Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

Topp 7 är en bloggserie där jag toppar dom sju bästa sakerna inom ett ämne. Sju saker är lagom mycket för att ta med det bästa, hålla det kort men också för att skriva en liten förklaring åt sidan. Gillar ni topplistor, så hoppas jag att ni kommer att gilla detta!

Bästa slut i tv-spel - Början på slutet✔
Finns det ett spelslut som får er att gråta eller bli häpna? Finns det slutscener som får er att vilja fortsätta uppleva mer? Nu ska jag toppa sju olika spel med slutscener som gör mig berörd på olika sätt. Finns det ett spel ni inte klarat ut än, så ska ni börja stänga ögonen nu! (Blunda)

7. Resident Evil 4
Leon kämpade hela tiden för sitt liv på hans uppdrag att rädda presidentens dotter Ashley och ta med henne hem till USA. När Scott Kennedy äntligen dödar den muterade mannen som fångade Ashley från början, så hittar han ett provrör som innehåller viruset. Ada tar dock den och smiter iväg i en helikopter, och avlöser en bomb som ska spränga upp hela ön dom befinner sig på, inom några minuter. Hon kastar iväg en nyckel till en vattenskoter och varnar duon att ta sig därifrån.

Nere i grottorna finns vattenskotern, och dom kör iväg och klarar sig. Ashley flyger av skotern och faller i havet. Leon blir smått orolig och skriker på henne. Upp ur vattnet kommer Ashley fram och får hjälp upp på transporten och resan hem börjar. Att man gått igenom så mycket för att hjälpa en gnällig tjej lönar sig i slutändan. Det blev en rolig dialog när hon frågar ut Kennedy på en typ av dejt, men han dissar det totalt. Nästa fråga är vem kvinnan i röd klänning är, och Leon säger att Ada är en del av honom han inte kan glömma bort. För att inte höra den pinsamma tystnaden gasar han på mot solen. Dom är på väg tillbaka till Amerika på en vattenskoter och dagen är räddad. Klassikt men ändå så vackert slut. Fast han kunde ha haffat Ashley där...

6. Tekken 4 - Panda
I karaktärens Panda slut händer det här: Relationen mellan en panda och en flicka kan inte bli gulligare. Xiaoyu är en kämpe som letat efter sin barndomskompis Jin sen han försvann. När Pandan vill att hon ska börja leta efter honom själv, så blir hon häpen. Musiken under hela scenen är så barnsligt passande, och jag känner igen mig i situationen.

Min bästa kompis och jag. Han har inte haft det så lätt i livet, och alltid när jag vill göra något speciellt, så nekar han. Men jag hatar inte han för det, vi kommer alltid vara bästa vänner. Jag är faktiskt väldigt självständig av mig och kan klara mig själv utan honom, så jag bara ler och går vidare. Precis som Xiaoyu gjorde här.

5. Ghost Trick: Phantom Detective
För att börja med så är det här spelet så underskattat, men enligt mig något man inte ska missa. Det är så unikt och spännande från början till slut. Under hela äventyret tror man att man är en man vid namn Sissel, som har blont hår. Men när hjälten som kan förhindra olika dödsfall går tillbaka tio år i tiden, så får han reda på en viktig sak.

Han är egentligen en katt med röd halsduk. Det här var något man aldrig kunde tänka sig från början, och jag vart lika förvånad som huvudpersonen själv. Han fick för sig att han var killen med röd kostym, men i själva verket var det bara en brottsling. I slutet förklaras alla frågetecken och jag gillar slutscener som summerar upp allt man inte visste, och ger spelarna direkta svar. Det här var ett mysterium jag verkligen gillade och ett bra slut till ett spel där jag faktiskt började leva mig in i dom olika karaktärernas situationer. Jag tycker det är intressant att kunna läsa människor och förstå deras olika personligheter.

4. Super Mario 64
Mario reste genom en massa världar inom tavlorna för att hitta tillräckligt många stjärnor att rädda prinsessan Peach med, som är fångad inom slottets väggar. Bowser är såklart boven, och monstret som ligger bakom allting. När Mario lyckas spöa honom så tar han sig till slottets entré där stjärnorna återställer Peach från ett porträtt. När hon är tillbaka i sin riktiga form så börjar hon prata, vilket är ovanligt för en Nintendo karaktär. Mario får en kyss på näsan och snurrar runt med glädje, vilket prinsessan blir häpen på, om man kollar på hennes ögonuttryck. Men musiken och stämningen får mig alltid att bli glad och nöjd med det jag åstadkommit.

Musiken som börjar spelas när sluttexten rullar förbi är ett vackert minne som ringer i min hjärna. Den får mig alltid att le. Sen är det kul att se hur alla varelser också får ett lyckligt slut. Synd att Bowser aldrig får sina drömmar uppfyllda, skönheten och monstret passar inte in i den här historian.

3. Dead or Alive 4 - Helena
Varje kämpe i hela spelet hade en klockren slutscen. Men det riktiga slutet för hela spelet hör till primadonnan Helena Douglas. Under filmen spelas Aerosmith upp med låten Amazing, som är en av världens bästa låtar enligt mig. Sekvensen går ut på att Helena vandrar igenom DOATEC's brinnande korridorer där hon tänker på sitt förflutna. Helena har sorg och vill ta livet av sig då hon inte har något mer att leva för. Som min favoritkaraktär var detta slut väldigt spännande men också känslosamt.

Kombinationen av låten plus alla scener var en sån grym upplevelse så jag bara älskade slutet. Det är bra animerat, och sensuellt. Ett passande slut för den fjärde turneringen och tar tredje plats i min topp 7 lista.

2. Klonoa: A Door to Phantomile
Klona är ett barndomsspel som är ett av världen bästa och vackraste jag stött på. Det fick unga själar att verkligen bli indragna i handlingen och möta mörker samt sorg. Hela storyn försöker vara lika simpel som en saga, men det finns mycket djup förklaring i slutet. Efter att duon har rest genom hela landet för att stoppa mardrömmen Ghadius och hans onda planer, så måste paret till slut säga farväl. Som liten grät jag när Klonoa och Huepow kämpade för att finnas kvar vid varandras sidor. Klonoa som måste återvända till sin egen värld, vill inte och Huepow försöker hålla honom kvar. Men till slut tappar han taget...

Klonoa dras in i en portal till sin egen Phantomile. Vänskapen bara försvann upp i luften. Det här var ett slut till min barndom, ett vackert slut. Inte lyckliga i alla sina dagar, utan farväl för alltid. Musiken passar in något rejält, för det är otroligt sorgligt, men glatt på samma gång att höra en kvinnlig röst sjunga. Fast att prinsen Huepow sen ler som sista moment bevisar att han har hopp för att få träffa sin bästa kompis igen. Ett farväl kan vara hemskt, men man ska alltid se på den ljusa sidan. Det gör i alla fall jag. Idag sa jag farväl till en person för alltid.

Men det kommer bli bra. Det löser sig.

1. Halo 2
...skämta!

1. The Legend of Zelda: Twilight Princess
Link och twilight prinsessan Midna samarbetades för att att stoppa mörknaden som svepte sig över Hyrule. I Början ville hon bara utnyttja den unga hjälten Link för sina egna fördelar, men genom äventyret byggdes en stark vänskap upp. När prinsessan Zelda blir fångad i sitt eget slott, så tar sig paret till toppen mot sista striden. Den onda herren Ganondorf väntar på dom sittandes på tronen. Först besitter han prinsessans kropp så den fajtas mot Link. Den grönklädde hjälten lyckas rädda henne, men nästa fara är Ganonorf som bytt form till Ganon, en stor gris. Link lyckas besegra honom också, men då transformeras han till något ännu kraftfullare. Då teleporterar Midna iväg Zelda och Link i säkerhet utanför slottet. Men byggnaden rasar samman och den onda herren visar sig igen med Midnas mask, som tyder på att hon är död. Tillsammans rider duon på hästen Epona och en slutstrid på liv och död startar. Efter en stund fångar Ganondorf Link och honom själv inom en cirkel. Men Link använder mästarsvärdet och dödar honom för gott. Dagen är räddad från ondska.

Jag tyckte slutbossen var så episk och det bästa jag stött på inom ett Zeldaspel. Men saker blir bara bättre mot slutet. Bakom Link ser han ett ljus uppe på en kulle. En siluett av Midna syns och han springer dit av lycka. Men däruppe ser han bara en sten. Jag vart förvirrad, och tänkte verkligen på om allt skulle sluta sådär. Men plötsligt reser den sig och det var bara kappan som lurade mig att det var en simpel hård sten. Midna har bytt form till en mänsklig varelse, och Link blir lika förvånad som jag blev. Midna säger ett antal saker, men det sista låter såhär:

Är jag så vacker att du inte har några ord kvar?

Link öppnar munnen av lättnad och en vacker pianostycke spelas upp. Jag hade kämpat igenom ett fantastiskt spel och tyckte äventyret var grymt från början till slut. Och det där momentet gav mig gåshud och ett leende på läpparna. Jag blev glad, det var ett vacker moment. En upplevelse. Och det roliga med det hela är att jag får rysningar på samma ställe hela tiden. Denna magi går bara uppleva om man spelar igenom spelet själv, och får reda på alla saker kring handlingen.

Sen när sluttexten rullar förbi får man se hur dom flesta invånare runt om i landet får lyckliga slut. Det får Link, Midna och Zelda också. Dom tre står vid portalen till twilight världen, som Midna måste återvända till. Hon förstör spegeln så dom aldrig kan träffas mer, och det är ett lyckligt farväl. Mörker och ljus ska aldrig träffas, men deras vänskap var ett undantag. Efter det rider hjälten äntligen hem till sin by för att börja leva i frid. Eftertexterna och dess långa film som visar hur alla har det efteråt, med vacker orkester liknande musik, var ytterst känslosamt för mig. Twilight Princess har det bästa The End jag stött på!

Så levde dom lyckliga i alla sina dagar, såklart.

Och det gjorde jag med.