Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Linus Lekander

Registrerad: 22 nov 2009 10:57 Senaste besök: I dag 17:05 Online: Nej

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

Loading-kalendern 2017: Lucka 5

Linus Lekander 5 dec 2017 17:11231 visningarKommentera: 5 !

Koden

"När man har stängt dörren på kaffemaskinen ska man tryck två gånger på knappen Extra mjölk!"

Det låter som en fuskkod från ett tevespel.

Varje gång jag ska ta en kopp kaffe blir jag stående en lite längre stund framför lappen och funderar på vad koden kan tänkas resultera i. Extra mjölk antar jag att man får, eller blir det annorlunda för att man väljer det två gånger? Plus plus plus blir ju alltid plus, men blir det plus något annat än extra mjölk?

Jag antar att man vet det när man väl kommer dit. Av instruktionen att döma verkar skribenten känna till alla föregående moment innan man stänger dörren.

Som till exempel att man har öppnat den.

Först då har den okände avsändaren insett att man behöver hjälp på traven. Nu har jag inte haft någon som helst anledning att öppna dörren, så det gäller kanske inte mig trots allt.

*

Ändå kan jag inte ignorera den. Den sitter ju mitt framför ansiktet och tipsar om något som jag inte förstår. Som om två gånger extra mjölk vore den luriga biten och att jag har missat något väsentligt dessförinnan. Varför skulle jag stänga en dörr som jag aldrig har haft för avsikt att öppna?

Även om jag egentligen borde återgå till arbetet sätter jag mig ner för att iaktta kollegor.

Vanja gör ingenting åt lappen. Karl och Roger gör inte heller något annorlunda. Ingen så mycket som ser åt den, utan tar bara sitt kaffe i farten och går.

Kanske är det jag som är på tok för registrerande. Skulle jag fråga någon annan hade jag säkert bara visat en lapp som personen aldrig tidigare lagt märke till. Jaha, skulle den säga och le lite förvånat, rycka på axlarna och svara att det nog gäller för påfyllning eller nåt. Och så måste det ju vara, slår det mig, men varför skulle påfyllaren behöva två gånger extra mjölk? Speciellt om hen inte har valt något kaffe?

Det är märkligt hur en sån liten sak kan etsa sig fast i tankarna. Jag borde också bara rycka på axlarna, småprata med Alice och vända papper igen. Men just detta känner jag mig tvungen att gå till botten med. Kaj 45 från Bromma får ursäkta att handläggningen dröjer. Jag tänker ta min första tjuvkaffe.

Först nu upptäcker jag en signatur under meddelandet. ”Select a 071115” står det. Nu blir det ännu mer snarlikt en tevespelskod. Jag minns att både select och a fanns som knappar på Game Boy och Nintendo 8 bitars förr, däremot inga siffertangenter. Kanske ska dessa skrivas på datorn, eller så ska resten göras på ett specifikt datum. Jag blundar för det sistnämnda som i så fall redan är för sent.

*

Jag går tillbaka till arbetet och in på Blocket. Jag behöver en Game Boy för att lösa det här. Jag förirrar mig bland alla färger och modeller: Pocket, Advance, Color, Horror, limegrön, lila, transparent, vit – hur ska jag veta vilken som är rätt?

Jag bestämmer mig för att köra på enklast möjliga, Game Boy, grå, utan undertitel. Jag behöver 200 kronor och fyra AA-batterier.

*

På kvällen har jag svårt att somna. Det känns alltid lite fel att fuska, speciellt om man gör det i verkliga livet. Det är skrämmande och spännande på en och samma gång, att inte veta vad koden är till för. Vad kaffemaskinen ska spotta ut. Vad Game Boy:en och datorn ska visa på skärmarna. Det känns som att jag är något stort på spåren. När jag vaknar är jobbångesten nästan inte där.

*

Jag fingrar lite på min Game Boy på skrivbordet. Startar den än en gång för att kontrollera batterinivån. Den röda lampan lyser starkt bredvid skärmen. Då är det fullt, även om det vore mer logiskt med grönt. På datorskärmen lyser siffrorna 071115. Jag skrev dem i inloggningsrutan eftersom det kändes mest logiskt. Platsen för lösenordet. Allt är förberett.

*

Klockan 9:30 går jag in i fikarummet. Försöker se så naturlig som möjligt ut när jag stegar fram till diskbänken och plockar ut en av de stora kaffepåsarna från underskåpet. Det har jag aldrig gjort förut. Jag brukar inte heller starta diskmaskinerna eller byta plats på lapparna Färdig och Ofärdig när det behövs. Jag inser att detta är väldigt olikt mig men koncentrerar mig på att ignorera om kollegorna tittar.

Med bestämda steg går jag därefter fram till automaten och vrider om nyckeln som hänger i låset, öppnar dörren, häller i så mycket som får plats av kaffet, ställer ner säcken på golvet, stänger dörren och sträcker mig mot knapparna.

Till min stora förvåning existerar inte ”Extra mjölk”. Jag letar och letar men det mest snarlika jag hittar är vitt. ”Extra vitt” finns det en knapp som heter, som om de inte längre kan med att kalla det för mjölk. Jag antar att de har en poäng och trycker in den två gånger.

I displayen står det att automaten är redo. Jag med, tänker jag, och plockar upp min Game Boy ur fickan. Det är ett under att den ens får plats där.

Jag startar konsolen och trycker i tur och ordning på select och a. Jag har gjort mitt val, spelet startar. Men ingenting händer. Och ingen tittar. De undrar nog inte ens varför jag av alla människor fyllde på kaffet idag. De fikar bara vidare, nöjda över att någon fixar.

Jag inser snart att jag i det här spelet gjorde ett val som resulterade i game over.Taggar: Loading, kalender, novell

« Till bloggen

Kommentarer

Oregondanne 6 dec 2017q

Underbart! En av de bästa Loading-luckorna jag läst. I alla fall sedan 2012 eller så.

Avgrundsvrål 6 dec 2017q

Fan, det här var klart den mest underhållande bloggen jag läst på Loading på väldigt, väldigt länge! Gillar verkligen ditt sätt att skriva! Det här är ju bra på riktigt!

Simon Liljedahl 6 dec 2017q

Jag håller med föregående talare!

Linus Lekander 6 dec 2017q

Kul att ni gillar den. Tack!

Tobias Söderlund14 dec 2017q

Får Twin Peaks-vibbar, här.

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.