Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Arvid Schultz

Registrerad: 22 nov 2003 23:42 Senaste besök: I går 16:59 Online: Nej

Stockholm Aven85

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

Om att hoppa i två dimensioner #9: Rolo to the Rescue

Arvid Schultz16 mar 2015 22:03338 visningarKommentera: 8 !

Den perfekta genren enligt mig är tvådimensionella plattformsspel.

Jag har startat en liten serie där jag listar bra - ibland jätttebra, ibland fantastiska och ibland bara bra - tvådimensionella plattformsspel som aldrig riktigt har stått i rampljuset. Inga Mario eller Donkey Kongs blir det här. Kanske bortglömda pärlor. Hidden gems. Sånt flera av er nog känner till men liksom glömt bort.

Let's go!


#9: Rolo to the Rescue
Rolo to the Rescue är ett av många bra Sega Mega Drive-exklusiva plattformsspel. Precis som James Pond 3 (från samma utvecklare) sneglar det mer än lite åt Super Mario World. I Rolo finns en stor världskarta att utforska och massvis med hemliga pusselbitar att hitta som i sin tur låser upp alternativa banor och vägar.

Elefanten Rolos vänner, och mor, har blivit kidnappade av en elak cirkusdirektör och det är självklart upp till honom att rädda dagen. På varje bana finns en ond man som bär på nycklar och det är bara efter att han har besegrats som man kan låsa upp burar för att rädda sina vänner.

Vännerna består av andra djur och när de väl är räddade kan man välja att spela som dem. Kaninen kan förstås hoppa högt, mullvaden kan gräva, bävern kan simma, ekorren kan klättra och igelkotten är liten och kan komma åt små skrymslen och vrår. En stor del av utmaningen går ut på att använda sig av de olika djuren för att hitta hemligheter och pusselbitar.

Rolo to the Rescue är ett ganska stort spel. Precis som i Super Mario World är det kul att utforska, låsa upp nya banor och se vart de olika vägarna leder en. Det går förstås att springa igenom Rolo to the Rescue ganska snabbt, men det är ju inte särskilt kul. Det finns 60 banor att ta sig an och det tar förstås ett tag. Därför är det närmast skandal att det faktiskt inte går att spara i Rolo to the Rescue. Det finns inte ens ett passwordsystem.

Det här var ju ganska vanligt back in the days. Man klarade ett spel i en sittning, eller inte alls. Jag tyckte alltid att det var tråkigt hur svårt det var att hinna nå fram till slutet i Rolo to the Rescue. Det var alltid ett lite för stort, lite för fritt och hemlighetsspäckat spel för att sakna sparfunktion.

Och om man inte tar sig tiden att klara alla banor, rädda alla vänner, så låser man ju inte upp spelets bästa slut. Bara det ytterst tragiska dåliga slutet. Fast det är så komiskt sorgligt att det nästan är värt att sikta in sig på det.

Rolo lyckas inte rädda alla sina vänner, och jag lovar att du får höra om det.

"Congratulations, you escaped from the clutches of the evil circusmaster and returned home to your mother.

However the fact that you did not rescue all the friends trapped in cages remains on your conscience and YOU ARE NEVER TRULY HAPPY AGAIN"


Du är aldrig någonsin lycklig på riktigt igen.

Tråkigt.

För att uppleva lite lycka rekommenderar jag ändå Rolo to the Rescue. Ett sånt där spel som alltid gjorde mig stolt över att vara en Sega Mega Drive-ägare.



Tidigare delar:
#1: Ripple Dot Zero
#2: Henry Hatsworth in the Puzzling Adventure
#3: James Pond 3: Operation Starfish
#4: Klonoa: Door to Phantomile
#5: Electronic Super Joy
#6: Quackshot: Starring Donald Duck
#7: Sound Shapes
#8: DoReMi Fantasy: Milon no DokiDoki Daibouken

« Till bloggen

Kommentarer

Aloysius17 mar 2015q

Det där måste jag testa på nåt sätt. Har helt missat det, antagligen mest pga att jag inte hade någon Mega Drive när det begav sig.

Arvid Schultz17 mar 2015q

Aloysius:

Det där måste jag testa på nåt sätt.


Tror att det är ganska lätt att hitta på Tradera och dylikt, för en inte alltför hög summa. Jag äger lyckligtvis fortfarande mitt gamla exemplar från barndomen. =)

Aloysius:

antagligen mest pga att jag inte hade någon Mega Drive när det begav sig.


Finns så mycket Mega Drive-godis för dig att ta igen då! Skulle kunna göra en bloggserie bara om bra plattformare till Mega Drive =)

Aloysius17 mar 2015q

Arvid Schultz:

Finns så mycket Mega Drive-godis för dig att ta igen då! Skulle kunna göra en bloggserie bara om bra plattformare till Mega Drive =)


Jag hade en MegaDrive senare efter att den börjat falna i popularitet, men hade mest de mest uppenbara stortitlarna till den.

Anonym17 mar 2015q

Ett av mina favoritspel som barn. Spelade om och om igen under ett par månader som man brukade. Klarade typ fyra eller fem banor x)

Arvid Schultz:

However the fact that you did not rescue all the friends


Haha! Hoppsan. En 16-bitars konsekvens.

Arvid Schultz17 mar 2015q

SpinJimmyh:

Ett av mina favoritspel som barn. Spelade om och om igen under ett par månader som man brukade. Klarade typ fyra eller fem banor x)


Haha, känner igen mig. Jag klarade inte heller Rolo (eller de flesta andra plattformsspel) som liten. Var för svårt för det.

Men idag har jag klarat det, och räddat alla vänner. =)

littlejay19 mar 2015q

Hade helt glömt bort denna pärla. Köpte det i samtidigt som James Pond och Elitserien 96 på vinst och förlust, en stabil plattformsupplevelse som tydligen inte var så minnesvärd.

Anonym20 mar 2015q

Har gillat Rolo sedan det var nytt, men klarade det först i vuxen ålder. Det kan jag med rätt stor säkerhet säga att det beror på att det är rätt så västerländskt i dess upplägg. Nu i vuxen ålder har jag klarat det, med det dåliga slutet, och jag både gillade det mer och mindre än förr nu i samtiden. Mer för att det gör mer än jag minns. Mindre för att det saknar lösenord och/eller sparfunktion samt har en rätt bristfällig visuell design (när det blir blockigt, utan att kännas harmoniskt) likväl som stundtals undermålig nivådesign (rörigt och otydligt).

Mer intressant än jag tycker det är riktigt bra. Oförtjänt bortglömt mer än vad jag finner det ett riktigt litet guldkorn världen missat.

Arvid Schultz20 mar 2015q

Legerdemain:

Mer intressant än jag tycker det är riktigt bra. Oförtjänt bortglömt mer än vad jag finner det ett riktigt litet guldkorn världen missat.


Känns som vi tycker närmast exakt lika alltså.

Min baktanke med denna serie var väl att lyfta fram sådana här spel, främst. Sånt som kanske inte förtjänar att prisas som "guldkorn världen missat", men som samtidigt inte heller förtjänar att glömmas bort. Kul att spela för oss som aldrig tröttnar på plattformar i 2D.

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.