Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Arvid Schultz

Registrerad: 22 nov 2003 23:42 Senaste besök: 19 okt 2017 15:00 Online: Nej

Stockholm Aven85

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

Om att hoppa i två dimensioner #41: LocoRoco

Arvid Schultz20 maj 2015 11:06597 visningarKommentera: 4 !

I den här bloggserien går jag igenom alla möjliga tvådimensionella plattformsspel. Högt som lågt. Mästerverk som smörja. Och allt där emellan.

Häng med!


#41: LocoRoco
PSP var en magisk konsol. Men det är kanske inte de fantastiska tvådimensionella plattformsspelen jag minns. Det fanns ett par, helt klart, men vi hittar betydligt fler på DS nu när vi tittar tillbaka. Låt oss strunta i det för tillfället. Ett av dessa plattformslir som PSP ändå begåvades med, och som är helt exklusivt, är LocoRoco.

LocoRoco är en glädjebomb. Det bör vara tydligt för vem som helst redan vid startskärmen. Alla regnbågens färger, tjocka blobbar med glada munnar och barnkörer brukar ha den effekten. LocoRoco är ett spel som får en gråtandes surgubbe att le.

Som plattformsspel har LocoRoco ett fokus på fysik. Fysikbaserade plattformsspel har gjorts förr, men LocoRoco hittar ändå en nisch och lyckas kännas ganska så speciellt. Det vi kontrollerar är en tjock blobb som blir större desto fler mindre blobbar vi samlar upp. Istället för att springa framåt eller bakåt så tiltar vi på skärmen genom att hålla inne L- eller R-knappen. Blobben rullar åt hållet som skärmen lutar åt.

Den här bloggserien heter förstås inte ”Om att rulla i två dimensioner”. Självklart kan man hoppa också. LocoRoco är mycket av ett plattformsspel, men att rulla fram genom att luta världen ger LocoRoco dess egna känsla. Genom att rulla långt och snabbt får man fart, glider upp för backar och flyger iväg. Det är kul att leka med fysiken i LocoRoco och reglerna man spelar efter är helt klart annorlunda än i de flesta andra plattformsspel.

På grund av att spelet handlar så mycket om att manipulera fysiken så blir tempot ibland en smula lågt. Blobben rullar vanligtvis ganska sakta och mycket av utmaningen på banorna handlar mer om att noggrant finkamma varje liten vrå efter saker att samla på, mer än att rusa fram till målet.

Handling? Ja just det, det finns en sån. Elaka bläckfiskliknande varelser dyker upp och gör livet surt för de färgglada blobbarna. Så de måste besegras, såklart. Även om utvecklarna inte ens försökt hitta på en intressant handling, eller knappt en handling alls, så är världen man vistas i så mysig och unik att det gottgör det faktumet. Jag bryr mig inte om vad målet är, men jag bryr mig om den här världen. Blobbarna, miljöerna och alla konstiga varelser som lever i den.

Musiken måste nämnas. LocoRoco har ett soundtrack så fantastiskt att jag vill uppfinna nya ord. Ord som lyckas beskriva hur vansinnigt, löjligt, otroligt bra det är. Det är ett soundtrack som låter lite som om Katamari Damashi skulle sjungas på ett nonsensspråk, av barn. Ja, min beskrivning får det att låta som total smörja. Men det fungerar faktiskt och passar spelets glada yttre som handen i handsken. Musiken får det här att verkligen bli en egen värld, separat från verkligheten och alla andra världar som spelmakare har skapat.

På tal om hittepåspråket. Då och då vill jag tillåta mig själv att höra svenska ord. Som på titelskärmen. Säger de inte ”En, två, tre, fyr!”? De gör det, eller hur? Är det bara jag?

Det märks att teamet som gjorde LocoRoco hade jävligt roligt. Det här är ett glatt och spralligt spel som inte vill något annat än att göra den som spelar det på gott humör. Kanske är inte LocoRoco plattformsperfektion, jag tror det handlar mer om upplevelsen än att det här ska kunna mäta sig med de mest legendariska spelen inom genren.

Sudda sudda sudda sudda bort din sura min. Med LocoRoco.



Tidigare delar:
#1: Ripple Dot Zero
#2: Henry Hatsworth in the Puzzling Adventure
#3: James Pond 3: Operation Starfish
#4: Klonoa: Door to Phantomile
#5: Electronic Super Joy
#6: Quackshot: Starring Donald Duck
#7: Sound Shapes
#8: DoReMi Fantasy: Milon no DokiDoki Daibouken
#9: Rolo to the Rescue
#10: Trip World
#11: Tombi!
#12: Greendog
#13: Crash Bandicoot XS
#14: Super Mario Bros.
#15: Tales from Space: Mutant Blobs Attack
#16: Super Mario Land 3: Wario Land
#17: Pinobee: Wings of Adventure
#18: Wario Land 2
#19: VVVVVV
#20: Marko's Magic Football
#21: Aladdin (Mega Drive)
#22: Aladdin (SNES)
#23: Wario Land 3
#24: Boogerman: A Pick and Flick Adventure
#25: Kid Chameleon
#26: Sonic the Hedgehog
#27: 8-Bit Boy
#28: Super Princess Peach
#29: Bubsy in Claws Encounters of the Furred Kind
#30: Castlevania
#31: Mega Man Zero
#32: Knytt Underground
#33: Ristar
#34: Super Mario Bros: The Lost Levels
#35: Fantasia
#36: Hell Yeah! Wrath of the Dead Rabbit
#37: Drawn to Life
#38: Wario Land 4
#39: Chip & Dale: Rescue Rangers
#40: Sonic the Hedgehog 2

« Till bloggen

Kommentarer

Mongroovy20 maj 2015q

Helt fantastisk serie, hoppas verkligen inte vi sett det sista av den.

Skrotbert20 maj 2015q

Jag kommer aldrig att glömma den blå karaktären, som sjöng med en så härlig barytonröst.

För övrigt det enda spelet jag orkade spela igenom under hela min tid med PSP.

lonian20 maj 2015q

Älskar ettan. Tvåan orkade jag dock inte spela genom. Har önskat det kom till ps3 en fortsättning men kanske på ps4 och Vita.

Arvid Schultz20 maj 2015q

Mongroovy:

Helt fantastisk serie, hoppas verkligen inte vi sett det sista av den.


Tror lite problemet är att det här var fullprisspel när de kom, men idag skulle vi inte betala 400 kr för en uppföljare. Och som PSN only-spel vet jag inte om Sony anser det värt att satsa på...

Skrotbert:

härlig barytonröst.


Det enda i spelet jag tycker låter ganska illa...MEN på ett charmigt sätt =)

lonian:

Älskar ettan. Tvåan orkade jag dock inte spela genom. Har önskat det kom till ps3 en fortsättning men kanske på ps4 och Vita.


Lite samma för mig. Tycker inte att tvåan behövdes, framförallt inte när det knappt tillförde något nytt och dessutom var ungefär halva storleken av första spelet...

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.