Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Alvar Johansson

19 Registrerad: 27 dec 2013 16:47 Senaste besök: I dag 17:59 Online: Nej

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

Världens 20 Bästa Album Någonsin

Alvar Johansson30 mar 2015 11:532662 visningarKommentera: 35 !

Det kändes som att den här listan förr eller senare behövde göras. Delvis för att jag gillar musik, och delvis för att jag gillar toplistor.

Men kanske framförallt för att det är ett ställningstagande. Det är ett sätt att visa var man står någonstans. Vad som format ens liv.

(Och för att det ger lite cred)

Dock måste några saker redas ut först.

Först och främst så är det här inte de 20 album som förändrat musikhistorien. Inte de 20 album som kommer gå till historien som mästerverk. Det är de 20 album som jag gillar mest.

(En mer passande titel hade kanske varit "mina 20 favoritalbum", men det kändes inte lika definitivt)

Sedan så säger det kanske sig självt att det här är top 20 av de album jag hört. Ni kommer inte hitta Dylan här, inte Rolling Stones och inte Beatles. Jag har inte hört dem.

(Jag är också medveten om att det knappt finns några tjejer här, vilket jag skäms lite för. Ifall ni har tips så tar jag gärna emot dem)

Så med det sagt, här kommer världens 20 bästa album någonsin:

20. Deserter's Songs- Mercury Rev



Det finns ingen skiva som så bra kan definiera varmt och genomgående vemod. Ett litet mästerverk inom psykadelikan.

19. What's The Story? (Morning Glory)- Oasis



What's The Story? är egentligen den enda rockskivan från 90-talet som du behöver äga, för på 50 minuter lyckas bröderna Gallagher sammanfatta allt som rockmusiken innebär. Här finns attityd, fantastiska refränger, vackra ballader,gitarrsolon och texter som är tillräckligt enkla för att de ska kännas jordnära, men samtidigt vackra i all sin simpelhet. Synd bara att det gick rakt neråt för Oasis därefter.

18. Wrecking Ball- Emmylou Harris



Country är det absolut tråkigaste som finns och Wrecking ball är skivan som bevisade motsatsen.

Enbart därför förtjänar den en plats på den här listan.

(Och för att basgången i Where Will I Be är så perfekt att jag får gåshud)

17. Clinging To A Scheme- The Radio Dept.



Genom att blanda oljudet från Psychocandy med drömska melodier lyckades Radio Dept. skapa ett helt perfekt popalbum. Här finns faktiskt inte en enda dålig låt, eller ens en enda låt som någonsin vinglar. Det är rakt igenom så välgjort att det gör ont i bröstet.

16. Loveless- My Bloody Valentine



För att Kevin Shields lyckas bevisa att ljudet från en flygplansmotor kan kännas vackert och känslosamt.

15. Hospice- The Antlers



Musik har, precis som all annan musik, alltid handlat om att få mottagaren att känna något, och därför är också Hospice en av världens bästa skivor någonsin.

Det finns faktiskt inget annat verk som lyckats få ner mig i fosterställning och gråta så mycket.

14. Dummy- Portishead



Lyssna på låten.

Lyssna på den.

13. The Queen Is Dead- The Smiths



Innan Morrisey blev en parodi på sig själv och innan Johnny Marr tappade syftet han The Smiths göra en fantastisk popplatta som med sådan elegans och stil lyckas fånga känslan av att vara ung och ensam. Moderna indieband kan försöka såpass mycket dem vill, men ingen kommer förmodligen någonsin komma upp i den här klassen igen.

12. Ilinois- Sufjan Stevens



Den enda singer-songwriterskivan du någonsin kommer behöva.

11. Klagomuren- Jonathan Johansson



För ett tag sedan sa jag att Klagomuren var världens bästa svenska skiva på svenska. Det står jag fortfarande för. Jonathan Johansson är oslagbar som poppoet och lyckas med hjälp av 80-tals syntar och trummaskiner skapa låtar så storslagna att håret reser sig.

10. Bon Iver- Bon Iver



Bon Ivers självbetitlade andra album är fortfarande den skiva som jag förmodligen lyssnat mest på; någonsin.

Jag vet inte om det krävs mer motivering än så.

9. Animals- Pink Floyd



Jag trodde att jag hatade gitarrsolon. David Gilmour motbevisade mig; i 17 minuter.

Att texterna dessutom är helt fantastiska drar ju knappast ner helhetsupplevelsen.

8. Yankee Hotel Foxtrot- Wilco



Om man kan skapa ett album som lyckas blanda det otyglade konstnärliga kaoset från experimentalmusik med en känslosam närvaro som träffar rakt i hjärtat förtjänar man en plats på den här listan.

7. My Beuatiful Dark Twisted Fantasy- Kanye West



Jag har Kanye att tacka för mycket, men framförallt för att han fick mig att börja lyssna på Hip-Hop. Fortfarande har jag svårt att tänka mig en bättre introduktionsskiva än "My Beautiful". Där och då lyckades Kanye göra en skiva som var helt perfekt, och jag har svårt att se hur han någonsin ska kunna överträffa den.

6. Pink Moon- Nick Drake



Jag sa förut att Illinois var den enda singer-songwriterskivan du någonsin skulle behöva. Det var fel, förlåt.

Pink Moon är faktiskt fortfarande det vackraste som finns: ensam med sin gitarr levererar Nick Drake mer känslor än de flesta artister gör under hela sin karriär. Det är slående hur mycket skivan känns som ett testamente lika mycket som en musikalisk resa genom en plågad mans inre.

5. Funeral- Arcade Fire



Världens bästa indierock skiva någonsin.

Jag tänker inte säga mer än så.

4. The Rise And Fall of Ziggy Stardust And The Spiders From Mars- David Bowie



Ordet mästerverk slängs runt alltför ofta, förmodligen av mig själv med. Men det finns faktiskt inget annat sätt att beskriva Bowies opus. Genom alla svängar, utsvävningar och infall hålls en kvalitet högre än vad de flesta musiker ens kan drömma om.

Ett mästerverk, i ordets rätta betydelse.

3. Wish You Were Here- Pink Floyd



How I wish, how I wish you were here.
We're just two lost souls
Swimming in a fish bowl,
Year after year,
Running over the same old ground.
What have we found?
The same old fears.
Wish you were here.


Jag låter det där (och det fantastiska gitarrsolot i låten med samma namn) tala för sig självt.

2. In The Aeroplane Over The Sea- Neutral Milk Hotel



Musik har alltid hängt på hur den levereras. Utan attityd, utan känsla, utan inlevelse kan de bästa melodierna resultera i ingenting alls. Och med rätt leverans kan musik så enkel som enbart fyra ackord och en trumpet bli världens andra bästa album någonsin.

När det kommer till känslomässigt engagemang finns det fortfarande ingen som slår Neutral Milk Hotel.

1. OK Computer- Radiohead



Hur väljer man världens bästa skiva någonsin?

Det är svårt, väldigt svårt, men kanske måste man till slut bara välja den skivan man alltid kan återvända till. Den man kan söka sig till oavsett humör, oavsett vad som än hänt. Skivan som är såpass komplett att den alltid fungerar.

Den skivan är OK Computer för mig.

Här finns alla känslor någonsin, sammanfattade med instrumentation, texter och melodier som faktiskt är helt fantastiska. ¨

Därför är OK Computer världens bästa skiva någonsin.Taggar: album, Toplistor, Bästa Någonsin

« Till bloggen

Kommentarer

Anonym30 mar 2015q

Mycket bra här. Hade dock bytt ut OK Computer mot Hail to the Thief, och framförallt hade jag nog inte placerat albumet så högt upp i toppen. OK Computer tycker jag hintar om den allt svårare väg Radiohead är på väg att ta, samtidigt som det inte lämnar det där tidigare bakom sig. En perfekt övergångsplatta, men inte nödvändigtvis med det bästa från båda världar.

Hur min lista sett ut rent allmänt kan jag inte svara på, men jag är rätt övertygad om att det hade funnits en hel del på den som setts på från mer engagerade musiktyckares ögon som "kommersiell och själlös crap"

Skrotbert30 mar 2015q

Jag är lite osäker, men jag föredrar nog Five Leaves Left om vi pratar Nick Drake. Att skaffa det albumet under gymnasietiden var lite som att få ett blixtnedslag i pannan.

Alvar Johansson30 mar 2015q

Legerdemain:

Hade dock bytt ut OK Computer mot Hail to the Thief


För mig kommer Hail To The Thief alltid att vara Radioheads mest skamligt underskattade skiva. Problemet med den är dock att spåren aldrig riktigt lyfter. Jag lyssnar och tänker "Oj, det här var riktigt bra", men glömmer det rätt snabbt sedan. Skivan saknar slagkraften från både Bends och OK Computer.

Anders Eklöf30 mar 2015q

En del som jag lyssnat på, som till exempel Bon Ivér, My Bloody Valentine(fantastiskt jävla album! såg dem live för två somrar sedan utan att ha hört dem och fastnade direkt!) och Radiohead.

Har du någon spotifylista med alla album?

Alvar Johansson30 mar 2015q

Anders Eklöf:

Har du någon spotifylista med alla album?


Såklart

https://open.spotify.com/user/alvarfj/playlist/5Vkk1yRP8FBip...

Oskar Skog30 mar 2015q

Två av skivorna skulle få plats på min (Ziggy och Aeroplane).

Resten är bevisbart fel.

Om inget annat för den totala bristen på Kevin Rowland.

Och, du vet, Motown.

PS.

Vauxhall and I är den bästa skiva som Morrissey har varit med på.

Det, om något, borde någon utan dom nostalgiska anknytningarna till The Smiths förstå.

Alvar Johansson30 mar 2015q

Oskar Skog:

Om inget annat för den totala bristen på Kevin Rowland.


Too Rye Aye ligger på 25.

Oskar Skog:

Och, du vet, Motown.


Kan bero på att jag faktiskt inte alls lyssnat på några som helst Motownskivor. Däremot så tar jag gärna emot tips.

Oskar Skog:

Vauxhall and I är den bästa skiva som Morrissey har varit med på.


Jag har alltid varit totalt ointresserad av Morriseys solokarriär. Det känns som att han redan gjort sin grej tillsammans med Smiths, som att den där fantastiska, poetiska självömkan redan är avarbetad. Plus att jag har svårt att se hur han ska klara sig utan Marrs fantastiska gitarr eller den där basen som alla glömmer är bland 80-talets bästa.

Oskar Skog30 mar 2015q

Alvar Johansson:

Too Rye Aye ligger på 25.


Det är okej.

Men Searching for the young soul rebels, To stand me down OCH My beauty borde alla ligga högre.

Alvar Johansson30 mar 2015q

Oskar Skog:

To stand me down


Finns varken på Spotify eller Wimp, men ska inhandlas så fort jag kommer över den på vinyl.

Det största problemet med Dexy's är ju dock att Rowland själv alltid sett ut som en dålig Bondskurk.

Oskar Skog30 mar 2015q

Alvar Johansson:

Too Rye Aye ligger på 25.


Det är okej.

Men Searching for the young soul rebels, To stand me down OCH My beauty borde alla ligga högre.

Alvar Johansson:

Jag har alltid varit totalt ointresserad av Morriseys solokarriär.


Det är helt okej att vara, men han uppnådde samma höjder som med The Smiths två gånger.

Det är singeln "Everyday is like Sunday".



Och i hela Vauxhall and I, då.

Bara det är mer än vad Marr någonsin gjort själv utan Morrissey.

Alvar Johansson:

Kan bero på att jag faktiskt inte alls lyssnat på några som helst Motownskivor. Däremot så tar jag gärna emot tips.


Åh, det finns ju så larvigt mycket.

Det är bara att ta en nybörjarguide.

https://open.spotify.com/album/69TR9srbYB7JaYlcF50r7H

Sedan har du ju Stevie Wonders 70-tal att ta dig genom också.

Oskar Skog30 mar 2015q

Alvar Johansson:

Det största problemet med Dexy's är ju dock att Rowland själv alltid sett ut som en dålig Bondskurk.


Alvar Johansson30 mar 2015q

Oskar Skog:

My Beauty


Ok, mest på senare tid då:



Det är han och Nick Cave

Notorious Gamer31 mar 2015q

Stor favorit från mig är The Notorious B.I.G andra album "Life After Death". Den är väldigt bra.

Alvar Johansson31 mar 2015q

Notorious Gamer:

Stor favorit från mig är The Notorious B.I.G andra album "Life After Death"


Ready To Die är en fantastisk Hip-Hop skiva, så jag får absolut ta och kolla in den här.

undertaker31 mar 2015q

va?

Jelly 1 apr 2015q

Gillar att Neutral Milk Hotel finns med, Two-Headed Boy är min favorit på den skivan.

Tänker inte försöka lista "de bästa" albumen, men om jag skulle slänga ihop en handfull album som alltid levererar och lyfter mitt humör så vore det:

The Postal Service - Give Up
The Shins - Wincing the Night Away
The War On Drugs - Lost In The Dream
Unknown Mortal Orchestra - II
MGMT - Oracular Spectacular
Death Cab for Cutie - We Have the Facts and We're Voting Yes
U2 - War, Boy, October
R.E.M - Murmur

Plus några 70-tals favoriter:
Yes - Fragile
Led Zeppelin - Physical Graffiti, II, III, IV
Deep Purple - Made in Japan
Fleetwood Mac - Rumours
Linda och Paul McCartney - Ram

Allt förutom Death Cab är även det som jag brukar ha på min 4GB mp3-spelare som endast används när jag tränar..

Alvar Johansson 1 apr 2015q

Jelly:

Fleetwood Mac - Rumours


Den här låg med och slirade länge. Gillar dock de rena poplåtarna mer än försöken till b.la blues. Känns som att den saggar ihop mycket mot slutet.

Jelly:

U2 - War


Den eller Joshua Tree. När man fortfarande kunde gilla U2 utan att skämmas.

Gottfrid 1 apr 2015q

Jag gillar typ inget av det här, med undantag för Portishead.

En del andra saker är helt klart bra egentligen, såklart, men jag skulle aldrig slå på det bara för att lyssna.

Annat var det för några år sedan däremot. Då hade min lista förmodligen varit något i den här stilen.

Hade jag gjort en lista nu hade det blivit något av Stars of the Lid, Death Grips, Björk, Tom Waits, Fever Ray, Swans och Burial. Kanske Nico, PJ Harvey eller The Roots också. Men allvarligt talat blir jag bara sämre och sämre på att lyssna på saker som inte är alldeles nytt.

På gott och ont, liksom.

Alvar Johansson 1 apr 2015q

Gottfrid Jansson:

Tom Waits och PJ Harvey


Det är faktiskt helt okej det med, Rain Dogs låg med länge på min.

Gottfrid Jansson:

sämre på att lyssna på saker som inte är alldeles nytt.


Jag funkar helt åt andra hållet.

90-talet är verkligen min personliga guldålder.

Gottfrid 1 apr 2015q

Alvar Johansson:

90-talet är verkligen min personliga guldålder.


Har du hört något av Fad Gadget? Deras Firseside Favorites är, tillsammans med Stars of the Lid, Future Sounds of London och Massive Attack, vad jag lyssnar på för att känna av 90-talet (som jag aldrig upplevt).

Anonym 2 apr 2015q

Fast Fireside Favourites släpptes 1980 (väldigt bra album, oavsett).

Gottfrid 2 apr 2015q

Heh

heartbeats 3 apr 2015q

OK Computer och Loveless hade varit med på min topp- 20 också. Funeral och Wish you were here är nära men förmodligen strax utanför. Wilco hade varit med, men håller Summerteeth högre än Foxtrot. Bowie hade kanske också varit med men är inte så förtjust i Ziggy, snarare Station to Station eller Low.

Angående tjejer så kolla in:

Dusty Springfield - Dusty in Memphis
Nico - Desertshore
Joanna Newsom - Ys

Fook 3 apr 2015q

ok computer går från klarhet till klarhet, men det gör In rainbows också, så ja..

gick in för att dissa, slutar med att hissa :)

Fook 3 apr 2015q

tänker dock alltid att jag skulle ta med Clash London Calling till en öde ö, eller om civilisationen brann ner, för att den är som best of allt av rocken fram till 70-talets slut.

Så, London Calling borde fått en plats! ;)

Alvar Johansson 3 apr 2015q

heartbeats:

Dusty Springfield - Dusty in Memphis


Men country....

Fook:

Så, London Calling borde fått en plats!


Har faktiskt inte lyssnat på den, och skäms än idag för det.

Fook 3 apr 2015q

Alvar Johansson:

Har faktiskt inte lyssnat på den, och skäms än idag för det.


Ja, den är riktigt bra, faktiskt. Men kanske lite mer punkrock, rockabilly, rock, än vad du har på listan. Så smaken är ju som baken :)

Sen kan du ju lyssna in dig på Pixies - Doolittle , och lägga till den listan när du är klar, när du ändå är igång! ;)

Alvar Johansson 3 apr 2015q

Fook:

Pixies


Fantastiska.

Men jag har bara hört spridda spår och inga skivor i sin helhet, så jag kunde inte få in något av dem.

Fook 4 apr 2015q

Alvar Johansson:

Men jag har bara hört spridda spår och inga skivor i sin helhet, så jag kunde inte få in något av dem.


Doolittle är mest komplett, så lyssna på den i sin helhet! :)

heartbeats 4 apr 2015q

Alvar Johansson:

Men country....


nej?

Oregondanne 6 apr 2015q

"What's The Story? är egentligen den enda rockskivan från 90-talet som du behöver äga"

Ah, det där med generationer.

Karl Hungus29 dec 2015q

Dusty Springfield spelade soul, tack så mycket. Fleetwood Mac var från början ett bluesband, så "försök till blues" var ju en synnerligen icke-träffande beskrivning. Och vadå inte hört The Beatles, Bob Dylan och Rolling Stones? Går det att leva ett liv på jorden utan att ha hört dem? Eller menar du att du inte satt dig in i deras musik? *hoppas*

Alvar Johansson 1 jan 2016q

Karl Hungus:

Dusty Springfield spelade soul, tack så mycket


Det har du rätt i. Jag backar fullständigt på denna.

(Och så i efterhand så är det en fantastisk skiva)

Karl Hungus:

Eller menar du att du inte satt dig in i deras musik? *hoppas*


Det är rimligare. Ingen har tvingat in mig i någon av dem, och har därför aldrig tagit tiden att sätta mig in i dem själv.

Alvar Johansson 1 jan 2016q

(Värt att nämna är att den här kommer uppdateras framöver)

Karl Hungus 4 jan 2016q

Egentligen klarar man sig ganska bra utan både Bob Dylan och The Beatles. Fantastiska karriärer och många fantastiska låtar och oerhörd betydelsefulla och blablabla. Det finns roligare musik från 60- och 70-talet att sätta sig in i.

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.