Jag har bara lirat typ sex timmar, och är inte imponerad.
Härligt att vi har skånska tjejer med oss.
Varför står inte FFVI med bland de bästa FF-spelen?
sorceress_edea
Strawhat Emmzor
Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg
En FF-fangirls spontana tankar om XIII.
Verkar lovande.
Väldigt lovande.
Jag lovade mig själv att inte hoppas, efter min besvikelse med XI och XII. (bra spel, men inte "värdiga" beteckningen Final fantasy".
Men ja, har spelat en väldigt liten bit in i spelet och jag är faktiskt insugen.
Jag blir intresserad av världen och vad som försiggår där. Karaktärerna fångar mig direkt. (Lite synd att de måste följa trenden "Mörkhyad man- comic relief" dock) Men han har en liten chocobo i sitt afro! HOW AWESOME IS THAT.
En annan grej jag gillar är small-talket när man springer omkring, som gör att man lär känna karaktärerna mer.
Kan ju göra en liten sammanfattning av karaktärerna jag "mött".
Lightning- Så jävla cool och snygg och awesome. Älskar henne.
Snow- Också, så jävla cool och snygg. Han verkar dock ha något slags komplex eftersom han han verkar helt beroende av att ses som en hjälte "Hero. yadayada. Hero. yadayada HERO. I´m YOUR HERO. HERO HERO HERO HERO HERO"
Vanille: Omg. Så fruktansvärt jobbig. Som att Rikku och Selphie(släng in lite r-tard Penelo också) hade fått ett gnälligt utvecklingsstört kärleksbarn.
Sazh: Som sagt, comic relief. Men jag gillar honom. Han har en chocobo i håret. Såklart älskar jag honom.
Hope: OOOOMG. GNÄLLE-RÖV *ska sägas på skånska*.Dessutom är han SJUKT lik min värsta hat-karaktär, den lilla pissråttan chaos från Xenosaga. ÖRK. Whine-ass. http://videogamesheaven.net/wallpaper-xenosaga-chaos001.jpg
Ja, jag låter väldigt negativ, men. De framkallar känslor, tillskillnad från substanslösa karaktärer i XII som aldrig fick något direkt utrymme för mig att känna för dem.
Final fantasy handlar väldigt mycket om känslor för mig. Jag undrar om det är en typisk tjej-grej eller om killar också "känner" så. (Det finns ju en diskurs om att tjejer är mer "känniga" ^^) Såklart finns det killar som känner så också <3. Men är det vanligt?
Det slog mig häromdagen, att jag kan gilla spel på två sätt. På det ena sättet, rent speltekniskt ,"roliga spel", som har ett värde på det sättet.
Men jag kan även älska spel.
Jag märker det tydligt med final fantasy serien. När någon frågar mig, "Vilket är ditt favorit?"
Jag kan inte besvara den frågan. VII, VIII, IX, X och X-2 (nu blir ni till er i trasorna, men det är perfect ending på x-2 som får mig att go softie-heart <3) ligger mig väldigt varmt om hjärtat.
Då börjar personen dra en massa speltekniska saker "Men VIII har den bristen och den och den och den och den"
Jag bryr mig inte. Jag älskar det ändå. Trots brister.
Jag är väl bara en känslostyrd människa, I guess. :)
Väntar med spänning till fredag, då jag kan fortsätta mitt äventyr. <3
Idag var jag hattmakaren i en teateruppsättning i skolan. It waz nize. :)
Väldigt lovande.
Jag lovade mig själv att inte hoppas, efter min besvikelse med XI och XII. (bra spel, men inte "värdiga" beteckningen Final fantasy".
Men ja, har spelat en väldigt liten bit in i spelet och jag är faktiskt insugen.
Jag blir intresserad av världen och vad som försiggår där. Karaktärerna fångar mig direkt. (Lite synd att de måste följa trenden "Mörkhyad man- comic relief" dock) Men han har en liten chocobo i sitt afro! HOW AWESOME IS THAT.
En annan grej jag gillar är small-talket när man springer omkring, som gör att man lär känna karaktärerna mer.
Kan ju göra en liten sammanfattning av karaktärerna jag "mött".
Lightning- Så jävla cool och snygg och awesome. Älskar henne.
Snow- Också, så jävla cool och snygg. Han verkar dock ha något slags komplex eftersom han han verkar helt beroende av att ses som en hjälte "Hero. yadayada. Hero. yadayada HERO. I´m YOUR HERO. HERO HERO HERO HERO HERO"
Vanille: Omg. Så fruktansvärt jobbig. Som att Rikku och Selphie(släng in lite r-tard Penelo också) hade fått ett gnälligt utvecklingsstört kärleksbarn.
Sazh: Som sagt, comic relief. Men jag gillar honom. Han har en chocobo i håret. Såklart älskar jag honom.
Hope: OOOOMG. GNÄLLE-RÖV *ska sägas på skånska*.Dessutom är han SJUKT lik min värsta hat-karaktär, den lilla pissråttan chaos från Xenosaga. ÖRK. Whine-ass. http://videogamesheaven.net/wallpaper-xenosaga-chaos001.jpg
Ja, jag låter väldigt negativ, men. De framkallar känslor, tillskillnad från substanslösa karaktärer i XII som aldrig fick något direkt utrymme för mig att känna för dem.
Final fantasy handlar väldigt mycket om känslor för mig. Jag undrar om det är en typisk tjej-grej eller om killar också "känner" så. (Det finns ju en diskurs om att tjejer är mer "känniga" ^^) Såklart finns det killar som känner så också <3. Men är det vanligt?
Det slog mig häromdagen, att jag kan gilla spel på två sätt. På det ena sättet, rent speltekniskt ,"roliga spel", som har ett värde på det sättet.
Men jag kan även älska spel.
Jag märker det tydligt med final fantasy serien. När någon frågar mig, "Vilket är ditt favorit?"
Jag kan inte besvara den frågan. VII, VIII, IX, X och X-2 (nu blir ni till er i trasorna, men det är perfect ending på x-2 som får mig att go softie-heart <3) ligger mig väldigt varmt om hjärtat.
Då börjar personen dra en massa speltekniska saker "Men VIII har den bristen och den och den och den och den"
Jag bryr mig inte. Jag älskar det ändå. Trots brister.
Jag är väl bara en känslostyrd människa, I guess. :)
Väntar med spänning till fredag, då jag kan fortsätta mitt äventyr. <3
Idag var jag hattmakaren i en teateruppsättning i skolan. It waz nize. :)
Kommentarer
q
Men du. Jag älskar också Final Fantasy. Älskar för att upplevelserna är nya,fräscha och så välarbetade varenda gång och så sammanfattas de alla som delar av Final Fantasy. Skitcoolt.
Därför jag älskade tolvan, den gick trots de slaktade RPG trenderna, helt i Final Fantasys kvalitétstecken.
Därför jag inte är ett dugg pepp på tretton. Det känns bara så krystat och tillgjort ( Square: att det måååste vara en sådan euforisk upplevelse som sjuan och vi måååste tänka som när vi gjorde sjuan osv ). No way. Dem kan inte få till det så. Bara för att locka nya kids, hur bakåt är inte det? Kolla bara så jäkla ointressant allt ser ut. Förutom antalet texturer, mellansekvenser och battles då.. men det är liksom inte det jag syftar på. HMm
Därför jag älskade tolvan, den gick trots de slaktade RPG trenderna, helt i Final Fantasys kvalitétstecken.
Därför jag inte är ett dugg pepp på tretton. Det känns bara så krystat och tillgjort ( Square: att det måååste vara en sådan euforisk upplevelse som sjuan och vi måååste tänka som när vi gjorde sjuan osv ). No way. Dem kan inte få till det så. Bara för att locka nya kids, hur bakåt är inte det? Kolla bara så jäkla ointressant allt ser ut. Förutom antalet texturer, mellansekvenser och battles då.. men det är liksom inte det jag syftar på. HMm
Seppäläq
Det som jag tycker är positivt är att karaktärerna verkar så sjukt jobbiga i början så blir de mycket bättre en bit in i spelet.
Vanille är inte den där blåsta bimbon som är vanliga i JRPG, Hope slutar gnälla.
Sazch har ju dock varit bra från början.
Snow är väl den enda som fortfarande är riktigt störande.
Vanille är inte den där blåsta bimbon som är vanliga i JRPG, Hope slutar gnälla.
Sazch har ju dock varit bra från början.
Snow är väl den enda som fortfarande är riktigt störande.
sorceress_edeaq
Ni är män, såklart gillar ni Vanille ;D
(generalisera mera)
Akakabuto: Jag vet vad du gjorde med Silvers pappa, jag lyssnar inte på dig! Oförlåtligt!
Snow är ju inte störande, ppl!
Ohwell, imorgon är det fredag och så får jag fortsätta och kan återkomma med mina fortsatta åsikter :)
(generalisera mera)
Akakabuto: Jag vet vad du gjorde med Silvers pappa, jag lyssnar inte på dig! Oförlåtligt!
Snow är ju inte störande, ppl!
Ohwell, imorgon är det fredag och så får jag fortsätta och kan återkomma med mina fortsatta åsikter :)
Kommentera
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
parantes • 17 mar 2010 0q