Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

Utan att spekulera allt för mycket så gissar jag på att det var Majin and the Forsaken Kingdom som starkt bidrog till att Game Republic var tvungna att kasta in handduken i en allt skoningslösare bransch. Den kommersiella dragkraften i spelet är närmast obefintlig, och likheterna med The Last Guardian stramade säkert åt försäljningsargumenten några ytterligare snäpp. Trist kan jag tycka, för Majin and the Forsaken Kingdom är en oslipad diamant som förtjänade ett bättre öde.

Majin and the Forsaken Kingdom transporterar mig bort till ett bedårande sagoland där jag får bekanta mig med det oerhört charmiga skogstrollet Majin. Hans tragiska förflutna spelar en avgörande roll i historien om det förlorade kungadömet och i rollen som den lille krigaren Tepeu slår jag följe med Majin i hopp om att återställa kungadömets forna glans.

För att avancera i spelet så löser man tillsammans med Majin olika pussel som befinner sig innanför kungarikets väggar. Utmaningen är väl avvägd med logiska lösningar på varje hinder. Ibland avbryts pusslandet för diverse strider mot olika sorters skuggfiender och här kan man samarbeta med Majin för att effektivt eliminera sina motståndare. Majin lyder min minsta vink och med hjälp av enkla kommandon kan jag få honom att blåsa eld och kasta blixtar omkring sig. Jag kan själv attackera, men då jag är för svag för många av spelets fiender så är det viktigt att Majin hjälper till för att vi tillsammans ska gå segrande ur en strid.



Majin är utan tvekan det bästa med spelet. Han är väldigt godhjärtad och karismatisk och följer efter mig vart jag än går. När vi har vunnit en strid eller löst ett pussel gör vi high-five, och det bildas snabbt ett starkt band mellan mig och honom som enbart förstärks då jag får ta del av hans sorgliga livsöde genom snyggt animerade mellansekvenser. Han är lite klumpig, och snubblar kanske en gång för mycket, men det går inte att tycka illa om honom och mot slutet växer han till att bli en nära vän som man ständigt ser efter. Trillar han bort på vägen så väntar jag, och tillsammans är vi starka mot alla de otaliga varelser som vill åt våra liv.

Det förlorade kungariket är fyllt med varierande miljöer och vår resa tar oss genom färggranna och ståtliga skogar till vulkanliknande ödemarker där ondskan lurar bakom varje hörn. Grafiken bär spår från föregående generation och når inte upp till några haktappande nivåer, men designen är välgjord och förmedlar en vacker och glittrande sagokänsla vilket jag tycker är viktigt för spelets inramning. De olika områdena som vi besöker är lätta att navigera sig igenom tack vare en karta, och med hjälp av denna kan vi även lokalisera bortglömda kistor och smaskiga frukter, där den senare uppgraderar Majins värdefulla förmågor.



Det går att argumentera för att mer tid borde ha ägnats åt vissa sektioner i spelet, det blir exempelvis lite långrandigt mot slutet, men helheten finner jag enormt tillfredställande. Den gedigna utformningen sammanfogas väl med ett behagligt ljudspår och tillsammans arbetar dessa aspekter upp en mysfaktor så hög att det maskerar de mest uppenbara bristerna. Mitt samarbete med Majin ger mig en känsla av samhörighet och det känns tryggt att ha honom vid min sida när vi tillsammans utforskar Game Republics dödsdömda fabel.Taggar: majin and the forsaken kingdom, game republic, sagoäventyr