Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

Detta är en recension av ett japanskt Vita-spel. I det sista stycket nämner jag hur importvänligt spelet är.

Orgarhythm är ett spel som är svårt att beskriva. Det är nämligen såhär att det är ett rytmiskt strategispel – kanske inte den vanligaste av genrer. I rollen som en gud, som färdas på en bestämd linje längs ett mystiskt landskap, kontrollerar man underhuggare. Rytmdelen består i att hålla tempo, göra val i takt till varje banas rytm och musik. Om man trycker på sin avatar, guden, i takt till musiken så får man upp en meny. Här ska man sedan, fortfarande i takt till musiken, göra fler val såsom vilken typ av trupp man vill ha och i vilket element (vi kommer till det). Strategidelen består i att göra olika strategiska val, skicka fram rätt trupper för att möta rätt fiender. Alla ens trupper och alla fiender i spelet går efter en slags sten-sax-påse-lag. Eld tar jord, jord tar vatten och vatten tar eld. Ser man ett gäng eldfiender närma sig så bör man alltså, i takt till musiken, trycka på sin avatar så att man får upp menyn, trycka en gång till för att välja eld-element på den typ av trupp man vill skicka fram och sedan trycka en tredje gång för att välja vad för någon sorts krigare truppen ska bestå av – såsom bågskyttar, närstridstrupper eller trupper som kastar stora stenblock. Sedan drar man en linje på skärmen dit man vill att ens trupper ska bege sig. Om man håller rytmen väl så levlar man upp, ens trupper blir starkare och fler. Missar man att hålla takten så går man istället ner i level, vilket kan vara riktigt förödande framförallt i bosstrider. Man förlorar spelet om fienderna lyckas slå ihjäl ens avatar.

Puh. Jag hoppas att du förstod något av det där.

Orgarhythm är en originell och smart idé. Det blandar Patapon, Pikmin och diverse rytmspel i en salig blandning. Det finns också en hel del REZ här, vilket kanske inte är så konstigt eftersom Orgarhythms skapare hade ett finger med även i det spelet. Sättet som varje banas musik, och till viss del även det visuella, byggs upp och blir mer bombastiskt i takt till att man levlar upp påminner mig mycket om REZ. Eftersom ens karaktär färdas på en bestämd bana så finns det också något som liknar REZ on rails-spelmekanik – även om Orgarhythm såklart inte är en shooter. Orgarhythm är faktiskt väldigt strategiskt, men man har definitivt inte mycket tid på sig att göra val. Banorna blir snabbt svåra, och det gäller att på en halv sekund kunna se vad för trupper som närmar sig, vad man behöver skicka fram och i vilken mängd. Allt samtidigt som man måste hålla rytmen – som ändras för varje bana. Det tar ett tag innan min hjärna hinner vänja sig vid allt man måste göra samtidigt i Orgarhythm. Att få guldmedaljer på alla banor på den svåraste svårighetsgraden är definitivt en utmaning.

Mycket av charmen i Orgarhythm ligger i att det är en unik upplevelse. Jag kan definitivt tänka mig att detta får någon slags kultstatus om tio år. Trots strategisinslagen är det ett väldigt arkadigt spel, som på många sätt påminner mig om den experimentlusta som SEGA besatte under Dreamcast-eran. Orgarhythm är ett ganska kort spel, de tolv banorna spelas igenom rätt så fort – även om man får räkna med att spela om flera banor många gånger innan man lyckas spöa bossen. Det finns även flera svårighetsgrader och moroten att ta de svåra guldmedaljerna – vilket kräver att man spelar oerhört skärpt. Men Orgarhythm är definitivt inget spel du spelar i 50 timmar.

Om man ska ge Orgarhythm en chans beror såklart helt på vilken typ av spelare man är. Gillar man att prova något nytt, utan krav på att spelet ska vara det absolut fetaste man någonsin spelat, så är Orgarhythm helt klart värt att spana in. Det är en frisk fläkt, välljudande, utmanande och roligt. Här finns inte särskilt mycket substans dock. Men om tio år minns jag det här, inte Assassins Creed nummer vilket då i ordningen.

+ Unikt
+ Rolig mix av genrer
+ Riktigt bra musik
+ Utmanande
+ Bra tutorial

- En smula märkligt
- Ganska kort
- Storyn finns knappt
- Definitivt inte för alla
- Inte särskilt snyggt

Betyg: 3/5

Om importversionen:
Den japanska versionen av Orgarhythm kommer helt med engelsk text, så väl i spelet som i trophies. Det enda egentliga minuset är att du går miste om allt DLC – som kräver ett japanskt PSN-konto. Det ska faktiskt finnas en hel del DLC-banor tillgängliga, vilket främst är remixer av de spår som finns, så det är såklart lite tråkigt. Ett par trophies i spelet kräver dessutom att man spelar co-op eller VS – via ad-hoc. Lycka till att hitta någon att spela med. I övrigt är spelet väldigt importvänligt. Du behöver inte kunna ett ord japanska. Spelet ska även släppas i Europa, men då förmodligen enbart över PSN. Vill du ha en fysisk kopia så får du nog importera.
Importvänligt: 4/5