Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Robert Larsson

Registrerad: 29 dec 2011 10:17 Senaste besök: I dag 04:04 Online: Nej

Robbanlasse

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

Silent Hill 2 – För bra för sitt eget bästa

Robert Larsson13 maj 2014 13:292288 visningarKommentera: 6 !



I början av 2000-talet var Silent Hill den kanske mest inflytelserika skräckserien i branschen. Team Silent hade lagt grunden med första spelet som dök upp 1999 men det var först med tvåan som serien uppnådde kultstatus och skrev in sig i historieböckerna.

Silent Hill 2 ritade om kartan för skräcklandskapet som rådde då med sitt förvridna anlete och blodisande djup. Team Silent adderade lager på lager av psykologisk terror att det många gånger var svårt att fullfölja resan. Den känslomässiga utmattningen som följde från James Sunderlands galna tripp ner till helvetet var sju resor värre än det som ettan lyckades åstadkomma.

Till skillnad från sin största konkurrent Resident Evil, som satsade allt på action, blod och monster, fokuserade Silent Hill istället på atmosfär, psykisk natur och ämnen som klassades som tabu. Team Silent gick den långa vägen för att skrämmas och använde sig av metaforer och andra subtila element för att vagga oss in i det okända. Resultatet var inget annat än häpnadsväckande.



Silent Hill 2 var ett mästerverk som tog genren till nya nivåer, till en plats där inget verk varken förr eller senare har kunnat överträffa det. Team Silent nådde toppen och som alla vet finns det bara en väg att gå när man nått dit, och det är neråt.

Det var lätt att få för sig att Silent Hill 2 skulle höja ribban för framtida skräckspel, det satte trots allt en standard sett till narrativ med sin dova stämning och vuxna tematik. Istället satte det krokben för hela genren som under de följande åren degraderades i allt raskare takt. Ett fåtal försök till mer psykologisk och tryckande skräck kom naturligtvis i skuggan av Silent Hill, främst genom Project Zero och Haunting Ground, men ingenting kunde leva upp till det avtryck som stämplades fram genom fotsulorna från Silent Hill 2. Skräck började istället växa fram genom hetsig action och jump scares, som följd av att Capcom introducerade ett annat mästerverk, nämligen Resident Evil 4.

Till och med Team Silent själva fick svårt att upprepa succén. Trean var fortfarande ett bra spel men fick ständigt jämföras med sitt yngre syskon. Det gjorde tappra försök att knyta ihop den kyliga säcken från ettan, ett smart drag som gav serien ny relevans, men någonstans på vägen tappades atmosfären och skräcken bort för ett lite mer actionbetonat och rakt upplägg. Det var inte lika skruvat, lika vågat och lika ångestframkallande som tvåan. Efter fyran upplöstes Team Silent och Konami placerade seriens framtid i händerna på utländska utvecklare.



Det är svårt att toppa någonting så bra som Silent Hill 2. Det var en produkt som sattes ihop under rätt tid, med de rätta ambitionerna och förutsättningar som ettan gav upphov till. Det tacklade svåra ämnen som många inte vågar prata om, bland annat självmord och jag minns hur det drabbade mig så hårt då jag själv fått uppleva det på nära håll. Jag har aldrig tidigare sett ett spel som går så här långt i sitt sätt att berätta en historia, det ligger på en helt annan nivå än det som spel generellt vill säga.

Jag kommer aldrig få uppleva ett spel av den här magnituden igen. Dels för att det inte längre finns plats för den här typen av vågade upplevelser, dels för att få utvecklare kan skapa sådan här omfattande och drabbande skräck. Skräck verkar dessutom inte längre struktureras runt långsam uppbyggnad och atmosfär, utan på hoppa till-effekter och hårdkokt action, helt utan känsla för dramatiskt narrativ.

Silent Hill 2 var för bra för sitt eget bästa. Det slog ut konkurrensen med sin oefterhärmliga stil och unika skräck. Det till och med dödade sin egen serie vilket gjorde att den i stort ändrade riktning. Det förblev därmed en isolerad händelse som förmodligen aldrig kan överträffas.Taggar: silent hill 2, för bra för sitt eget bästa, Skräck, psykologi, terror. oöverträffat

« Till bloggen

Kommentarer

Rikard Halvarsson13 maj 2014q

Ja, faktiskt! Silent Hill 2 är ett spel som ingen riktigt lyckats göra bättre på det som spelet är bra på. Dock är min favorit inom skräckgenre nog Resident evil 2, och det läskigaste spelet jag spelat är fortfarand Project Zero 2. Men Silent Hill 2 tog genren till andra höjder, och gjorde något som ännu inte upprepats. Helt sant :)

Jimmy Seppälä13 maj 2014q

Jag spelade faktiskt Silent Hill 2 första gången i vintras och jäklar vilket spel. Det etsade sig verkligen sig in i sinnet och stannar kvar och inget skräckspel har kommit upp i de nivåerna sedan dess.

Trean gillade jag inte alls, det kändes som en uppföljare till ettan som inte behövdes.

Voxbrallan13 maj 2014q

Sommarregn:

Silent Hill 2 är ett spel som ingen riktigt lyckats göra bättre på det som spelet är bra på.


Det här.

Kan bli trött på hur folk målar upp det som guds mest magnifika skapelse. Det är knappt ett bra spel. Däremot en oerhört unik och omskakande upplevelse, som växer ju mer man bär på och reflekterar över den, samtidigt som minnena av det faktiska spelet tynar, och då får man folk som målar upp en bild av spelet som inte är helt ärlig.

lonian13 maj 2014q

Sh2 är ju klart bäst i serien, men nästintill älskar jag Silent hill origins som jag först spelade på PSP med hörlurar mitt i natten. Ljudeffekterna skrämde verkligen slag på mig.

Mattias Leisky13 maj 2014q

Ja, jag får nog säga att i mångt och mycket har du rätt. Kan inte minnas att jag spelat något skräckspel som lyckats på så många plan som Silent Hill 2. Det finns så otroligt mycket jag kommer ihåg från det spelet, trots att det nu snart är 15 år sedan jag spelade det, att man inte kan göra annat än dra slutsatsen att man spelade ett mästerverk. Tyvärr är det ju så att när man träffar så rätt som de gjorde med just Silent Hill 2 så är det bättre att dels ta en paus från serien, och dels (tror jag) i mångt och mycket börja från noll. Även om trean också var bra tror jag man vunnit mycket på, mer så än i många andra serier, att inte mjölka konceptet som man gjorde. Låter du vatten rinna mellan broarna kan du återanvända samma koncept i större utsträckning utan att det blir upprepande. Och då behöver du inte i uppfinna hjulet i samma grad utan kan fokusera på de mer elementära bitarna såsom story och finjusteringar. Tyvärr tillåter ju inte vår bransch detta i någon större mån...

Hans Li Engnell14 maj 2014q

Silent Hill 2 är fantastiskt. Jag har aldrig blivit så påverkad rent mentalt av ett spel. Det förmedlade en förfärlig stämning på ett fantastiskt sätt.

En bild dröjer sig kvar. Bilden av en öppen grav med en gravsten med mitt (karaktärens) namn på.

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.