champagne
champagne
Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg
Please don't turn off the power
när jag var liten och gick i lågstadiet var mitt favoritspel pokémon. det var genom pokémon jag hittade mina första internetvänner. jag hade över 1600 speltimmar i pokémon silver (insåg inte spelens storhet vid första generationen tyvärr, men var första ungen i klassen som skaffade det nya, hade mäktiga credds), inte i något annat spel har jag uppnått samma absurda nivå utlagd tid. nu kan säkert någon wow- eller dota2-spelare lätt bräcka mig med detta men lägg märke till att jag inte gillar eller MMO's och dylikt, och var 9 år.
i somras skaffade jag en ny smartphone efter att ha använt mig av en nästintill sönderfallande gammal sony ericsson-telefon under ett bra antal månader. hemma hos en vän kom jag på att nu var det ju möjligt att emulera något pokémonspel på telefonen. det lät farligt lockande då jag i princip slutade spela spel i serien efter ruby/sapphire.
efter lite meck med emulatorappar och så vidare fixade jag pokémon fire red. gammal är äldst i uppdaterad dräkt. "nu kör vi", tänkte jag.
och jag hade kul. spelade pokémon i en annan synvinkel idag, ville mest skapa ett bildskönt lag av pokémons jag tyckte var karismatiska. charmander som första valda, och första fångade blev en mankey vilken jag stolt döpte till banarne.
typ en två timmar intensivt spelande senare tänkte jag att det kunde vara bra att spara. när man sparar i pokémon ser det ut så här;
detta var alltså hemma hos en vän. han råkade titta på när jag utförde den här processen.
"Om man stänger av där försvinner precis allt, va?"
"Nej. Det är antagligen en åtgärd för att spralliga ungar inte ska stänga av för tidigt och bli besvikna när de startar spelet igen."
"Men jo, jag är ganska säker på att allt försvinner."
"Du. Jag spelade verkligen sönder det här spelet när jag var liten." Pride man.
så när jag sparat, trycker jag upp sparrutan igen.
"Kolla själv då, knappast allt försvinner."
saving a lot of data... please don't turn off the power
stängde av appen
startade appen
enda alternativet som fanns var new game.
jag har inte rört spelet sen dess.
kul att få skriva av sig om sånt här förresten, kanske blir än mer blogginlägg.
i somras skaffade jag en ny smartphone efter att ha använt mig av en nästintill sönderfallande gammal sony ericsson-telefon under ett bra antal månader. hemma hos en vän kom jag på att nu var det ju möjligt att emulera något pokémonspel på telefonen. det lät farligt lockande då jag i princip slutade spela spel i serien efter ruby/sapphire.
efter lite meck med emulatorappar och så vidare fixade jag pokémon fire red. gammal är äldst i uppdaterad dräkt. "nu kör vi", tänkte jag.
och jag hade kul. spelade pokémon i en annan synvinkel idag, ville mest skapa ett bildskönt lag av pokémons jag tyckte var karismatiska. charmander som första valda, och första fångade blev en mankey vilken jag stolt döpte till banarne.
typ en två timmar intensivt spelande senare tänkte jag att det kunde vara bra att spara. när man sparar i pokémon ser det ut så här;
detta var alltså hemma hos en vän. han råkade titta på när jag utförde den här processen.
"Om man stänger av där försvinner precis allt, va?"
"Nej. Det är antagligen en åtgärd för att spralliga ungar inte ska stänga av för tidigt och bli besvikna när de startar spelet igen."
"Men jo, jag är ganska säker på att allt försvinner."
"Du. Jag spelade verkligen sönder det här spelet när jag var liten." Pride man.
så när jag sparat, trycker jag upp sparrutan igen.
"Kolla själv då, knappast allt försvinner."
saving a lot of data... please don't turn off the power
stängde av appen
startade appen
enda alternativet som fanns var new game.
jag har inte rört spelet sen dess.
kul att få skriva av sig om sånt här förresten, kanske blir än mer blogginlägg.
Kommentera
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.