Keigo
www.kingdompleased.com keigo-mak
Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg
Min kärlek till pixelgrafik
Pixel eller bildpunkt är den minsta byggstenen för grafik i en bildskärm. En sprite är x antal pixlar inom ett rutnät som tillsammans bildar en grafik som kan förflyttar sig på skärmen.
Varför i hela fridens namn förklarar jag om nåt sånt? Jo, för det blir inga seriestrippar denna vecka, utan att jag vill bekänna min tvådimensionella kärlek till pixelgrafik.
För några år sen gick jag på en dataspelutvecklingsutbildning i Skövde högskolan för att ja, lära mig göra spelgrafik. Jag visste inte exakt hur kursplanen såg ut, men jag har alltid tyckt om TV-spel och att kunna få jobba med spel efter utbildningen vore kul tyckte jag. Till min förvåning kastade vi in oss direkt på att skapa en mask i polygongrafik och få den att röra på sig.
Nu är jag ingen utbildad lärare eller kursledare, men det hade varit mycket bättre att man fick en kort introduktion på hur grundläggande animation funkar (framerate, keys, bildspråk, etc), med enklare grafik som med pixlar, celler eller liknande. Men nej, det fanns ingen tid för introduktioner och det är bara 3D grafik om gäller i 2000-talet. Det slutade med att dom flesta gjorde halvdöda maskar som sprattlade spastiskt i sin presentation.
Och så gick det i två år och jag började ifrågasätta alltmer varför jag sökte till utbildningen från början? Polygongrafik var tydligen inte min passion, även om jag gillar spela spel med polygoner. 3D grafik är så komplicerad att jobba med för att det ska se bra ut. Så många faktorer att hålla koll på, mappning, texturer, partikeleffekter osv... Pixelgrafik är mycket enklare att jobba med. Det man skapar får man fram det direkt, och man slipper behöva förrendera grafiken i flera timmar för att se resultatet.
Som tur träffade jag några andra i min klass som delade min uppfattning, det var pixelgrafiken som drog oss in i TV-spel från allra första början, en del av fröet som fick oss att älska TV-spel. Det är nånting speciellt med pixelgrafik. Polygongrafik har en tendens att förlora sin kvalité väldig snabb med tiden, det räcker med några år så ser det väldigt föråldrade ut och man börjar klaga att det ser fult ut. Medan pixelgrafik bibehåller sin charm lite bättre, fastän pixlarna är stora och blockiga. Pixelgrafik kan åldras med värdighet, medan polygoner mycket svårare. Jag har svårt att tro att det blir retro att ha färre polygoner och lägre upplösning i texturer.
Jag dissar absolut inte polygongrafik, jag vet hur mycket arbete det krävs för att det ska se bra ut, men jag försöker förklara varför jag tycker att pixelgrafik oftast har en mer genuin hantverkskänsla, även om det är väldigt subjektivt.
Spel med enbart pixelgrafik var nästan utrotningshotade för några år sen. Nu växer dom lite tillbaka, tack vare indieföretag som släpper sina spel via Xbox Live och PSN. Det är jag väldig tacksam för. Även de stora spelföretagen börjar släppa nya spel i 2D/pixelgrafik, såsom Rayman Origins, Dragon's Crown, Super Meat Boy m.fl. Jag hoppas trenden verkligen inte vänder, i allafall inte om några år.
Det var mitt inlägg om min kärlek till pixelgrafik. Jag vet att många kanske inte håller med mig, men det är så jag känner för pixlar och sprites. Eller så är jag bara gammalmodig av mig.
Love pixels, not dead pixels.
//Keigo
PS. alla sprites i texten har jag gjort själv för hand. De är till ett arbetsprov som jag ska skicka in snart, och ja, det är till ett spelföretag :) Karaktärerna är baserad på en illustration jag gjort tidigare. DS.
Varför i hela fridens namn förklarar jag om nåt sånt? Jo, för det blir inga seriestrippar denna vecka, utan att jag vill bekänna min tvådimensionella kärlek till pixelgrafik.
För några år sen gick jag på en dataspelutvecklingsutbildning i Skövde högskolan för att ja, lära mig göra spelgrafik. Jag visste inte exakt hur kursplanen såg ut, men jag har alltid tyckt om TV-spel och att kunna få jobba med spel efter utbildningen vore kul tyckte jag. Till min förvåning kastade vi in oss direkt på att skapa en mask i polygongrafik och få den att röra på sig.
Nu är jag ingen utbildad lärare eller kursledare, men det hade varit mycket bättre att man fick en kort introduktion på hur grundläggande animation funkar (framerate, keys, bildspråk, etc), med enklare grafik som med pixlar, celler eller liknande. Men nej, det fanns ingen tid för introduktioner och det är bara 3D grafik om gäller i 2000-talet. Det slutade med att dom flesta gjorde halvdöda maskar som sprattlade spastiskt i sin presentation.
Och så gick det i två år och jag började ifrågasätta alltmer varför jag sökte till utbildningen från början? Polygongrafik var tydligen inte min passion, även om jag gillar spela spel med polygoner. 3D grafik är så komplicerad att jobba med för att det ska se bra ut. Så många faktorer att hålla koll på, mappning, texturer, partikeleffekter osv... Pixelgrafik är mycket enklare att jobba med. Det man skapar får man fram det direkt, och man slipper behöva förrendera grafiken i flera timmar för att se resultatet.
Som tur träffade jag några andra i min klass som delade min uppfattning, det var pixelgrafiken som drog oss in i TV-spel från allra första början, en del av fröet som fick oss att älska TV-spel. Det är nånting speciellt med pixelgrafik. Polygongrafik har en tendens att förlora sin kvalité väldig snabb med tiden, det räcker med några år så ser det väldigt föråldrade ut och man börjar klaga att det ser fult ut. Medan pixelgrafik bibehåller sin charm lite bättre, fastän pixlarna är stora och blockiga. Pixelgrafik kan åldras med värdighet, medan polygoner mycket svårare. Jag har svårt att tro att det blir retro att ha färre polygoner och lägre upplösning i texturer.
Jag dissar absolut inte polygongrafik, jag vet hur mycket arbete det krävs för att det ska se bra ut, men jag försöker förklara varför jag tycker att pixelgrafik oftast har en mer genuin hantverkskänsla, även om det är väldigt subjektivt.
Spel med enbart pixelgrafik var nästan utrotningshotade för några år sen. Nu växer dom lite tillbaka, tack vare indieföretag som släpper sina spel via Xbox Live och PSN. Det är jag väldig tacksam för. Även de stora spelföretagen börjar släppa nya spel i 2D/pixelgrafik, såsom Rayman Origins, Dragon's Crown, Super Meat Boy m.fl. Jag hoppas trenden verkligen inte vänder, i allafall inte om några år.
Det var mitt inlägg om min kärlek till pixelgrafik. Jag vet att många kanske inte håller med mig, men det är så jag känner för pixlar och sprites. Eller så är jag bara gammalmodig av mig.
Love pixels, not dead pixels.
//Keigo
PS. alla sprites i texten har jag gjort själv för hand. De är till ett arbetsprov som jag ska skicka in snart, och ja, det är till ett spelföretag :) Karaktärerna är baserad på en illustration jag gjort tidigare. DS.
Kommentarer
Keigoq
“
Gillade bilden i slutet som tusan!
Åh, tackar tackar. Det var mitt första försök på länge att göra en fantasy illustration. Blev inspirerad av Akihiko Yoshida, mannen som illustrerar för Tactics Ogre, Final Fanatsy 12 m.m.
“
Den första skulle dock behöva lite mer shading och tycker första animationen är lite ryckig.
Ja, den ser lite ryckigt ut. Vet inte varför, men när jag sparat animationerna som gif verkar de inte gå som jag hade gjort dem. T.ex på monstret som skjuter ut en energistråle, den ska gå mkt snabbare, men jag antar att gif eller webbläsare begränsar animationerna på nåt sätt. Jag ska kolla upp detta.
“
Håller märe..
Tack! :)
Tobias Söderlundq
Det tråkiga med pixlad grafik idag är att den nästan alltid är skalad (bortsett från när vi får ta del av den på bärbara konsoler).
Liksom, vad är poängen att sitta och pixla grafiken till Mega Man 9 och 10 när den ändå skall skalas sönder? Skalas den inte sönder redan i själva spelet så skalas den kanske sönder i konsolen, och skalas den inte sönder i konsolen skalas den sönder på våra skärmar.
Det finns faktiskt något som heter pixelmapping.
Om vi nu har konsoler som skall köras i 1080p så kan de väl köra native i 1080p? Och våra skärmar, i sin tur, skall slå av all overscan och skit så att vi ser exakt de pixlar vi är tänkta att se. Och om det är lägre upplösningar som skall skalas upp, varför kan de då inte dubbleras osv?
Nej, sönderskalning av pixelgrafik är dagens skit. Och ingen bryr sig överhuvudtaget. Känns lite som att vi fixar ett gediget konstverk och sedan tar på oss ett par skitiga glasögon innan vi tittar på det.
Lustigt, för datorer gillar folk att köra pixelmappade på sina skärmar (men inte ens det alla gånger, speciellt Svenssons är duktiga på att köra sina operativsystem i allt annat än skärmens grundupplösning... wow, så imponerande).
En annan fascinerande sak är att folk sitter och hobbypixlar i Photoshop av alla program. Inte för att jag vet hur det ser ut idag, men Photoshop är liksom ett bildbehandlingsprogram... inte alls anpassat för pixling (såvida de inte justerat detta med någon senare version). Känns lite som att ifall man en gång pillat med pixlar i typ Deluxe Paint, Brilliance eller någon motsvarande variant för dagens operativsystem (där man jobbar med brusher, rutnät, statiska eller dynamiska palette, color cycling och vadhelst som underlättar experimenterandet med pixelgrafik) så vill man nog aldrig någonsin återgå.
Med allt det gnället ur världen.
Snygga alster! Tänk om man vore sådär duktig, det hade varit något!
Liksom, vad är poängen att sitta och pixla grafiken till Mega Man 9 och 10 när den ändå skall skalas sönder? Skalas den inte sönder redan i själva spelet så skalas den kanske sönder i konsolen, och skalas den inte sönder i konsolen skalas den sönder på våra skärmar.
Det finns faktiskt något som heter pixelmapping.
Om vi nu har konsoler som skall köras i 1080p så kan de väl köra native i 1080p? Och våra skärmar, i sin tur, skall slå av all overscan och skit så att vi ser exakt de pixlar vi är tänkta att se. Och om det är lägre upplösningar som skall skalas upp, varför kan de då inte dubbleras osv?
Nej, sönderskalning av pixelgrafik är dagens skit. Och ingen bryr sig överhuvudtaget. Känns lite som att vi fixar ett gediget konstverk och sedan tar på oss ett par skitiga glasögon innan vi tittar på det.
Lustigt, för datorer gillar folk att köra pixelmappade på sina skärmar (men inte ens det alla gånger, speciellt Svenssons är duktiga på att köra sina operativsystem i allt annat än skärmens grundupplösning... wow, så imponerande).
En annan fascinerande sak är att folk sitter och hobbypixlar i Photoshop av alla program. Inte för att jag vet hur det ser ut idag, men Photoshop är liksom ett bildbehandlingsprogram... inte alls anpassat för pixling (såvida de inte justerat detta med någon senare version). Känns lite som att ifall man en gång pillat med pixlar i typ Deluxe Paint, Brilliance eller någon motsvarande variant för dagens operativsystem (där man jobbar med brusher, rutnät, statiska eller dynamiska palette, color cycling och vadhelst som underlättar experimenterandet med pixelgrafik) så vill man nog aldrig någonsin återgå.
Med allt det gnället ur världen.
Snygga alster! Tänk om man vore sådär duktig, det hade varit något!
Mr Moppefjunq
Du har fått till animationerna på dina sprites, kan tänka mig att de ser förträffliga ut om man speedar upp dem lite. Eller rättare sagt, om man får se dem i ursprunglig form :)
Bilden var smått fantastisk!
Bilden var smått fantastisk!
Keigoq
“
Det tråkiga med pixlad grafik idag är att den nästan alltid är skalad (bortsett från när vi får ta del av den på bärbara konsoler).
Förvisso sant, men det gör faktiskt skillnad än att bara strunta i det. Som du skrev senare också så har vi ju teknologin hemma med skärmar och konsoler som klarar av det (pixelmapping 1:1). Så det kanske blir mer betydande framöver? Det ger ju sjukt mkt skarpare grafik, 2D som 3D (kanske).
“
Nej, sönderskalning av pixelgrafik är dagens skit. Och ingen bryr sig överhuvudtaget. Känns lite som att vi fixar ett gediget konstverk och sedan tar på oss ett par skitiga glasögon innan vi tittar på det.
Dagens visdormsord
![[smile]](/gfx/smilies/smile.gif){kind=small}
“
Lustigt, för datorer gillar folk att köra pixelmappade på sina skärmar
Jag tror det hamnar lite i samma fack som bärbara konsoler. Att man kommer sitta mycket närmare skärmen än en till TV, därför är det mkt viktigare att man inte har overscan på skärmarna. Till TV:n sitter man i vanligt fall en till två meter ifrån, så där kan företagen som tillverkat TV:n vara lite slappare med overscan. Medan skärmar till datorer och bärbara konsoler måste vara rätt inställda från början. Jag kanske besvarade din fråga varför många medelsvensson har rätt grundupplösning till sin datorskärmen :)
“
En annan fascinerande sak är att folk sitter och hobbypixlar i Photoshop av alla program
Det är mycket sant. Photoshop var inte optimerad för att teckna pixelgrafik. Det fanns en del olika program som är specialiserad inom det. Men med CS5 versionen har de äntligen stöd för pixelgrafik och allt man behöver för att rita pixel perfekta sprites.
“
Snygga alster! Tänk om man vore sådär duktig, det hade varit något!
Tack tack! Jag brukar säga att alla kan teckna mer eller mindre, allt handlar om övning :)
Greipq
Intressant att du skriver att 3D är svårt. Är själv av den meningen att 2D är mycket svårare för då måste man själv tänka ut den tredje dimensionen men rendera ut det tvådimensionellt. I 3D är det så lätt att se var man gjort för fel, i 2D är det inte lika lätt. Och detta säger jag efter några års heltidsplugg med traditionella medier. :)
Men det var välgjorda sprites, dock tycker jag att ansiktet på människan är lite väl simpelt om man jämför med resten av kroppen.
Men det var välgjorda sprites, dock tycker jag att ansiktet på människan är lite väl simpelt om man jämför med resten av kroppen.
Keigoq
“
ntressant att du skriver att 3D är svårt. Är själv av den meningen att 2D är mycket svårare för då måste man själv tänka ut den tredje dimensionen men rendera ut det tvådimensionellt.
Jag vet inte, det är kanske jag som är dum i huvudet. Nejmen det är väl bara väldigt subjektivt vilket medium man föredrar att jobba med. Själv tycker jag att det var enklare att se saker tvådimensionellt och kan förmedla det som jag hade tänkt mig. I tredimensioner så blir allting mer annorlunda än vad jag har tänkt mig, då blir jag less och tappar orken att fortsätta. Om man har lätt för att skulptur är 3D en lätt övergång, men jag är mer illustratör, så det är kanske det som är skillnaden?
Keigoq
“
dock tycker jag att ansiktet på människan är lite väl simpelt om man jämför med resten av kroppen.
Det har med utrymmet med pixlar att göra, plus att det är viktigt att hålla ansiktet så enkel som möjligt. Annars är det svårt att se vad för uttryck karaktären har, och hade jag smaskat på med skuggor och detaljer så hade det blivit lite rörigt :)
Tobias Söderlundq
“
Men med CS5 versionen har de äntligen stöd för pixelgrafik och allt man behöver för att rita pixel perfekta sprites.
Får man jobba med en brush när man pixlar? Dvs, att man inte bara har en markör utan att man flyttar runt det faktiska objektet eller pixeln eller vadhelst när man rör på musen? Dvs, att så fort man flyttat musen så att man placerar ut en pixel i en ruta bredvid rutan man står i så 'hoppar' pixeln eller brushen man jobbar med automatiskt dit... inte så att den liksom ligger 'flytande' mellan rutorna och 'hoppar' rätt när man väl trycker på musknappen?
Keigoq
“
Tyckte bara huvudet och resten av kroppen inte riktigt talade samma språk. Som om de var till två olika spel.
Jag måste kompromissa detaljer i ansiktet på nåt sätt. Så därav resultatet. Men jag ska prova mig fram med andra metoder framöver så jag kan få bättre resultat.
“
Dvs, att så fort man flyttat musen så att man placerar ut en pixel i en ruta bredvid rutan man står i så 'hoppar' pixeln eller brushen man jobbar med automatiskt dit... inte så att den liksom ligger 'flytande' mellan rutorna och 'hoppar' rätt när man väl trycker på musknappen?
Få se om jag svarar rätt nu. I nya CS5 så ser man ett rutnätsystem när man zoomar in väldig nära, och i varje ruta motsvarar en pixel. Så när man fyller i rutorna så ska dom hamna på de exakta punkterna som man angivit. Inte som dom gamla Photoshop där man chansar om de hamnar rätt eller ej. Nu har jag inte jobbat med CS5 så mycket, så jag kan inte säga om det funkar perfekt eller inte, men betydligt bättre än dom tidigare versionerna. Annars finns det några gratisprogram som är gjorda för just skapa pixelgrafik/sprites, som Pixen. Enda nackdelen är att den är fortfarande i beta versionen, och kan hänga sig om man jobbar med alltför stora sprites/tiles. Annars är det programmet perfekt för pixeljobb.
Tobias Söderlundq
“
I nya CS5 så ser man ett rutnätsystem när man zoomar in väldig nära, och i varje ruta motsvarar en pixel. Så när man fyller i rutorna så ska dom hamna på de exakta punkterna som man angivit.
Det låter inte riktigt som att din muspekare är själva pixeln eller brushen du jobbar med, isåfall hade du direkt förstått vad jag menat... det är bara det att det är så svårt att förklara, men jobbar du med din muspekare som vanligt, eller är din muspekare själva pixeln som du skall placera? Dvs, om du väljer färger röd, flyttar du då runt en pixel som är röd, eller flyttar du runt muspekaren och först när du klickar i en ruta så dyker den röda pixeln upp?
Tobias Söderlundq
Eller, ett annat exempel, om du väljer färgen grön och drar en linje med den... så klickar du först på en punkt där linjen skall börja och drar sedan iväg muspekaren dit linjen skall sluta... och under hela tiden du gör det ser du de gröna pixlarna som skall forma linjen i realtid ritas upp på skärmen... så när du väl släpper din musknapp har du redan sett precis hur linjen kommer att se ut (inte så att den ritas ut efter att du släppt musknappen)...?
Keigoq
“
ixlarna som skall forma linjen i realtid ritas upp på skärmen
ah, då förstår jag mycket bättre, hoppas jag :) Har som sagt inte jobbat så mkt med CS5, men vad jag vet så ritar inte programmet linjen med pixlar i realtid dessvärre (jag antar att du menar med att man jobba med linjeverktyget som ritar fram raka linjer). Utan resultatet syns först när du har släppt musknappen. Men med vanliga penslar eller blyertspenna (pixelpennan) verktyget gör det. Annars ritar jag inte alls med musen, jag använder en ritbräda. Inte för att det spelar nån större roll i ämnet, men nu vet du det :)
Tobias Söderlundq
“
vad jag vet så ritar inte programmet linjen med pixlar i realtid dessvärre
Ok, ja, det var nog lite det jag var ute efter... att Photoshop inte är anpassat för att jobba med pixlar. Isåfall känns det som att det hade varit en absolut grundläggande funktion.
“
Annars ritar jag inte alls med musen, jag använder en ritbräda. Inte för att det spelar nån större roll i ämnet, men nu vet du det :)
Pixla med ritbräda? Oj... ja, har aldrig prövat ritbräda ordentligt så jag vet ärligt talat inte hur det känns...
Keigoq
“
att Photoshop inte är anpassat för att jobba med pixlar.
Hm, jag vet att Nicke Å tipsade mig om ett program som Capcom använde när de höll på mkt med deras pixelgrafik under PS1/PS2 eran. Kommer inte ihåg vad den nu heter. Får återkomma om det.
“
har aldrig prövat ritbräda ordentligt så jag vet ärligt talat inte hur det känns...
Den ger mer precision när man ritar pixlar, särkilt när man vill ha mer svung i vissa linjer. Som ex. svansen på monstret som jag gjort. Lättare att få till linjer som ska vara kraftfulla men samtidigt inte likstela. Jag rekommenderar ritbrädor.
Tobias Söderlundq
“
Den ger mer precision när man ritar pixlar, särkilt när man vill ha mer svung i vissa linjer.
Låter som något som är lämpat för vissa saker klart bättre än andra. Typ som att få en tecknad känsla... större sprites och sådant som för tankarna till typ Marvel vs. Capcom mer än Kirby's Adventure till NES.
Skall man jobba med tilebaserad grafik (NES, exempelvis) kan jag tänka mig att ritbräda blir mer av ett hinder än ett hjälpmedel... och så även [url=http://www.flickr.com/photos/rodhunt/3360744782/}isometrisk[/url] grafik... men att sitta och försöka handpixla grafik likt den du visar här ovan, punkt för punkt med mus och förstoringsglas, känns fullständigt orimligt... så där låter det schvung du talar om helt rätt...
Keigoq
“
Skall man jobba med tilebaserad grafik (NES, exempelvis) kan jag tänka mig att ritbräda blir mer av ett hinder än ett hjälpmedel
Ja, exakt. Det beror väl helt enkelt på till vilket ändamål man har. När man jobbar med isometrisk pixelgrafik så funkar musen hur bra som helst. Men generellt tycker jag att en ritbräda är mer ergonomiskt än en mus :) Använder i princip aldrig en mus längre
![[crazy]](/gfx/smilies/crazy.gif){kind=small}
MetalSlimeq
Måste nämna också att jag är väldigt imponerad av folk som kan skapa pixelart, skapar själv bäst i 3d vilket känns mycket "lättare" när man kan ta hjälp av siffror, formler och koordinater.. Gissar att det är mindre konkurrens inom pixelkonsten, men kanske också mindre efterfrågan..? Lycka till med ansökan iaf! :)
Keigoq
“
Gissar att det är mindre konkurrens inom pixelkonsten, men kanske också mindre efterfrågan..?
Ja, dessvärre så ser det ut så. Men nu verkar det vara trendigt att göra spel med 2D/pixelgrafik. Eller i allafall 3D grafik som ser ut som 2D, som Limbo, Outland m.fl. Jag hoppas innerligt att spel med 2D grafik inte dör ut, utan hittar nya sätt att tilltala spelare. Precis som Odin Sphere gjorde.
Keigoq
“
Får jag fråga varför?
Jag var kanske inte så tydlig i min mening där, men jag menar inte enbart det estetiska, utan spelets gameplay också, vilket går i hand i hand med varandra, oftast. Tycker att det är svårt att förklara allt genom internet, men jag ska försöka med mitt bästa.
Tekniskt sätt kan renodlad 2D grafik (pixelgrafik) inte tävla sig mot 3D (polygongrafik), då 3D har mindre begränsningar/mer möjligheter på den tekniska biten, det är väl också därför det går så svindlande fort med utvecklingen av 3D grafik idag. Så med andra ord har 2D-spel väldigt svårt att mäta sig med 3D-spel i dagsläget.
Däremot om man blandar ihop de två tekniken tillsammans kan man få fram fantastiska 2D spel som Odin Sphere, Marvel vs. Capcom 2, Limbo, Outland m.fl. Väldig tilltalande spel med sin "enklare" grafik som inte kan riktig återges i 3D, inte på samma sätt i allafall.
Nu är det kanske nostalgitrollet inom mig som talar, men om man glömmer det visuella en stund och tänker på gameplay så har vissa spelgenrer försvunnit/blivit bortglömd i med utvecklingen av 3D grafiken. Vilket är helt naturligt, vi måste röra oss framåt som allt annat, men vissa spelgenrer funkar helt enkelt inte så bra eller blivit till helt andra spel när de kliver in i den tredje dimensionen, spel som Bomberman 64, C: The Contra Adventure, Final Fight Streetwise m.fl.
Och det är väldigt synd tycker jag, det är inget fel på själva genren i de spelen, men spelgrafiken fick oss att ändra på själva grundkonceptet till genren, på gott och ont självfallet. Men i detta fall koncentrerar jag mig på det negativa för att stärka mitt svar. Men det jag vill komma fram till är att vissa spelgenrer passar helt enkelt inte att spela i 3D, de njuts och håller sig bäst till en plan yta. Och som jag skrev i början så kan man med hjälp av 3D grafik lyfta upp 2D grafiken för att få fram riktig schysst resultat som enbart 2D eller 3D grafik ensamt inte kan leverera. Återigen är Odin Sphere eller Muramasa riktig bra exempel på det .
I det sammanhänget tror jag att jag är inte ensam om det, det är bara att kolla på indiespel som finns idag i Xbox Live och PSN. Många av de spelen spelas mer som de gamla 2D spelgenren än fullt 3D spel. Visst har budget och tid en avgörande faktor där under spelutvecklingen, men utan efterfrågan finns inte heller tillgång och vice versa. Uppenbarligen gillar många spela de 2D aktiga spelen. Alla använder inte 2D grafik till de spelen, men ibland ser man att de mixar det eller använder delar av det, som Hard Corps: Uprising och kommande Rayman Origins m.fl.
Som avslut till mitt svar tycker jag annars att det är bara bra att det finns spel som inte är 3D, som 99% av marknaden består av idag, och att det är FPS-spelen som dominerar, säljmässigt i allafall. Det är nice att kunna spela nåt annat, nåt enklare, nåt som inte behöver vara realistiskt men inte heller för barnsligt för att kunna njuta av i några timmar.
Hoppas mitt långa svar har besvarat din fråga
Greipq
“
Hoppas mitt långa svar har besvarat din fråga
Ja, tack. Det var lite utförliga än svaren jag brukar få. Av spelare brukar jag bara få nostalgiska svar och av spelgrafiker så känns det mest som de inte har koll på möjligheterna av mediet och viftar bort det således.
Jag kan hålla med om att vissa genrer inte riktigt funkar i 3D, men det är ju oftast när man fortsätter ett franchise som funnits i 10+ år och sen plötsligt gör det till 2D. Men jo, det finns en enkelhet som kan vara värd att behålla, jag tror t.ex. att Cortex Command vore ganska kaotiskt i 3D.
Men det jag tycker är synd är att man nästan har bestämt sig som så att 3D är föreställande och 2D behöver inte vara föreställande. Att det blivit två läger i spelvärlden där det ena bara duger åt realism och vice versa. För idag har man ju lika stor kontroll och kan få det att se lika handgjort ut som i 2D. Jag häpnades t.e.x. över The Witcher 2 där modellerna såg mer uttrycksfylla ut än sina concept art counter-parts. Nu menar jag inte realism-nivån utan mer liv, mer överdrivet.
Men du har en del poänger, men som sagt jag tror vi som kultur har stirrat oss lite blinda på hur det ena och de andra mediumet ska användas.
Tobias Söderlundq
“
idag har man ju lika stor kontroll och kan få det att se lika handgjort ut som i 2D
Nja.
Fast det beror ju på vad som menas.
3D-teknik i sig kan ju generera ett 100% tvådimensionellt resultat. Dvs, du skulle i teorin kunna använda en 3D-motor för att göra en exakt replika av Super Mario Bros (så att det till och med ser ut som SMB till NES, 100%).
Det tråkiga med att 2D känns som att det marginaliseras ut typ fullständigt är att pixlandet som konst- och yttrycksform även det håller på att försvinna. Jag tycker personligen inte att det är att pixla när det 'målas' så som en vanlig tavla målas... pixlande för mig är när man sitter och låter varje pixel avgöra hur slutresultatet man tittar på kommer att bli. När en pixel hit eller dit kan avgöra huruvida någon ser ut att vara förvånad eller ledsen. Dvs, bilden är uppbyggd pixel för pixel eller med hjälp av väldigt simpla verktyg för att placera ut (eller modifiera) flera pixlar på en och samma gång).
Så fort pixlarna blir osynliga tycker jag att det inte längre känns pixlat, utan som 2D-grafik som består av lika mycket pixlar som den 3D-grafik vi tittar på på en och samma skärm.
Pixlad grafik är en sak.
Tvådimensionell grafik en annan.
Tredimensionell (som visas på en tvådimensionell yta, likt våra 'vanliga' skärmar) en tredje.
Om vi tittar här ovan på Keigos sista bild har jag lite svårt att se att den är 'pixlad' så mycket som handritad och i processen överförd till ett digitalt format där den har bildbehandlats. Det är tvådimensionell grafik (som består av pixlar, men det gör även tredimensionell grafik på den yta den visas på), inte handpixlad grafik.
Sedan kan man ju kombinera de båda uttrycken, såklart, men personligen drar jag gränsen någonstans vid den punkt där pixlarnas samverkan (som konstnären har format) skapar bilden mer än bilden man skapat representeras av pixlarna ifråga (för då är ju i princip en inscannad sida från en tidning pixlad grafik).
Tobias Söderlundq
Exempel på vad jag menar (där båda varianterna representeras) går att finna typ här.
Greipq
“
Fast det beror ju på vad som menas.
Jag menar att man idag kan forma de tre dimensionerna och göra lika intressanta och uttrycksfyllda saker som med 2D, med hjälp av skulpteringsprogram t.ex. kan man få en väldigt organisk look. Det är det enda jag tycker 3D har varit sämre på innan, men som nu inte är ett lika stort bekymmer. Och ta spel som Brink som kom precis, jag tycker det är fantastiskt hur de har överdrivit ansikts och kropps proportionerna, precis som man kanske oftare ser i handmålade grejer. Spelet i sig har jag ingen åsikt om dock.
Sen har jag svårt att se att mer abstrakta grejer skulle försvinna bara för att pixelkonst är (eller påstås vara) borttynande. Det är ju inte igår man började göra bilder med grova resultat. Ja, medier kommer och går. Det är inte så många som målar på grottväggar längre, iaf inte i västvärlden. Men är inte det viktiga vad vi försöker förmedla? Jag tycker mediumet är sekundärt, art direction och tanke är i min mening viktigare.
Tobias Söderlundq
“
Det är det enda jag tycker 3D har varit sämre på innan
3D är ju i grund och botten ett sämre medium för tvådimensionell grafik, och det är väl lite det som är grejen, precis som Photoshop inte är det optimala programmet att använda om man skall pyssla med gammeldags pixling.
2D är en sak. 3D en annan.
Vad man föredrar är, egentligen, inget annat än en smaksak (fast det har ju redan yttrats).
Min fascination ligger mycket i hur man med så lite medel som möjligt lyckas förmedla en känsla, och än idag har jag lite svårt att se att våra få pixlar höga Lemmings har matchas ur ett 'less is more'-tänk inom 3D-världen. Därmed inte sagt att jag inte gillar 3D (jag gillar 3D)... men jag ser på det som en helt annan uttrycksform.
Vill inte vara utan varken 3D eller 2D. Och, lyckligtvis, verkar det som att jag i spelsammanhang inte behöver oroa mig nämnvärt ännu på ett tag.
Greipq
“
'less is more'-tänk
Det här handlar ju också om att det ena mediumet framförallt används till att simulera verkligheten och det andra överdriva. Less is more funkar inte om man vill ha en kopia av verkligheten. Jag menar på att vi som sagt stirrar oss blinda på vad det ena eller det andra kan eller inte kan göra. Sen finns det ju bra exempel på less is more också, Darwinia t.e.x.
Keigoq
“
Det var lite utförliga än svaren jag brukar få. Av spelare brukar jag bara få nostalgiska svar och av spelgrafiker så känns det mest som de inte har koll på möjligheterna av mediet och viftar bort det således.
Tack. jag försökte svara inte bara med mina nostalgiska känslor för pixelgrafik, utan helheten i sig vad det gäller spel och spelandet i 2D.
“
Men jo, det finns en enkelhet som kan vara värd att behålla, jag tror t.ex. att Cortex Command vore ganska kaotiskt i 3D.
Precis, bara för att man kan skapa spel där man rör sig i tre dimensioner blir det inte automatiskt ett bättre spel än två dimensionellt. Less is more som man brukar säga
. “
att 3D är föreställande och 2D behöver inte vara föreställande.
Det har väl med tekniken att göra, mer eller mindre tror jag. Med 2D grafik kan man ju göra "realistiska" figurer, ex. Mortal Combat. Men ja, om det ser tilltalande eller inte är en annan fråga. Att 3D har ju mer är mer föreställande har nog med 3D-boomen under 90-talet att göra tror jag. Då man plötsligt kunde avbilda en människa som ser relativ verklig ut med polygoner, vilket vi fortfarande eftersträvar idag. Men med dagens datorgrafik börjar ju trenden vända lite, som spelet Brink som du nämnde, att man börjar göra mer orealistiska karaktärer med 3D.
Keigoq
“
Jag tycker personligen inte att det är att pixla när det 'målas' så som en vanlig tavla målas... pixlande för mig är när man sitter och låter varje pixel avgöra hur slutresultatet man tittar på kommer att bli.
Hm, så djupt hade jag faktiskt inte tänkt, men du har rätt där om man ska urskilja det korrekt. Jag pillade som en tok när jag gjorde sprite figurerna. Just som du skrev, varje pixel avgör hur karaktärerna kommer bli. Som ansiktet, det var riktigt svårt.
Samtidigt suddas gränsen mellan pixelgrafik och vanligt 2D mer och mer nu.
“
Om vi tittar här ovan på Keigos sista bild har jag lite svårt att se att den är 'pixlad'
*harkel* OBJECTION! Den sista bilden är faktiskt pixlad. Det är bloggen som har automatiskt krympt den för att den är för bred (underscan?). Om du klickar på den kommer du kunna se hela härligheten i ren pixelgrafik
“
Exempel på vad jag menar (där båda varianterna representeras) går att finna typ här.
Fräsiga grejer, tack för tipset.
Greipq
“
tt 3D har ju mer är mer föreställande har nog med 3D-boomen under 90-talet att göra tror jag.
Ja, lite att man vill se hur långt man kan gå. Det blir lite prestige att göra en bättre motor, bättre motion capture, bättre allt. Grafikmotorsprogrammerarna kråmar sig i strålglansen och skryter om hur mycket ljuset studsar och hur många triljoners damkorn det finns i spelet. Och grafikkortsföretagen sponsrar med en slant om man trycker in en liten funktion.
Jag ser lite denna period som måleriet var mellan 1500-1800 talet, man såg kopierandet/härmandet av verkligheten som en dygd. Sen kom kameran och man insåg att man kanske skulle fånga andra saker på bild än bara verkligheten. Det är ju inte för inte som man säker fotorealism även för bilder nuförtiden, de jämförs med det som är mest realistiskt. Och ja, som tur är verkar vi redan vara här i viss mån. Där folk kan njuta av annat. Jag klarade The Witcher 2 precis (och det är därför jag tar det som exempel) och det var nog en av de mest realistiska spel jag spelat, men utvecklarna la stor tid och omsorg att ändå överdriva vissa saker. Fantastisk ljussättning, detaljrik arkitektur och föremål och uttrycksfulla karaktärer. Överdriver gör man i viss mån och får ett höjt resultat, verkligheten är inte det enda målet.
Tobias Söderlundq
“
*harkel* OBJECTION! Den sista bilden är faktiskt pixlad. Det är bloggen som har automatiskt krympt den för att den är för bred (underscan?). Om du klickar på den kommer du kunna se hela härligheten i ren pixelgrafik
Vad jag menar är att jag inte tror att du har suttit och byggt upp bilden pixel för pixel utan ritat den ungefär som du hade ritat en vanlig bild... med hjälp av din ritbräda (antar jag), och därefter använt Photoshops (eller alternativt programs) bildhehandlingsfunktionalitet för att få till det där slutresultatet du strävat efter. Det är en digital variant av en bild du lika gärna hade kunnat rita/måla på papper, fast du har använt dig av digitala verktyg.
Det är det jag menar med att den 'inte är pixlad'.
Kan ju tillägga att jag tycker allt är väldigt snyggt och imponerande, oavsett teknik du använt dig av, så att jag inte gör mig själv missförstådd.
Hade bilden varit pixlad (på det klassiska viset) hade den varit beroende av dess ursprungsupplösning för att förmedla sig själv till fullo. Varje punkt i bilden hade varit av betydelse, den hade i princip varit uppbyggd punkt för punkt (för hand). Här är det bilden som är av betydelse, inte pixlarna.
Dina sprites som du visar här ovan, de skulle tappa sin identitet om de skalades upp eller ned i upplösning.
Keigoq
“
Vad jag menar är att jag inte tror att du har suttit och byggt upp bilden pixel för pixel utan ritat den ungefär som du hade ritat en vanlig bild...
Faktiskt så har jag det. Pixel för pixel, för hand. Sen att jag använt ritbrädan har ingen betydelse, om det är en mus du vill jämföra med. Båda funkar i grunden likadant. Den enda fördel ritbrädan gav mig i detta fall var bättre precision och ergonomi för handen bara. Jag har inte använt någon effekt eller filter i ett bildbehandlingsprogram för att återskapa bilderna så att de ser pixlad ut som slutresultat.
“
Varje punkt i bilden hade varit av betydelse, den hade i princip varit uppbyggd punkt för punkt (för hand). Här är det bilden som är av betydelse, inte pixlarna.
Jag förstår typ vad du menar, men samtidigt tycker att det är svårt att veta var du sätter gränsen för pixelgrafik och målat. Måste varje enskild pixel i sig representera ex. ett öga, mun osv för att det ska räknas som pixelgrafik? Medan exempelvis ett som öga innehåller fyra pixlar räknas som en målad bild i pixel? Min figur i röd har två pixlar som öga, räknas han inte då som pixelgrafik?
“
Dina sprites som du visar här ovan, de skulle tappa sin identitet om de skalades upp eller ned i upplösning.
Att fjärde bilden inte bibehållit sina pixlar är nog pga. webbläsaren som skalade ner den själv. Jag har testat mig fram och oavsett hur stor eller liten jag skalar mina sprites så bibehåller de sin upplösning. Men självklart, nu är dom redan i skala 1:1, när jag drar ner dom så blir trycks pixlarna ihop lite fult, men suddiga kanter som en jpeg-bild får blir den inte.
Bilden under visar figurens ansikte 5 gånger sin vanliga upplösning. Är det så du menar med pixelgrafik? Att man måste se alla bildpunkterna så stora som möjligt?
Tobias Söderlundq
“
Faktiskt så har jag det. Pixel för pixel, för hand.
Pratar vi om samma bild här? Eller, rättare sagt... vad exakt är det du menar med att 'pixla'?
Menar, skall man 'rita' en bild (och inte rendera den, eller använda sig av vektorer) så finns det ju bara ett grundläggande sätt att gå tillväga... att bygga upp den till den man vill att den skall vara (och den presenteras i pixlar).
Om du förstår vad jag menar med att 'pixla' på det gamla viset så skulle du även förstå att du inte manuellt, för hand, suttit och byggt upp himlen och dess nyanser...pixel för pixel (det skulle ju ta en evighet tid i anspråk). Vi talar om varandra här, kan inte tänka mig annat.
“
Att fjärde bilden inte bibehållit sina pixlar är nog pga. webbläsaren som skalade ner den själv.
Jag förstår nog inte riktigt vad du menar. Oavsett bilden är skalad eller ej så ritas den ut med pixlar. Ett mindre antal när den är nedskalad ett större antal när den är uppskalad. Vad jag menar är att det inte gör någon skillnad för det intryck den ger oavsett den är lite nedskalad eller i full storlek. Jag får bara ingen känsla av att pixlarna är relevanta i bilden, det är bilden som är relevant i dess tvådimensionella skepnad (men givetvis består den av pixlar, det är ju vad jpg-bilder består av)?
“
Faktiskt så har jag det. Pixel för pixel, för hand. Sen att jag använt ritbrädan har ingen betydelse, om det är en mus du vill jämföra med.
Som sagt, jag tror vi talar om varandra här.
Keigoq
“
jag tror vi talar om varandra här.
Det har vi säkerligen gjort, är lite trött i huvudet nu. Men ok, jag läste om dina gamla kommentrarer igen och jag tror jag förstår lite bättre vad du anser är pixlad grafik. Du skrev att så fort pixlarna blir osynliga tycker du att det inte längre känns pixlat, utan som 2D-grafik som består av lika mycket pixlar som den 3D-grafik vi tittar på på en och samma skärm.
Jag kan delvis hålla med dig där, gränsen mellan 2D och 3D kan vara svår att urskilja ibland nu när 3D tekniken är så kraftfull som kan rendera ut grafik som ser ut som 2D.
Samtidigt tror jag att folk generellt kategoriserar 2D grafik (inkl. pixlad grafik) och 3D grafik efter deras uppbyggnad och inte bara det visuella. Pixlad grafik ligger närmare med 2D grafik än 3D grafik då de båda byggs upp enbart av pixlar i två dimensioner. Sen vilket metod för att rita upp dem eller hur de ser ut är en annan femma tycker jag.
“
'rita' en bild (och inte rendera den, eller använda sig av vektorer)... att bygga upp den till den man vill att den skall vara (och den presenteras i pixlar)
Jag har ritat mina sprites utan att använda vektor, rendering, efterbehandlingar eller andra metoder, utan helt i råa pixlar. Grafiken till Odin Sphere är målade bilder som de sen knåpar ihop till en sprite, men inte mina här, jag har pixlat dem på gammalt vis, som du beskrivit i citatet. Såvida du inte menar riktig old school där man programmerar in varje pixel med koordinater? :)
Tobias Söderlundq
“
jag har pixlat dem på gammalt vis, som du beskrivit i citatet. Såvida du inte menar riktig old school där man programmerar in varje pixel med koordinater? :)
Jo, som sagt, allt utom sista bilden ser 'old-school'-pixlade ut...
“
Bilden under visar figurens ansikte 5 gånger sin vanliga upplösning. Är det så du menar med pixelgrafik? Att man måste se alla bildpunkterna så stora som möjligt?
Nej, inte nödvändigtvis så, men om man skulle skala ned bilden i storlek skulle dina 'ensamma' pixlar gå om intet och bilden/animationen skulle få ett annat uttryck. Skalar man ned den sista stora bilden skulle man aldrig märka att pixlarna gått om intet... de är inte det centrala i bildens uppbyggnad.
Såhär:
...vs...
På första bilden är det uppenbart att bilden inte är ritad i upplösningen den visas i. Den ser 'sönderskalad' ut och ditt uttryck (som pixlarna förmedlar) har tappat sin poäng.
På andra bilden ser ingenting sönderskalat ut, det ser bara 'litet' ut och ditt uttryck (som pixlarna förmedlar) har inte tappat sin poäng (för att det inte är varje enskild pixel i bilden som är av relevans för bilden, utan själva motivet du har sammanställt).
Dvs, första bilden känns väldigt 'old-school' pixlad... andra bilden gör det inte.
Greipq
“
(för att det inte är varje enskild pixel i bilden som är av relevans för bilden, utan själva motivet du har sammanställt).
Det skulle man ju kunna säga om Lemmings sprites;en också. Pixlarna var för sig spelar ingen roll, men ihop bildar de en varelse. Grov pixelgrafik är ju som Pointillism där man lurar ögat så att saker smälter ihop och bildar ett sammanhang.
--
Jag läste ovan (några post:ar) och såg att du (Tobias) nämnde den sista bilden, samt exemplet nedan på din senaste post. Jag tror att ni pratade förbi varandra för att Keigo inte ens reflekterade över att den målade bilden var pixelgrafik (jag ser ingenstans där han ens sa det). Jag tänkte då aldrig den tanken iaf, snarare att det var concept art till sprites:en. Ber om ursäkt om det verkar som jag lägger ord i mun på folk. :)
Tobias Söderlundq
“
Det skulle man ju kunna säga om Lemmings sprites;en också. Pixlarna var för sig spelar ingen roll, men ihop bildar de en varelse.
Absolut, fast på en sådan nivå att en flyttad pixel kan förändra hela betydelsen i det som pixlarna tillsammans formar. Så är ej fallet med en högupplöst bild som består av pixlar. Inte på samma vis.
Keigoq
“
Dvs, första bilden känns väldigt 'old-school' pixlad... andra bilden gör det inte.
Ah, tack för att du visade mig med din bildförklaring. Jag tror saker och ting börjar klarna sig nu
Absolut har du rätt där, sista bilden (konceptillustrationen) är inte pixlad grafik, utan en ren målad bild. “
Keigo inte ens reflekterade över att den målade bilden var pixelgrafik (jag ser ingenstans där han ens sa det)
Tack för din tolkning. Ja, jag tror det var där jag blandade ihop vilken bild jag och Tobias pratade om. Det var nog jag som inte uppfattade att Tobias menade med konceptillustrationen, medan jag hakade fast mig på sista sprite bilden (monstret som skjuter laser)
.Keigoq
“
3D-teknik i sig kan ju generera ett 100% tvådimensionellt resultat. Dvs, du skulle i teorin kunna använda en 3D-motor för att göra en exakt replika av Super Mario Bros
Filmbevis på din teori:
1bit Ninja
Kommentera
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Mannen I Dimma • 19 jun 2011 0q