Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

deckarde

25 Registrerad: 26 nov 2012 00:05 Senaste besök: I dag 16:38 Online: Nej

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

10 filmer jag tycker om

deckarde25 nov 2017 15:26199 visningarKommentera: 0 !

Introduktion
Det finns såklart andra orsaker att tycka om filmerna jag skriver om här än de jag har. Det är en blandning av det obskyra och det välkända, men alltsammans är rekommenderat att se, om man får eller har möjligheten.

20:th Century Women (2017)
Jag såg den här på filmfestivalen i Göteborg i vintras och det var en av de bästa filmupplevelserna jag haft på otroligt länge, framför allt att få se den på en biograf som Draken, Sveriges största med lite drygt 700 platser om jag inte minns fel. Den handlar om en ung kille som växer upp omringad av kvinnor, sin mamma, sin bästa vän/typ flickvän och en inneboende punkbohem under slutet av 70-talet (en scen är byggd runt Jimmy Carter ”Crisis of Confidence”-tal). Den tryckte på alla mina knappar perfekt.

Brick (2005)
Rian Johnson (som gjort Star Wars: Ep. VIII) började sin karriär med den här lilla filmen om ett mord på ett high school, med alla polisfilmens stereotyper översatta till samma miljö. Jag är inget fan av Joseph Gordon-Levitt men här är han strålande i huvudrollen. Det märks att den är gjord på en relativt låg budget, men den utnyttjar sina resurser otroligt väl.

Chungking Express (1994)
När jag såg Chungking Express, så var den under de ungefär första 70 minuterna på väg att bli min favoritfilm. Jag bryr mig inte särskilt mycket om handling eller karaktärer, textur, form och känsla är viktigare för mig, och på något sätt är Chungking Express det ultimata uttrycket för det. Handlingen är helt oviktig. Men den är samtidigt så otroligt rik på allt det där andra.

De älskande på Pont-Neuf (1991)
En hemlös man och en kvinnlig konstnär träffar varandra på bron Pont-Neuf över Seine i Paris. Det är skamlöst romantiskt storslaget. Denis Lavant, som nästintill bara spelat i regissören och kompisen Leos Carax filmer, och Juliette Binoche (Carax flickvän at the time) är storslagna. En av mina absoluta favoritfilmer.

En kärlekshistoria (1970)
Roy Anderssons debutfilm är ett mästerverk om ung kärlek och vuxenvärldens oförståelse inför sina barn, men också inför modernitetens själadödande natur och ungdomens oskuld. Scenen på grusgården där Pär svarvar runt med moppen är så klassisk att RFSU gjorde en parafras med två pojkar.

Ghost Dog: The Way of the Samurai (1999)
Tillsammans med Chungking Express och De älskande på Pont-Neuf är Ghost Dog: The Way of the Samurai de viktigaste filmerna i att forma min estetik och smak. Forrest Whithaker spelar en hemlös samuraj som tjänar en gangster tillhörande en ganska nedgången familj (de har inte råd att betala hyran för sin lokal). De hamnar i konflikt. Men där finns också Ghost Dogs bäste vän, glassförsäljaren som inte talar engelska, och flickan som kanske, eller inte, kommer att fortsätta traditionen framåt.

Les Ogres (2015)
Det här är nog den obskyraste på listan. Jag såg den på Mubi, streamingsajten jag har nämnt till och från, men på bio har den nog bara gått att se på typ Franska filmfestivalen eller liknande. Den handlar om en resande cirkus, eller ett resande teatersällskap eller vad de nu är. Det är supande och knullande och många starka känslor, baserad på regissören Léa Fehners egen familj, från vilken hennes pappa och syster medverkar i filmen. Den är filmad på ett sätt att stilen och skådespeleriet liksom är perfekt kalibrerat, vilket jag alltid tycker är beundransvärt.

Lost in Translation (2003)
Och här har vi nog den mest välkända, som jag hoppas att de flesta har sett, för den är strålande. En av 00-talets bästa filmer. Scarlett Johansson var bara 17 år när hon spelade in den, vilket är helt sinnessjukt. En film om alienation och närhet. En mästerlig Bill Murray, fast det vet ni ju redan.

Mikey and Nicky (1976)
Elaine May, som senare skulle göra den ökända Ishtar (men som enligt uppgift inte ska vara så dålig som ryktet säger), låter vännerna John Cassavetes och Peter Falk metodspela sig trötta mot varandra i den här lilla pärlan. De är gangstrar och barndomsvänner, och Cassavetes hör av sig när han inser att han ska bli mördad av familjen. Vad det leder till är en mörbultande genomskådning av den manliga vänskapen. Det här är den bästa filmen om manlig vänskap jag har sett, eftersom den inte har bromancens romantiska skimmer, utan faktiskt tar tag i den manliga vänskapens smutsigare aspekter.

Tokyo Godfathers (2003)
Den bästa julfilmen någonsin, fastän den utspelar sig på nyår. En Dickensk berättelse om utsatta människor som försöker göra något gott för någon annan. Satoshi Kon är en strålande stjärna på animationshimmelen, som lämnade oss för tidigt. Jag har inte sett allt han gjort, och det kanske har med mitt sentimentala hjärta att göra, men jag har svårt att se hur han skulle kunna toppa denna.

« Till bloggen

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.