Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

Spelar du spel? Då har du med väldigt hög sannolikhet dissociativ identitetsstörning.

Du tror mig inte? Låt mig förklara.

Dissociativ identitetsstörning blandas ofta ihop med schizofreni, då det av någon anledning ofta kallas för det i populärkultur.
Symtomet är helt enkelt att man har en kluven personlighet. Det är som om det finns flera personer i en och samma kropp. Man är inte ensam.

Du har med hög sannolikhet den sjukdomen, och jag tror faktiskt, även om du inte håller med mig än, att du har märkt av det förut, bara att du inte insett att det är just dissociativ identitetsstörning.

Hur många gånger, när du har satt dig ner för att spela ett spel och tagit dig an rollen som en spelkaraktär har du inte helt plötsligt gjort något helt annat än vad du tänkt göra eller sagt saker som du aldrig någonsin skulle säga i spelet?
Det ganska typiska exemplet Uncharted är ett spel där du aldrig är ensam. Inte ens när du är mitt ute i öknen utan några andra människor i sikte. Ni är alltid två stycken. Du och Drake delar på en kropp. Han säger saker, du tänker saker, du styr vart han ska gå, men han styr resten av kroppen och vänder om ifall du i hans mening går "fel".
Ni har alltså en dissociativ identitetsstörning, utan tvekan.

Men det är förstås inte såhär i alla spel. Jag spelar Bioshock just nu och har kommit ungefär halvvägs. Karaktären jag spelar som säger aldrig ifrån, aldrig. Jag har haft full kontroll från första början. Det är bara jag som är honom och det finns ingen annan där. Jag är alltså helt frisk!
Kommande Bishock Infinite går däremot i en helt annan riktning. Här pratar huvudkaraktären, här är vi två.

Fortfarande inte övertygad? Då vet jag inte vad mer jag kan säga. Men jag är ändå rätt säker på att du någon gång upplevt symtomen.

Men vad är bäst? Dissociativ identitetsstörning eller inte dissociativ identitetsstörning? Ska man spela själv eller två, eller kanske tre till och med? Vad tycker du?

Själv tycker jag att det vore intressant med ett spel där man utnyttjar grejen och låter en vara den andra delen av en huvudkaraktär med dissociativ identitetsstörning, och att den då pratar direkt till spelaren. Kanske redan finns... men ändå.
Taggar: nej, du behöver inte äta medicin