Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

bookman

Registrerad: 10 maj 2014 08:24 Senaste besök: I går 08:21 Online: Nej

Umeå

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

Sonic forces är bättre är Super Mario Odyssey

bookman26 nov 2017 11:32192 visningarKommentera: 0 !

i'm just kidding

Men faktumet att denna, ursäkta klickbetet, rubrik är så absurd säger en hel det. Det som i en alternativ verklighet faktiskt skulle kunna vara en genuin åsikt ,där man väger två spelikoner mot varandra och föredrar den ena, har totalt grusats i den kvalitetsskillnad det är mellan spelen.

Jag gillar egentligen Sonic och ville skriva en text som försvarade de senaste spelen lite, och Sonic Forces i synnerhet. Jag drivs nämligen av den åsikten att det råder ett litet missförstånd kring de senaste spelen.

Först och främst så har 3d Sonic hittat formen. Både Sonic Colours , Generations och Sonic Forces har en fungerande form som man iof skulle kunna utveckla lite men som i grunden fungerar. Mitt största problem med dem är att dom kanske går lite väl mycket ”på räls” men många banor är genuint roliga. Det finns en plats för lättsammare spel av det här slaget om man kombinerar det med utmaningar i banorna, som till exempel tidsutmaningar eller leta röda mynt (eller vad det nu är).

Att en del banor inte fungerar har mer med speldesign att göra och något som Sonic Team borde putsa på i stället för att lägga in nya spelmoment som varulvar och , i sonic forces fall, 2d sonic.

Ett annat missförstånd är storyn. Ingen människa kan med gått samvete påstå att den är bra men den är heller inte dålig i sin egen kontext. Vad denna kontaxt är kan vara lite svårdefinierat men berättandet i Sonic är nästan en genre i sig själv.



Tydligt riktat mot barn, men ändå ganska mörk och med en flört till vuxna som gillar, i detta fall Sonic. Jag tänker mig att Äventyrsdags, Svampbob och My litle pony fyller någon liknande funktion.
Det är förstås en smaksak, själv så tycker jag att det är rätt charmigt. Huvudbry uppstår om man ska kommentera storyn i en annan kontext dock. Man kan varken jämför det med The Last of us eller Dora utforskaren heller för den sakens skull.

Med utgång i detta ville jag försvara Sonic Forces.

Till en början så gillar jag spelet, jag har genuint roligt med det. Att bygga sin egen karaktär är roligt, fastän jag kanske inte vill ta upp det på APT mötet på jobbet.



På bilden ser ni karaktären ”mustachkaninen” själ den inte. Jag har patenterat den. Han har cancer för att tillföra ytterligare djup och drama i berättelsen.

Ok, att banorna är lite kortare och att det går lite på räls, det är heller inget fullprisspel. Till en början är det en lättsam och ganska kul upplevelse och storyn underhåller om man kan ta den på rätt sätt. Musiken är fantastik, helt underbar och man har anammat samma förhållande till musiken som till storyn.

Jag spelar på svårt och får ”s” status på nästan alla banor på första försöket.

Ok, det är lite väl lätt kanske tänker jag.

Efter att ha tagit mig igenom ungefär 80% så känns det som att spelet är ett typiskt 7/10 spel, eller kanske till och med 8/10 om man gillar en lite lättare utmaning.

Då kastar Sonic forces in några banor och en sista boss som jag konstant dör på hela tiden. Glappet är gigantiskt och dom sista 2d banorna är bedrövliga.

Jag kan passa på att nämna att 2d banorna inte är fasansfulla men kanske inte tillför så mycket, lite som varulsvbanorna i Sonic Unleached. Att recencenter och spelare klagar på dem är nog delvis på grund att dom jämförs med Sonic Mania.

För att återknyta till rubriken. Sonic Forces är inte ett hantverk som Super Mario Oddessy. Det är ett halvfärdigt spel som man givetvis blir lite besviken på. Det hade nog inte behövts så otroligt mycket mer utvecklingstid för att få det passerbart. Just nu är det tyvärr knappt godkänt.

« Till bloggen

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.