Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Xisco

28 Registrerad: 8 apr 2012 15:57 Senaste besök: I dag 14:08 Online: Ja

Falköping www.kalenderovic.wordpress.com knarko89 Laverine

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

För mycket spelande

Xisco14 okt 2014 00:10409 visningarKommentera: 0 !

Det är alldeles för roligt och underhållande att spela för att inte spela just nu.
Jag jobbar och är borta i många timmar.
Kommer hem och vill då gärna ta en stund (läs heldag) och bara lira.
Inser till slut att det blivit alldeles för många timmar där jag haft tid att göra annat jag egentligen också vill göra men aldrig tar tummen ur och faktiskt gör.

Är jag beroende?
Delvis ja.
Delvis valt att spela snarare än att göra annat.

Det viktigaste, mänsklig kontakt, är nog det jag går miste om mest.
Jag är aktiv inom konfirmationen som ledare och är med en grupp som jag känner smått när jag inte arbetar och umgås men mer än så blir det inte.
Det blir aldrig personligt.

Jag som förr var motsatsen av vad jag är idag som person.
Då: pratglad och social
Idag: introvert och drar korkade skämt
Då: aktiv och överallt med alla
Idag: inaktiv och hemma

Självvalt till en stor del.
Jag kan nog ganska enkelt kontakta många av mina vänner och fråga om de vill hitta på något så skulle det nog gå att ordna.
Men jag gör inte det.
Jag tänker dumt nog att de ska kontakta mig.
Jag vill inte störa dem.

Samtidigt har jag gått miste om den där nära kontakten jag hade med mina närmaste vänner där vi kan prata om precis allting.
En av dem har flyttat långt, långt bort men hör av sig ibland för att ta igen förlorad tid.
En annan har nyligen gift sig och vi har sagt innan och efter det att vi ska ses men gör aldrig det.
En annan, av motsatt kön, har jag helt förlorat kontakten med. Samtalen vi kunde ha på kvällarna och tankarna som vi delade var guld värda för mig.

Nu sitter jag här.
Ensam.
Med tankar.
Ingen att dela dem med.

Ändå är jag inte helt ensam.
När jag spelar brukar jag spela med folk i klanen och prata med dem samtidigt.
Helt asocial är jag inte.
Helt introvert är jag inte.
Men det är inte samma sak när jag inte har en nära vänskap med någon av dessa.

Jag är orolig för min framtid.
Kommer jag ha timjobb i många år till, bo hemma och spela spel i många år till?
Eller kommer jag att få ett fast jobb och kunna flytta hemifrån?
Och kommer jag få den där nära vänskapen igen med mina vänner?
Eller kommer det bli som jag tänker att det blir: forever alone.

Jag har iof inget emot det egentligen då jag vet hur jag är som person nuförtiden. Jag skulle personligen inte vilja umgås med någon som mig.

Sen har jag mina spel där jag känner att jag gör nytta när jag räddar världen...

Höstdepp?
Mja. Kanske. Tror jag har lite sämre tankar om mig varje höst/vinter om jag minns rätt.
Men nu har dessa tankar funnits sedan våren...

« Till bloggen

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.