Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Rikard Halvarsson

Registrerad: 13 sep 2007 18:52 Senaste besök: I går 14:31 Online: Nej

Stockholm

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

Idioti i spel (del 3)

Rikard Halvarsson22 feb 2014 21:51633 visningarKommentera: 8 !

Det var ett tag sen jag klagade av mig lite på idioti i spel. Jag kollade bakåt i bloggen och senast var det september 2012.

Men så var det dags igen.

Efter att ha klarat av Tomb Raider till Ps3 och påbörjat Donkey Kong Tropical frezee så kände jag att jag bara behövde skriva av mig lite.

I New Super Mario bros 2 klarade Nintendo inte av att ha samma sparfil för single player eller co-op, det skrev jag om här. Så med det som utgångspunkt blev jag överraskad när Donkey Kong Tropical Freeze faktiskt klarat av det. Jag kan spela ensam, eller två stycken och byta hur jag vill mellan lägena på samma sparfil. Tänk vad rätt det kan bli om man bara göra några designval rätt!

Felet då? Spelar man två stycken får den andra spelaren alltid välja karaktär. Men spelare nummer ett måste alltid per default vara Donkey Kong. Och jag spelar ju mycket hellre som Dixie eller Diddy. Donkey Kongs är seg att styra, det var han redan till Donkey Kong Country i början på 90-talet. Så varför kan inte one playern välja någon annan än Donkey Kong? Varför denna begränsning?

Synd på ett annat så roligt spel, av det jag spelat är det roligare än Donkey Kong Returns.

Och en annan sak, när man spelar som Cranky kan man studsa med hans käpp. Ett knapptryck för varje studs. Varför kunde de bara inte gjort som i Duck Tales 2, att man fått hålla in knappen och då studsat på käppen per automatik istället för att trycka varje gång? Det hade varit mycket roligare.

Sen att DKTF skulle gjort sig bra med online-stöd är väl egentligen mest Nintendos fel som skapat en ensamkonsol.

(Tomb Raider då? Vet inte om man kan kalla det idioti. Men det var för utdraget, de sista tre timmarna var ju nästan bara samma sak, om och om igen. Och här är det inte utvecklarna som gjort fel. Det här grundar sig på folks mentalitet "Vill ha mer spel för pengarna", istället för en tajt och rolig upplevelse. Vissa spel ska inte vara mer än 6 timmar, Tomb Raider (endast huvuduppdragen inräknade) är ett sånt. De hade inte tillräckligt intressanta strider för att klara av det längre. Det gick på konstgjord andning och omotiverade explosioner. Dock ett bra och välgjort spel.)

Det finns säkert anledningar till varje beslut. Så som att DKTF kanske blivit för enkelt om båda spelaren i co-op fått välja karaktärer fritt? Eller att de vill ha med Donkey Kong i bilden hela tiden för någon styrelse tagit beslutet om att karaktären som tjänar pengar på ska synas och spridas? Det är bara synd när saker som inte är begränsade av tekniken gör spelen sämre. Det är ju faktiskt idoti.Taggar: Tomb Raider, donkey kong, idioti, Spel

« Till bloggen

Kommentarer

Woosley24 feb 2014q

Jag och fästmön turas om att vara player 1 varannan spelsession. På så vis får man chansen att välja karaktär åtminstone varannan gång. Kanske inte optimalt det heller, men så har vi löst det för vår del. :)

Vad gäller Cranky så tror jag att det helt enkelt har med svårighetsgraden att göra, att det skulle bli för lätt om han kunde studsa hela tiden. För Joakim von Anka var det ju hans enda attack, i det spelet gick det inte att hoppa normalt på fiender utan att ta skada. I DKCTF ska man nog jämföra käppen med Diddys jetpack och Dixies helikopterhåret, vilka också är väldigt begränsade hjälpmedel men som skulle göra spelet för lätt om de lunde flyga hela tiden.

Rikard Halvarsson24 feb 2014q

Woosley:

Jag och fästmön turas om att vara player 1 varannan spelsession


Det är en lösning som jag också kört på. Men det känns inte rätt, så märkligt designval bara.

Woosley:

Vad gäller Cranky så tror jag att


Ja, antagligen så har det med det att göra. Och de har säkert vägt alternativen mot varandra, jag tror inte de helt missat det. Men frågan är om de ändå inte kunnat ha styrningen jag önskar men ändå gjort spelet utmanande? Borde ju finnas nån lösning. :)

Oavsett är Dixie min favorit att spela med!

Woosley24 feb 2014q

Ja Dixie är ju ultimat, hennes uppåt-skjuts när hon flyger med håret slår ju Diddys futtiga jetpack med hästlängder. I övrigt är de lika snabba och smidiga. Min andrafavorit efter Dixie blir Cranky, vilket var lite förvånande för mig, men maken till smidig gammal gubbe får man väl leta efter, och jag gillar verkligen hans käpp-studs. Den förmågan ger en ett extra kort i rockärmen när man spelar banor där golven är fulla med taggar och annat farligt.

Diddy och Donkey får dela på jumboplatsen bara för sakens skull, även om Diddy är den bättre karaktären av dem två. Bara så att inte Donkey blir så ledsen tänkte jag. :P

Rikard Halvarsson24 feb 2014q

Jag har nog spelat för lite med Cranky. Om jag får tid ikväll ska jag spela vidare och kanske försöka spela så mycket som möjligt med honom och se ifall karaktären växer för mig. Sen har jag sett att han även kan slå bort taggfiender på undervattensbanor, ej provat det själv ännu.

En till sak som är idioti (fast ej spelets fel utan Nintendos) är ju att jag inte kan ta med mig sparfilen till en annan konsol. Så när jag och min brorsa ska spela igenom spelet tillsammans är vi bundna till en konsol. Kan inte tro att det är sant. Är det sant?

Woosley 3 jun 2014q

Såhär flera månader senare kan jag i backspegeln säga att min favoritkaraktär att spela med till slut blev... håll dig nu - Donkey! :O

Och då pratar jag om multiplayer. I singleplayer spelar man ju med Donkey och någon annan karaktär simultant. Alltså att man alltid har tillgång till någon av deras specialrörelser i och med att de rider på Donkey. I multiplayer när vi spelade så var det alltid givetvis ett litet kivande i början om vem som skulle "slippa" spela som Donkey innan vi demokratiskt kom på att vi skulle spela varannan gång som honom. Detta växte till att jag, snäll toffel som jag är, lät henne spela som den karaktär hon ville merparten av gångerna och jag kämpade på med klump-Donkey.

Men så kom det smygande. Den där insikten om att jag verkligen började bemästra banorna med den stora apan och att det egentligen inte fanns något område jag kunde nå eller svåra partier jag inte kunde klara av med perfekt avvägda hopp, långa rull-hopp (där man rullar av en plattform i full fart för att sedan hoppa mid-air för att komma riktigt långt) eller genom att utnyttja omgivningen och fienderna för att ta mig riktigt högt. Det blev till slut så att jag till och med kände mig obekväm med att spela som de andra karaktärerna för att jag bemästrade Donkey så bra och de andra kändes viktlösa och "sladdriga" i jämförelse.

Så trots att jag aldrig hade trott det blev Donkey till slut min character of choice i spelet! :)

Rikard Halvarsson 3 jun 2014q

Woosley:

Detta växte till att jag, snäll toffel som jag är


Lol :) Men jag antar att du också är en mycket bättre spelare som har större chans att hantera Donkeys rörelsemönster.

Woosley:

Men så kom det smygande


Måste hålla med dig lite om det. Jag ligger på sista världen nu, jag spelar tillsammans med ena brorsan och efter vi inte kan spela online måste vi träffas. Detta medför att det inte blir alltför ofta. Och eftersom han är fruktansvärt dålig med Donkey (trots att han också spelat hela livet!) så blir jag Donkey. Jag skulle inte gå så långt och säga att jag blir obekväm med de andra karaktärerna eller att han är min favorit. Men visst har man lärt sig honom bättre och att få in perfekta rullhopp är en bra känsla!

Problemet är väl att det tar lite för lång tid att lära sig honom, inlärningskurvan är ganska hög. Så därför borde de ändå gjort det valbart i multiplayer också vem man är. Och de som vill dö mer än man gör i Dark Souls 2 kan spela som Donkey Kong :)

Woosley 3 jun 2014q

Sommarregn:

Men jag antar att du också är en mycket bättre spelare som har större chans att hantera Donkeys rörelsemönster.


Mjo nog ligger det sanning i det. :) Men med det sagt finns det också tillfällen då hon fullständigt äger upp och. Speciellt de gånger i spel då jag "tappar geisten", alltså den där hemska perioden mellan perioder då man spelar med full fokus då INGET går som man vill och motoriken har fallerat. :P Hon spelar mest för att ha kul medan jag ofta kan nörda ner mig fullständigt och nöta tills man passerat den punkt då det egentligen inte är "roligt" längre. Ja, som så många andra av oss spelnördar med andra ord. :P

Sommarregn:

Problemet är väl att det tar lite för lång tid att lära sig honom, inlärningskurvan är ganska hög.


Jo. Trots att man blivit skillad på att spela som Donkey så ÄR det mycket trial & error när man tar sig an nya banor. Där man faktiskt har skuggan av en chans att klara sig med de andra karaktärerna när plattformen man springer på rasar under fötterna och man rasar ner mot avgrunden så är det ofta tack och adjöss med Donkey. Tills man startar om banan och klarar sig förbi just det området.

Så jag förstår givetvis att folk kanske inte gillar det sättet att spela, men jag tycker att det är en (ibland fullständigt hårslitande) njutning att lära mig bemästra banornas jävlighet. :)

Rikard Halvarsson 3 jun 2014q

Ja, spelet är ju svårt. Jag skulle gå så långt att säga att det är ett av de svårare plattformsspelen jag spelat de senaste generationerna. För det går inte att slarvspel, då åker man på stryk!

Woosley:

Ja, som så många andra av oss spelnördar med andra ord. :P


Vi har alla varit där!

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.