala för heter "Love Gems" och kan antingen användas för att utöka din inventory (aldrig behövts göras personligen (speciellt då det utökas i och med att du levlar)) eller köpa nya idoler. De idoler man kan köpa med Love Gems är "ovanliga" eller "superovanliga" och det är en större chans att man får dem än om du använt en annan in-game valuta (och vill du ha "superovanliga" krävs Love Gems).

Saken är det att du konstant får nya Love Gems. När du levlar dina karaktärer, får nya karaktärer, klarar låtar, deltar i events... du behöver inte köpa något alls, såvida du inte är en samlare!

Spelet har dessutom nästan varannan vecka olika events med nya låtar och tävlingar.

Och mycket mer.

Det är galet.

F2P på rätt sätt.

I ett spel jag aldrig väntat mig det. Det är riktigt roligt också. En av årets överraskningar.

Anonym15 aug 2014q

För min del kom denna vedervärdiga upptäckt med Trials Frontier.

Jag tänkte, herren, ett spel som inte vill spelas.

Så jag slutade spela det och raderade det från paddan.

Anonym16 aug 2014q

Jag drog hem spelet och testade det en del nu på morgonen. Det måste vara samma folk bakom detta som bakom Trials Frontier, för det är exakt samma upplägg sånär som på själva gameplay.

Väldigt trevligt, precis som Frontier, men jag utgår från att det är precis likadant efter ett tag att det inte lämgre går att fortsätta att spela om mam inte betalar... vilket gör att det föga går att kalla det för F2P.

Anonym16 aug 2014q

Hm.

Har spelat en del ytterligare nu idag, och om det inte vore för att jag nu är varse om att det kommer barka vad gäller F2P så vill jagnog påstå att det är ett bra spel.

Mattias Leisky16 aug 2014q

Jo, jag håller ju egentligen med dig Söderlund. Tycker som jag skrev att det är ett av de bästa mobilspelen jag kört. Men tyvärr tappade jag helt suget när spärrarna slog in och man helt enkelt inte fick spela utan att handla. Men du har inte kommit till det läget än, eller?

Hade möjligheten att bara betala 50 spänn och så var allt utagerat funnits där från början skulle saken varit biff. Men jag gillar verkligen inte tanken att när jag väl drar igång en omgång så vet jag att antalet tillgängliga spelomgångar är begränsat. Framförallt gillar jag inte de begränsningar som till en följd av detta påverkar upptäckarglädjen. Att pröva alternativa vägar kostar pengar, så att säga...

Marow: Låter som ett koncept där F2P-fungerar.

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.