Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Avgrundsvrål

31 Registrerad: 8 maj 2010 20:05 Senaste besök: I går 15:07 Online: Nej

Solna Timmy Terrorista - avgrundsvral.blogspot.se

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

Minnen från taggtrådsstängslets insida

Avgrundsvrål14 maj 2013 11:442063 visningarKommentera: 6 !

Ibland sker saker som förändrar ens liv, totalt byter riktning på det.

Det här var ett sånt tillfälle.

Taggtrådsstängslen kring grindarna var som en scen ur The Walking Dead när den låsta transportbilen åkte in på området ur vilken jag bevittnade mitt nya hem. De dubbla raderna staket och de igengallrade pansarglasen permanent förseglade längs byggnadens fasad skvallrade med önskvärd tydlighet om arkitektens intentioner att hålla folk på byggnadens insida, avskärmade från omvärlden.

Transporten hade susat från häktet i Solna till Paragraf 12 institutionen Eknäs i Enköping. En resa som ackompanjerats av en radios skraliga kommentarer av en fotbollsmatch, vart vi skulle eller vad jag kunde vänta mig visste jag då inte. Morgonen hade bestått av oroliga socialarbetare med kaffekoppar som förklarat situationen. Men det enda jag egentligen uppfattade var löftet om att de inte själva visste hur länge jag skulle behöva vara där. Resten av orden försvann i ett sorl av teskedar som klinkande rörde om i koppar i en kall miljö av tunga metalldörrar som konstant öppnades och stängdes.

Den 26:e juni 2002 var ett sånt tillfälle, ett riktningsbyte. Jag antar att man aldrig kan möta såna med positiv attityd när det sker. Men i efterhand är det omöjligt att säga hur det sett ut om alternativet var ett annat. 16 år och inte vidare nöjd med något. Hade sedan länge hoppat av grundskolan och med en toleransnivå som endast avlöstes av min aggressionsnivå.

På insidan, visitering, urinprov, genomgång av avdelningen och intagningsrutiner. Klockan 22 släcks ljuset och innan dess ska man stå i den nätglasförstärkta låsta korridoren utanför dörren till sitt tilldelade rum. Alla papper med beslut och allt annat relaterat till den här tiden har jag fortfarande kvar i en låda i skåpet. Kanske mest framträdande är de 35 sidorna av bakgrunder, utlåtanden och beslut. Där finns att läsa saker som "När det gäller moral och etik har vi kunnat observera vissa egenheter i form av bristande empati och "det struntar jag i" mentalitet. Han har svårt att precisera sig när det gäller hur andra människor tänker och känner, oftast avslutar Timmy med "vet ej".

Sanningen kanske ligger nånstans mittemellan det och att jag faktiskt inte brydde mig längre. "Han har flera gånger uttalat att han kunde döda om det stod mellan honom och någon annan i olika situationer. Detta gäller främst i samtal om olika moraliska dilemman. Under ADAD intervjun uttalade Timmy att han umgåtts med tanken på att döda eller skada någon lärare från skolan."

I en tid där skolskjutningar var det senaste inom tidningsrubriker var det kanske inte helt klockrent att uttrycka, mer eller mindre skämtsamt på frågan om vad jag tyckte om skolan att de flesta lärarna hade passat sig oerhört bra som slutbossar i skjutspel.

Av det jag förstod av den påföljande tystnaden och kroppsspråket från den ur insitutionens personal som utförde intervjun så delade han inte min åsikt i frågan. Eller min humor för den delen.

Syftet med Paragraf 12 institutioner har ända tills idag förbryllat mig. I mitten av den gemensamma ytan av avdelningen stod ett biljardbord vars redskap stod i ett närliggande garderobsrum. Min initiala reaktion var att hålla mig tillbaka från andra intagna. Det var även min fortsatta reaktion efter att någon av dem med outtalad anledning fick för sig att vid öppningen till samma garderob meddela att han inte verkade gilla mig speciellt mycket och gjorde klart att han inte skulle ha något problem alls att sno med sig en biljardboll in på rummet någon kväll för att, inuti en strumpa, blir det ett fullgott vapen att misshandla mig med. För "Det händer så lätt att saker försvinner ändå."

Om den här miljön skulle på något vis vara till hjälp för nån så lyckades jag aldrig förstå hur.

En inburad rastgård fanns där det gick att röka. Lyckligtvis har jag aldrig varit rökare, ännu en anledning att hålla sig undan. Sämre utgångsläge får man nog leta länge efter. Vilka kläder som helst tilläts inte heller, men på tavlan till tvättstugan där man skrev upp sitt namn för tvättid låg en penna som jag brukade bryta av för att ta med in på rummet. Att teckna blev ett sätt att fördriva tiden. Detta till trots att pennor var förbjudna då de kunde användas som vapen.

Ibland tar livet vändningar.

Man kan inte alltid påverka hur eller ens när det händer. Det ligger lite i sakens natur, det oväntade momentet. Som om tidslinjer bryts och framtiden blir utbytt. Livsreflektioner bör i dessa sammanhang undvikas. Eller som Skitsystem uttrycker det i låten Avgrund - "Se på mig, vad jag blev, ett i raden utav misstag. En sån som jag blir aldrig älskad och fri från samhällets struptag".

Att fästa tankarna på något annat än vad situationen erbjöd kändes därmed nödvändigt. En dag i veckan gjorde personalen på den låsta institutionen inköp där vi intagna kunde låta dem köpa in något åt oss. Tidningen Super Play var det som vid den här tiden varje månad uppdaterade Sverige kring vad som hänt inom spelvärlden. Ett ypperligt sätt att fördriva tiden på. Samma nummer av tidningen fick jag även under ett familjebesök i besöksrummet, vilket resulterade att det tills idag är det enda nummer av tidningen jag har två exemplar av. Nummer 07 2002.

Jag slängde ner de båda tidningarna på sängen och kände hur en viss insikt om min egen situation började komma över mig.



"Skaffa ett liv".

« Till bloggen

Kommentarer

Anonym14 maj 2013q

Jag har inte mycket att tillägga förutom att du är sjukt duktig på att skriva.

Don't stop.

Avgrundsvrål14 maj 2013q

Hakola:

Jag har inte mycket att tillägga förutom att du är sjukt duktig på att skriva.

Don't stop.


Aw, tackar! :D

makabre17 maj 2013q



3.28

Avgrundsvrål18 maj 2013q

Oh yes!

Avgrundsvrål18 maj 2013q

VAH?! Jag insåg aldrig att Skitsystems Revolt var en cover av Asocial! The more youi know!

littlejay18 maj 2013q

Håller med Hakola, det är väldigt bra detta. Dels för att det är väldigt bra skrivet, dels för att det är mycket intressant att få en inblick i ett liv som är så långt från min skyddade bakgrund. Har stor respekt för att du vågar dela med dig av sånt här.

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.