WiiU säljer dåligt, 3DS säljer som förväntat och mjukvaran säljer bäst som vanligt.

Folk klagar på att Nintendo inte gör något åt WiiU situationen.

Nintendo påstår sig vara väl medvetna om problemen.

Så vad är det som händer här egentligen? Vad kan vi faktiskt förvänta oss av Nintendo under E3 nu när de gått ut och sagt att de faktiskt inte kommer ha någon stor konferens?

Visst kan man tänka sig att Nintendo är det företag som kanske behöver E3 mest av alla. Spel efter spel efter spel. Det är så Nintendo tar igen med WiiU! Eller..?

Det finns mycket som talar emot en E3 konferens för Nintendo. För det första var de tvungna att ha två konferenser förra året. En för WiiU och en för 3DS, den timme de fick räckte helt enkelt inte. Så varför ska de betala för att vara på en stor scen under kort tid när de kan göra flera små konferenser för ökad effekt? För det andra, Nintendo:s aktier har sjunkit i värde under båda de senaste E3 konferenserna (2011 och 2012). Det gäller att komma ihåg att E3 inte är en mässa för dig eller mig i huvudsak, den är till för press och för att aktieägarna ska få se vad framtiden har att erhålla för företaget (om det är värt att fortsätta investera i det). Utgår man från den synvinkeln och baserar detta på 2011 och 2012 är det ganska uppenbart att det nödvändigtvis inte behövs en stor konferens då den framgår leda till besvikelse och en sjunkande börs. Det som Nintendo nu planerar är att visa allt i en uppdelad mindre skala samt fastställa beslut med återförsäljare och andra intressenter för att stabilisera framtiden för systemet. Vilket är ett smart sätt att nå ut till sin publik, oss, samtidigt som de försäkrar framtiden för systemet och visar investerarna att de kan tjäna pengar på att fortsätta investera i företaget.



För lite klartext så skriver Nintendo of America såhär om E3 2013:
“As you’ve already seen, a lot of news about Nintendo games and services that traditionally would be held until E3 is being delivered this year through Nintendo Directs, and various press events. This approach will continue between now and E3. No matter where you are in the world, you’ll be fully informed. We look forward to continuing to provide you with Nintendo news and content in ways you haven’t before experienced. Beyond the news that will be communicated through Nintendo Direct videos in the run up to E3, at the show itself we’re hosting two smaller events on Tuesday morning before the LACC opens instead of just our traditional one event. A media event and a partner presentation will both occur that morning. While the audiences will be different between the two events, both will occur on the Tuesday morning of E3 (June 11) which is the date and time period the public has come to expect for Nintendo to deliver E3 news.

At the Nokia theater we’ll meet with business partners (retailers, publishers, analysts, etc.) from the NOA territory and discuss our plans for driving the business and providing tailored information that this group finds useful to their operations. Nintendo has done these same type of business meetings at past E3 shows, but has not in the past few years. This year we are returning to that business partner meeting format. New this year at our booth in the LACC, prior to the show opening, we’ll invite a small group of media to play our games. We will have a strong line-up of beloved franchise experiences available for immediate hands-on play. We are continuing to consider exciting new ways to bring the news of our games and information directly to the players at home during the E3 timeframe, and will have more to say about that at a later date."

Praktiskt taget kommer det bli.. Som vanligt. Vare sig det är bättre eller sämre för oss som vill se det (jag tycker personligen inte att varken E3 2011 eller 2012 var särskilt bra för Nintendo). Jag ser åtminstone fram emot Super Smash Bros. 4 och det nya Mario spelet till WiiU. Förhoppningsvis kommer Nintendo inte att göra mig besviken. Det ska bli väldigt, väldigt intressant att se om de kan leverera på det här sättet. Jag kan tänka mig att de blir bortglömda i myllret av händelser, speciellt med tanke på att Ps4 och NextBox kommer vara där, om de inte har en stor konferens. Hur som helst så ser jag fram emot Juni!Taggar: Nintendo, E3, 2013, Nintendo Direc, Nintendo of America, investerare, rätt val?

*Nyp*

”Aj!.. Nehe...”

*Nyp*

”AJ!”

”...”

”...”

*Nyp* *Nyp* *Nyp*

Jag kunde knappt tro det när jag satt och stirrade på dataskärmen om jag ska vara ärlig. Det är som om de visste precis vad jag ville ha av Zelda serien, som om de hade gått in i mitt huvud och plockat det ur mina tankar och tillverkat det. Den grafiska stilen, fågelperspektivet, The Legend of Zelda: A Link to the Past världen.. Allt är så, perfekt. Jag har aldrig varit med om ett spel som verkligen matchat min bild av hur det bör se ut i huvudet, det känns nästan overkligt. Jag pratar självfallet om det nya Zelda spelet till 3DS som annonserade i den senaste Nintendo Direct showen.

Den grafiska stilen är något jag velat se av Zelda serien ända sedan teknologin förbättrades över ’X antal -bit’ grafik. En version av Link som faktiskt matchar konsten till de äldre spelen, som exempelvis A Link to the Past. Vilket är precis vad de lyckats med här och det ser helt fantastiskt ut. Allt ifrån fienderna och miljön till Link ser helt underbart ut. Definitivt en av de bästa och mest passande stilarna till Zelda serien tycker jag, det blev precis som jag tänkt mig.



Ett nytt spel i A Link to the Past världen..

Jag får upp så många spännande möjligheter i huvudet...

Det här är mitt favoritspel i hela Zelda serien. Att få en form av ‘uppföljare’ känns helt befängt men samtidigt helt fantastiskt. Jag längtar redan efter att få ta mig igenom världen som jag tidigare upplevt för att se allt som förändrats eller försvunnit och allt som tillkommit. Något som också är väldigt spännande är att världen är uppbyggd utifrån ett 3D plan, sedan är det satt i ett fågelperspektiv. Detta innebär ärr hela världen är i 3D, så tekniskt sett skulle man kunna få ett perspektiv där man befinner sig bakom Link och har möjligheten att kunna se allt framför sig. Det syns tydligt då den nya förmågan kommer till hands, att kunna klistra fast sig på väggen det vill säga. Då övergår spelet till ett tredimensionellt plan i miljön, men Link blir däremot 2D. Det är en väldigt ironisk transformation, egentligen. Men jag tror att det faktum att världen är i 3D kan skapa lite spännande variation i spelet. Förhoppningsvis vågar Nintendo leka lite med detta faktum.



Den nya förmågan är något jag gillar starkt. Den känns inte ‘billig’ eller ‘påflugen’. Den känns som något som faktiskt kan göra pussel svårare och mer intressanta. Något som kan tillföra mycket. Jag kan även tänka mig att det kommer finnas platser på kartan som man kan ta sig till på grund av denna egenskap också, eftersom detta inte var möjligt för Link i A Link to the Past. Något annat som kan vara en skön omväxling är att Link inte framgår ha någon medhjälpare i det här spelet. Vilket också innebär att vi inte kommer ha någon som ständigt dyker upp och tjatar om vart vi ska gå eller vad vi ska göra.



Jag är säkerligen inte den enda som reagerat på detta. Men titta på Link i bilden ovanför. Ta sedan en titt på introduktionen till The Legend of Zelda: Wind Waker nedanför. Stilen är nästan exakt den samma. Som ett Zelda fán tycker jag detta är ytterst spännande. Vad kan detta ha för betydelse på berättelsen? Kommer Link fastna som en hieroglyf på väggen i slutet av spelet för att senare bli återberättad om i Wind Waker? Kommer vi får slåss mot Ganondorf i 2D som en liknande hieroglyf? Kommer vi kunna göra mer än bara gå omkring när vi går in i den här formen? och så vidare. Det finns så mycket jag vill veta, vilket gör det skönt att Nintendo sagt att detta släpps i år till systemet.



Sättet de använder 3D effekten i det här spelet är också fantastisk från vad jag har sett. Link flyger ut ur skärmen när han studsar på fjädrar, ben kastade av Stalfos reflekteras på skölden och flyger uppåt mot skärmen och så vidare. Det är en fantastisk effekt i detta spel. Förhoppningsvis genomsyrar det här hela spelet. Jag rekommenderar helhjärtat alla som äger en 3DS att gå in på eShop och ladda hem 3D trailerns som ligger uppe så att ni får beskåda den underbara trailern i 3D!



Jag är imponerad helt enkelt. Nintendo gjorde verkligen allt rätt med det här för mig, vilket är väldigt ovanligt. För de som vill se mer av spelet så finns det en snutt av demoversionen med ljud på YouTube. Titta på den! Spelet går snabbt, musiken är helt otrolig och.. Jag kan fortfarande knappt tro att det här är sant.

*Nyp*

”Aj!”Taggar: The Legend of Zelda A Link to the Past, The Legend of Zelda Wind Waker, 3ds, Zelda, Att kunna dö lycklig

Är det socialt accepterat att spela i allmänheten?

Är det socialt accepterat att spela i allmänheten på specifika produkter?

Det är inte socialt accepterat att spela i allmänheten.

Det är socialt accepterat att ‘göra något’ på sin telefon eller läsplatta.

Är det inte så? Jag har märkt av detta hur många gånger som helst. Sitter jag och spelar på en iPhone så är det absolut ingen som bryr sig. Jag får inte ens en nyfiken blick på bussen. Men så fort jag sitter med ett 3DS, då är alla ögon riktade mot mig. Folk som går på stirrar förvånat, folk som redan sitter glor obehagligt och folk som ska gå av avger en noterande blick precis innan de lämnar mig. Är det så konstigt? Har bärbara spelsystem fortfarande inte etablerat sig tillräckligt för att vara socialt accepterade?

Visst kan detta bero på vart man bor också. Jag har bara testat detta i Örebro och Stockholm, varav jag fått samma resultat. Anledningen till att folk är bekväma att spela på sina telefoner och läsplattor framgår vara att man inte direkt märker att dem gör det. Man kan lika gärna sitta och SMS:a, surfa på nätet, läsa, och så vidare. Det finns inget direkt sätt att ta reda på vad individen gör på sin produkt. Däremot, om man gör det tydligt att man spelar på sin telefon eller läsplatta så är det en annan sak. Det noterar folk, och jag har fått samma skeptiska blickar när jag gjort det. Vad jag personligen gjorde var att sätta mig på en synlig plats med en iPad och spela Rayman: Jungle Run.

Nu är jag inte någon som tar åt mig av skepticism från allmänheten, jag brukar ändå mestadels spela mina portabla spel hemma. Även de som är till mobilen eller läsplattan. Men jag tycker det är intressant att spelande fortfarande är något som sticker ut. Något folk känner att de måste notera.

Självklart är kan det handla om åldersskillnad också. Är det för att jag är 20+ som folk är skeptiska? Så kan det säkert vara. För ett barn som sitter och spelar är inget speciellt för de flesta. Då övergår frågan till image. Är det barnsligt att spela fortfarande, är det något bara barn gör enligt den generella normen? Trotts Wii och DS succén som, till och med, fick äldre människor att plocka upp en spelkontroll?



Många frågor, få svar. Jag har inte en aning. Men hela scenariot är helt klart väldigt intressant tycker jag. Det är som att spel har blivit vanligare och mer populärt än någonsin, men det är ändå konstig när man spelar bland allmänheten där folk kan se en. Kanske är det något folk anser att man ska göra hemma?



Vad tror ni? Har ni några liknande erfarenheter?Taggar: DS, PSP, 3ds, PSV, Iphone, Androind, Ipad, Nexus, Social acceptans

Det ryktades tidigt om att Nintendo skulle införa ett slags achivenment/trophy system till WiiU och Nintendo 3DS. ”Accomplishments”. Detta är något som redan finns på 3DS, i minispelet StreetPass Mii Plaza. Det jag inte förstår är dock varför Nintendo valde att sluta där. Varför inte fortsätta och införa ett system likt vad Sony & Microsoft har? Accomplishments låter bra, det säger sig självt vad det är för något och ger utvecklare möjlighet att lätt införa dem i spelen.

Om jag inte missminner mig så sa Nintendo något i stil med att; 'utvecklare kan själva välja om de vill införa ett liknande system eller inte i sina spel'.

Men är inte detta fel väg att gå? Hade det inte varit bättre att faktiskt göra ett system som fungerar i infrastrukteran hos båda systemen och sedan istället låta användarna, snarare än utvecklarna, välja om de vill använda sig av Accomplishments eller inte?



Det finns uppenbarligen många som gillar att greppa dessa små onödiga målsättningar, så varför säga nej? Speciellt med en social tjänst som Miiverse. Att kunna ta en skärmdump och lägga upp på Miiverse och skryta lite skulle bli väldigt populärt (vi ser det redan med NintendoLand och alla dess tofeer). Jag är inte någon som är särskilt förtjust i att jaga achivenments eller trophys, på varken konsoller eller på PC. Men till och med jag tycker Nintendo borde tänka om. Gör om, gör rätt - helt enkelt.Taggar: Achivenments, Trophys, Accomplishments?, Steam, Nintendo, Valmöjligheter

En gång i tiden, då jag studerade på gymnasial nivå, kom det en föreläsare på besök till vår klass. Hon skulle redogöra vad som förenklar studietiden för oss. De klassiska segmenten flöt upp till ytan såsom studieteknik, anteckna mycket, skolka inte - och så vidare. Det som stack ut var dock när hon sa:

”Ett gott skratt förlänger livet. Försök skratta nu. Ha, ha, ha, ha, ha. Kom igen, allihopa nu. Ha, ha, ha, ha, ha, ha!”

Där satt vi, en klass på 24 personer, och skrattade med de falskaste skratt jag någonsin upplevt i mina 21år. Det var hemskt, sorgligt och påtvingat.

Så för att vi alla ska få slippa sitta hemma för oss själva och låtsasskratta i ett sorgligt försök för att förlänga våra liv så tänkte jag rabbla upp spel med humor. Spel som får mungiporna att röra vid ögonbrynen. Spel som, kanske rentav, kan förlänga våra liv.

#1: Portal
Jag kan börja med att säga att inga andra nomineringar kommer nära denna. Portal 1 och 2 är geniala komedishower som värmer hjärtat. Jag har aldrig spelat något liknande på den här fronten. Varje uttalande som varenda karaktär gör känns genomtänkt och är fullt av humor. Själv har jag spelat igenom både ettan och tvåan flera gånger bara för att få återuppleva det superba manuset. Men ingen gång är tyvärr lika bra som första gången. Helt underbara spel dock, både för kvaliteten och humorn!


#2: No More Heroes
En solid andra plats. Dessa spel mäter sig inte riktigt med Portal, de mäter sig inte med särskilt mycket alls faktiskt. No More Heroes spelen är i lite av en egen nisch. Humorn ligger i att spelet inte tar sig självt seriöst, karaktärerna har fantastisk karisma och manuset är vulgärt och slumpmässigt. Man kan, lite långsökt, jämföra No More Heroes spelen med ett avsnitt av Family Guy. Skämten är ofta lite smått råa och ibland helt slumpmässiga, men roligt är det. Jag älskar personligen den här serien och har hopp om att en trea skall komma till WiiU (eller någon annan maskin).


#3: Mario & Luigi
De här spelen är helt fantastiska. Har du ett Nintendo DS så måste du plocka upp hela serien. Helt fantastiska spel. De är riktigt roliga att spela men har även ett högt humorvärde. Den enda anledningen till att denna serie hamnar lite längre ned är egentligen att manuset förmedlas skriftligt istället för muntligt. Jag tycker faktiskt att en röst kan förmedla väldigt mycket mer än vad text kan (titta bara på Wheatley i Portal 2, han är en liten metallboll - men med sin röst får han en oförglömlig personlighet). Hur som helst, det fina med denna serie är att humorn är utspridd och oftast lite tråkig (på ett bra sätt). Det är mycket ordlekar, vitsar och ironi. Så länge man inte tröttnar på att läsa, är det fantastiskt!


#4: Paper Mario
Precis som föregående spel står Paper Mario spelens humor på samma grundpelare. Ordlekar, vitsar och ironi ligger i fokus. Jag tycker dock inte att humorn i Paper Mario spelen brukar vara lika vass. Vissa saker är på topp, men det är inget genomgående. Ofta blir ordvitsarna också lite för mycket. Men jag fann det oerhört kul i Super Paper Mario då utvecklarna drev med internet forum och dess medlemmar. Underbart.


Där är dem, mina rekommendationer för de som vill skratta lite. Har du något tips på spel med humor? Något som jag borde plocka upp och spela lite kanske? Skriv gärna en kommentar, jag har absolut inget emot att testa lite nya spel!Taggar: Hahahaha, Portal 1, Portal 2, no more heroes, No More Heroes: Desperate Struggle, Paper Mario, Mario & Luigi