Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Robert Larsson

Registrerad: 29 dec 2011 10:17 Senaste besök: 15 dec 2017 23:18 Online: Nej

Robbanlasse

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

The Legend of Dragoon förtjänar en ny chans

Robert Larsson26 nov 2017 15:30363 visningarKommentera: 8 !



The Legend of Dragoon var ett av dom sista spelen som släpptes till Playstation. Det utvecklades av Sony Japan Studio och hade, för sin tid, en skyhög budget med enorma produktionsvärden. Grafiken var mäkta imponerande, med läckra förrenderade bakgrunder, tjusiga effekter och snygg art direction. Handlingen kom inpackad i ett storslaget narrativ och storleken på äventyret bredde ut sig på inte mindre än fyra skivor (vilket var en automatisk indikation på GOTY i slutet av 90-talet). Sonys avsikt med spelet var helt enkelt att utmana Squaresofts paradserie Final Fantasy.

Det gick… sådär.

Ni förstår kära läsare, att japanska rollspel var otroligt populära under i stort sett hela 90-talet. Man skulle faktiskt kunna gå så långt som att säga att JRPG var världens största genre då. Alla företag och deras hundar ville ha ett eget Final Fantasy. Det kan vara ett svårt påstående att svälja idag, när just Final Fantasy inte längre glänser i ringen och knockar sitt motstånd som Muhammad Ali. Världen ser annorlunda ut nu, och det som svävar som en fjäril och sticker som ett bi är inte längre japanska rollspel, utan Destiny, Battlefront och mikrotransaktioner så verkliga att du kan känna hur gnidiga affärsmän plockar ut pengarna från dina fickor.

Tro det eller ej, men det fanns faktiskt en tid då spelindustrin inte befläckades av loot boxes och halvfärdiga spel, det fanns en tid när DLC stod för ”Don´t Loot the Customers” istället för ”Downloadable Content” och det fanns en tid när ungtupparna på Sony trodde dom kunde konkurrera med en gigant som Square om gunsten hos rollspelarna.

Squaresoft förändrade marknaden med Final Fantasy 7. Det sålde i tio miljoner exemplar och var genombrottet för japanska rollspel i väst. Det öppnade dörren till himmelriket, till paradiset, till El Dorado, det mytomspunna kungadömet som var dränkt i guld och gröna skogar. Här fanns det pengar att tjäna. Shuhei Yoshida drog upp riktlinjerna för Sonys egen motsvarighet till Final Fantasy. Kosta vad det kosta vill, vi får ändå tillbaka stålarna första helgen det släpps. 16 miljoner dollar och tre år senare föddes The Legend of Dragoon.

Mästerverket. Miraklet. Miniatyrporträttet av Guds förstfödde son.

Cheferna på Sony gjorde high five, tog SMS-lån och semestrade på Bahamas fem veckor i sträck. Aktieägarna grät av glädje och beställde en jumbojet och varsin Koenigsegg direktimporterade från Ängelholm. Sen trillade siffrorna in, och molnen ovanför HQ mörknade.

”Holy fuck, nu är min karriär över”, tänkte Shuhei Yoshida.

The Legend of Dragoon underpresterade försäljningsmässigt. I väst var det hyfsat starka siffror men på hemmaplan gjorde det ett betydligt svagare resultat. Men framförallt misslyckades spelet med att sätta ett avtryck på marknaden. Det penetrerade aldrig den stora massans medvetande. Spola fram en cirkus 17 år och ingen, mer än de allra mest hängivna rollspelsfanatikerna, minns The Legend of Dragoon idag.

Vad var det som gick fel? Varför fick vi aldrig se The Legend of Dragoon blomma ut till en franchise? Det var absolut inte ett dåligt spel, tvärtom faktiskt, det var väldigt bra och enligt mig spelar det i nästan samma liga som Final Fantasy gjorde på den tiden. Med sitt reaktiva stridssystem, mekaniken med ”Dragoon Spirits” (som förvandlar karaktärerna till mäktiga varelser), sin traditionella men ändock mycket välskrivna handling samt bländande grafik och musik, borde The Legend of Dragoon åstadkommit en högre status.

Tyvärr blev det inte så. Sonys Final Fantasy-mördare förpassades till glömska. Det kom, det sågs, det försvann. Enligt mig släpptes det vid fel tidpunkt. Det lanserades för sent. Marknaden var mättad på japanska rollspel till PSX, som efter FF7 multiplicerade i antal, och dessutom låg PS2 runt hörnet och förberedde sitt härskarvälde. Likt Vagrant Story, som också det var ett fantastiskt bra spel men som också trillade bort från folks medvetande, blev inte The Legend of Dragoon den framgång många förväntade sig.

JRPG-genren dalade också kraftigt i popularitet under 2000-talet och under PS360-generationen gjorde den inte mycket väsen av sig rent försäljningsmässigt. Inte ens Final Fantasy, som är affischnamnet för japanska rollspel, lyckades särskilt bra då XIII-trilogin är några av dom mest bespottade delarna i serien.

Idag börjar genren återhämta sig. PS4 har tänt en ny låga i den japanska spelutvecklingen och kreativiteten börjar sakta blomstra igen. Resultatet låter inte vänta på sig. Framgångarna avlöser varandra och miljonsäljarna klättrar numera på listorna. Självförtroendet är tillbaka och för det är vi glada och tacksamma.

Därför säger jag det nu. The Legend of Dragoon förtjänar en ny chans. Det finns en stor potential i det här spelet, i det här konceptet. En comeback ligger helt rätt i tiden. Sony krossar allt motstånd som finns den här generationen. Japan Studio är i högform. Planeterna är linjerade. Solen står i zenit. Vilka fler tydliga tecken behövs?

Reboota The Legend of Dragoon, Sony. Ett så här bra spel måste få en andra chans. Världen är inte rättvis om ett sådant här varumärke måste förbli liggandes på soptippen och ruttna för all framtid. Det förtjänar ett bättre öde, och jag är övertygad om att det skulle göra stor succé om det släpptes idag.Taggar: the legend of dragoon, Sony, Final Fantasy, square, jrpg

« Till bloggen

Kommentarer

Johan Lorentzon26 nov 2017q

Spelet hade ju en skakig release också. Den tredje skivan på spelet var ju på tyska tack vara något fel i tryckningen. Hela första sändning var drabbad och de som förhandsbokat eller köpt på releasedagen fick skicka tillbaka tredje skivan för att få en ny.

Tog mig 2 veckor innan jag fick tillbaka en skiva på engelska.

Gjorde ju tyvärr att jag gått vidare och börjat spela något annat när jag väl fick den rätta översättningen. Avslutade aldrig spelet när jag fick skivan och det var synd. För som du säger var spelet riktigt bra.

Robert Larsson26 nov 2017q

Johan Lorentzon:

Den tredje skivan på spelet var ju på tyska tack vara något fel i tryckningen. Hela första sändning var drabbad och de som förhandsbokat eller köpt på releasedagen fick skicka tillbaka tredje skivan för att få en ny.


Det visste jag inte. Det är ju ett major fuck up som saknar motstycke. Haha, hur lyckas man med en sån grej?

Rikard Halvarsson27 nov 2017q

The legend of dragoon är ett av de där spelen som jag missade. Jag hoppas på en re-release (gärna lite snabbspolningsfunktioner m.m.) på Steam. Där skulle även en version av Chrono cross passa perfekt.

Annars kommer jag att plocka upp originalet och spela igenom det.

Jag saknar verkligen de gamla rollspelen med förrenderade bakgrunder, pratbubblor och där världen fick sjunka in. Där varje bild var en del av handlingen.

Johan Lorentzon27 nov 2017q

Robert Larsson:

Det är ju ett major fuck up som saknar motstycke. Haha, hur lyckas man med en sån grej?


Faktiskt rätt komiskt och att det dessutom inte direkt talas om. Tänk hur det skulle sett ut om det hänt ett spel idag? Reddit hade exploderat och spelskaparna hade fått mordhot.

Robert Larsson27 nov 2017q

Johan Lorentzon:

Tänk hur det skulle sett ut om det hänt ett spel idag? Reddit hade exploderat och spelskaparna hade fått mordhot.


Ja, herregud. Internet hade ju imploderat inifrån med massor av otäcka hot om våld som följd. Skrämmande utveckling egentligen.

Thomas_8727 nov 2017q

Tänker på det här spelet lite då och då, och har skrikit om att jag vill ha en uppföljare väldigt länge.

En Remake hade såklart också suttit fint, tills dess kan jag rekommendera alla som vill testa spelet att skaffa det på PSN (Finns i alla fall i amerikanska PSN) för typ inga pengar alls.

Anders Eklöf29 nov 2017q

Minns bara att jag spelade ett demo och gillade det.

Morbido 7 dec 2017q

Ligger i min samling och ser fint ut tillsammans med mina andra ospelade titlar. En dag kanske jag kommer spela igenom det.

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.