Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Avgrundsvrål

31 Registrerad: 8 maj 2010 20:05 Senaste besök: I går 02:05 Online: Nej

Solna Timmy Terrorista - avgrundsvral.blogspot.se

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

För 10 år sen startade jag kravaller

Avgrundsvrål27 apr 2013 04:352509 visningarKommentera: 7 !

EBhem hette behandlingshemmet jag bodde på för tio år sen. Det låg strax utanför Uppsala. För att ta sig dit tog man höger vid avfarten som ledde till den kristna organisationen Emmaus second hand butik och tog sedan höger igen när man passerat den stora blåvita Jesus-skylten som påminde förbipasserande om att de hade en osynlig älskare. Låt oss konstatera att det låg avsides.

Behandlingshemmet i sig hade tidigare agerat lanthandel. En gul villa, mittenrummet på övervåningen med fönster mot vägen var mitt. Jag kallar det väg men en speciellt vältrafikerad sådan var det förstås inte. För någon som varit född och uppvuxen i Solna så innebar det en viss omställning. På ganska många sätt kan man väl säga.

Några våldsamma utbrott hade lett mig dit. Misstolka inte, jag är en grymt lugn människa och bara tanken på våld idag får mig att må fysiskt illa. Men ett och annat snedsteg banade väg för mig. Jag vet inte om den där rektorn en gång uppskattade min ärlighet när jag proklamerade att jag tänkte dansa på hans grav. Det gjorde han tydligen inte och allt eftersom tiden gick rann bägaren till slut över och jag hamnade till sist där.

För en historia att ha ett fungerande narrativ krävs en konflikt. Och sådana har jag tillräckligt av. Ett enkelt sätt att skapa konflikt är med våld. Du som känner mig känner säkert också till mitt intresse för samhällsfrågor. Det här var 2003, USA hade påbörjat sin andra Irak-invasion och när man under tiden på behandlingshemmet ibland tog sig an uppgiften att invadera samma land i Conflict: Desert Storm på Xboxen i vardagsrummet på nedervåningen så var det med en krypande känsla av avsky. Någonstans väcktes en tanke kring det absurda i scenariot. Det här var alltså underhållning. Än så länge var det här våldet ändå så abstrakt att upplevelsen fortfarande var intakt. Deras kulor var min lättja.

Saken med våld är att det tvingar oss att fokusera. Vi gör det rent instinktivt. Inpräntat djupt i oss finns vetskapen om att våldet har ett visst överlevnadsvärde för oss. Våld och sex säljer.

En helg när jag var hemma på permission fick jag höra om en gatufest som skulle hållas inne i stan. Och namnet Reclaim The City hade gjort sig känt redan ett par år tidigare under göteborgskravallerna. Eller "Reclame" som de stavade det som en uttalad hyllning till alla med dyslexi, alla som inte passade in i mallen. Första maj, Berzilli Park var platsen. Precis vid Kinateatern, Berns osv. Mitt i Stockholms finare kvarter.

Och mycket riktigt, gatufesten drog igång mer eller mindre spontant runt kvällen. Ljudbilar, musik, ett par svarta flaggor och parkhäng/gatuhäng. En bra kväll skulle jag väl säga, eller iallafall den delen av det hela. Något jag alltid haft svårt för är förutfattade meningar. Det gjorde det kanske inte lättare att ena grabben med rum intill mitt på behandlingshemmet stolt proklamerade sig vara nazist. Sådant hade alltid irriterat mig. Den där tanken på människovärden som förhåller sig olika till varann, en princip jag aldrig tyckt om.

Poliser fanns det gått om runt den här gatufesten, de hade spärrat av gator i området och även om de ibland kändes lite närgångna så var det ändå lugnt. Det ska erkännas att jag under ett tillfälle rev ner en bit av deras "avspärrat"-tejp vilken jag sedan under en tid använde som dekoration på nitjackan smått ironiskt.

Det spred sig ett rykte under kvällen om att någon hade sett ett gäng nazister i området som tydligen var på bråkigt humör. Vi tänkte väl inte så mycket på det när vi under ett tillfälle beger oss från platsen mot ett närliggande McDonalds ett tag. Det är på vägen ut vi springer på ett gäng benskallar. Vi gick förbi utan att lyckas hamna i blickfånget iallafall. Men jag minns mycket väl hur en i det där nazistgänget ger sig på en av de andra i det, varpå han får ett antal sparkar i magen, faller till marken och får fler. Vi ser skräckslaget på och undrar om vi verkligen sett rätt. För på andra sidan vägen står ett gäng poliser och bara tittar på utan att ingripa. Jag kunde aldrig riktigt förstå varför de inte ingrep. Jag minns hur jag försökte förstå, försökte sätta mig in i vad de tänkte när de stod och såg på? Mina tankar gick till underhållningsvärdet i det abstrakta våldet men jag hoppas förstås så inte var fallet.

Tillbaka inne på gatufesten berättar vi för andra vad vi sett. Inom de närmsta tio minuterna är vi till slut en mindre grupp som bestämmer oss för att gå tillbaka till där det skedde. Jag vet inte riktigt vad vi tänkte men av åt det hållet bar det iallafall efter jag pekat ut det. Vi tog oss dit och skrek lite på poliserna på vägen. Saken med det här är att vi kanske drog åt oss mer uppmärksamhet än vi först tänkt. För enligt nyheterna dagen efter var vi mellan 500 och 800 pers som "bröt ut" ur festen. Vad som hände sen var inte riktigt planerat.

När vi längst fram fick syn på några av de där bråkmakarna från tidigare så sprang de, det gjorde vi med. Efter dem. Det gjorde nog alla andra också men jag kan garantera att de flesta nog inte alls var medvetna om vad som hände. För någonstans börjar ljudet av glaskross höras. En ur de där gänget med benskallarna springer in på en kiosk och någon kastar något efter honom. Därpå bevittnar jag skyltfönster efter skyltfönster krossas medelst stenar och, även, cyklar. Bland det sjukaste jag ser i tumultet som uppstod var ett par människor som fick för sig att klättra upp på en parkerad bil och därefter helt enkelt ta ett språngtag över till nästa, och nästa, och nästa... en urbutik fick tydligen sitt skyltfönster krossat och länsat på klockor under händelserna enligt Aftonbladet dagen därpå.



Om det är till någon förmildrande omständighet så drog jag en sten ur handen på någon och bad honom ge fan i det där under ett tillfälle. Kanske till föga tröst så här i efterhand, vem vet. För mig slutade det med att polisen körde in oss i SL-bussar där de filmade oss och tog våra namn innan vi gick på. Sedan körde de iväg oss från innerstan. Faktum är att de släppte av oss precis i Ulriksdal i Solna. Precis på min hemmaplan. Skjuts nästan ända hem till dörren.

Tillbaka på behandlingshemmet utanför Uppsala efter helgen fick jag frågan om det varit en lugn helg? Jo visst, svarade jag. Vid den tidpunkten visste jag ännu inte att jag prydde en stor bild i tidningen där vi brände en amerikansk flagga i parken.

Och jag är ganska lättigenkännlig. Så även då.

Det där spelet till Xboxen där man invaderade Irak som amerikanska soldater spelade jag inte igen.

« Till bloggen

Kommentarer

littlejay27 apr 2013q

Haha, vilken historia. Intressant att få ta del av ditt perspektiv på saken. Även om det fortfarande är helt meningslöst våld och förstörelse, och i min mening därför visar på det hyckleri som underminerar det som "vänstern" (fördomsfullt och lite slarvigt) säger sig stå för, så tycker jag ändå man får förståelse för hur oöverskådlig situationen var medan den pågick.

Det skulle vara väldigt intressant att stå vid sidan av och höra hur resonemanget gick under nedanstående episod:

Timmy Sjöberg:


Tillbaka inne på gatufesten berättar vi för andra vad vi sett. Inom de närmsta tio minuterna är vi till slut en mindre grupp som bestämmer oss för att gå tillbaka till där det skedde. Jag vet inte riktigt vad vi tänkte men av åt det hållet bar det iallafall efter jag pekat ut det.


Det måste ju finnas en drivkraft som gör att ni letar upp dom igen.

Nåväl, kudos för att du delar med dig.

littlejay27 apr 2013q

Och när jag säger att "vänstern" hycklar så är det på intet sätt ett försvar för någon annan ideologi, eller ett försök att tillskriva ditt inlägg politiska motiv. Det var bara en reflektion över hur jag resonerar.

Alla politiska ideologier kan innehålla goda ting, men är farliga om man tar dom för långt. Sverigedemokrater, vänsterpartister, anarkister, tokliberaler, nazister, sossar, moderater, de har alla väldigt snäva perspektiv i min mening. Men det är ju så det har sett ut under hela mänsklighetens historia, så det torde det ju fortsätta göra. Trots mänsklighetens otroliga tekniska kunnande så är det fascinerande hur usla vi är på att kommunicera och förstå varandra. Jag blir sjuk av politik. :)

Avgrundsvrål27 apr 2013q

littlejay:

Jag blir sjuk av politik. :)


Haha, tro mig jag vet precis vad du menar! :D

littlejay:

Det måste ju finnas en drivkraft som gör att ni letar upp dom igen.


Ja, jag tror vi kan haft någon inkomplett tanke om att jaga bort dem eller liknande. Inget så där överdrivet genomtänkt. (Har iofs gjort än mindre genomtänkta saker än så, så allt är väl relativt). Men resultatet vart ju hundra vägar värre än väntat iallafall.

Coture28 apr 2013q

Intressant att läsa! Ändå skönt att polisen lyckades föra iväg dig och de andra bråkstakarna innan ännu fler onödiga våldscener utspelade sig. Tyvärr är det väl framförallt ett tydligt bevis på att det inte går att ge en större grupp människor för mycket frihet utan ansvar.

Men vad var egentligen syftet med Reclaim the Streets/Reclame från början?

Avgrundsvrål28 apr 2013q

Coture:

Tyvärr är det väl framförallt ett tydligt bevis på att det inte går att ge en större grupp människor för mycket frihet utan ansvar.


Jag tolkar det nog mer som att festande ungdomar inte är de mest ansvarsfulla människorna som finns. Speciellt "mycket frihet" rörde det sig nog inte om, var nog den mest polisövervakade platsen i Stockholm den dan. ;)

Coture:

Men vad var egentligen syftet med Reclaim the Streets/Reclame från början?


Från allra första början var det nog något miljörelaterat tror jag men här var det som en efterfest till allt som skedde på första maj.

Mongroovy30 apr 2013q

Mycket intressant läsning, som vanligt!

Tokubetsu Kogekitai 3 maj 2013q

Fantastiskt, fantastisk. Subjektivt och skarpsinnigt som vanligt, men nu desto mer personligt. Älskar det.

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.