Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Arvid Schultz

Registrerad: 22 nov 2003 23:42 Senaste besök: I går 22:44 Online: Nej

Stockholm Aven85

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

Om att hoppa i två dimensioner #54: Skullmonkeys

Arvid Schultz28 jul 2015 00:32569 visningarKommentera: 3 !

I den här bloggserien går jag igenom alla möjliga tvådimensionella plattformsspel. Högt som lågt. Mästerverk som smörja. Och allt där emellan.

Häng med!


#54: Skullmonkeys
Du kanske har hört talas om The Neverhood? Det är ett peka- och klickaspel helt och hållet gjort i lera (även om den meningen såklart blir fullständigt missvisande) som släpptes någon gång i mitten av nittiotalet. Det ska snart få en uppföljare i form av Armikrog. Vad du kanske inte visste är att The Neverhood fick en sorts spinoff i form av ett plattformsspel kallat Skullmonkeys? I så fall, låt mig berätta…

Skullmonkeys fortsätter sagan om Klaymen, hjälten från första spelet. Han har lyckats besegra Klogg och räddat The Neverhood. När Skullmonkeys tar sin början förs Klaymen iväg till en främmande planet där de skräckinjagande skelettaporna härjar. Kan det återigen vara Klogg som ligger bakom något ondskefullt?

Att The Neverhood skulle få en sorts uppföljare i form av ett plattformsspel var det nog få som förväntade sig. Men så blev det. Trots att det spelmekaniska är helt annorlunda här så är ändå det audiovisuella helt intakt. Återigen är allt (förutom några specialeffekter) skapat i lera. Världen är verkligen säregen och vacker och spelet innehåller även många mellansekvenser, även de animerade helt i lera. Nej, handlingen är inte mycket att hänga i julgranen men gillar man slapstickhumor och våldsamma animerade tv-serier är det svårt att ändå inte fnissa allt som oftast.

Bäst av allt är nog återigen soundtracket. Det är jazzigt och bara helt underbart galet. Någon hummar med i en del låtar och utöver att passa den galna tonen lyckas musiken faktiskt underhålla helt av sig själv. Allra bäst är musiken som spelas på bonusnivåerna där någon lite försiktigt sjunger med och berättar att det här är en bonusnivå där vi som spelare bara kan slappna av och leka lite.

Vad som då är lite tråkigt är att Skullmonkeys är ett högst ordinärt plattformsspel. Formatet är Playstation men spelmekaniskt hade detta kunnat vara ungefär vilket 16-bitarsplattformsspel som helst. Utöver att ha utnyttjat kraften i 32-bitskonsolen för att skapa ett lerigt yttre är det svårt att hitta spår av fantasi i det rent spelmekaniska. Klaymen hoppar på fiender (som exploderar på ett tillfredställande sätt) och navigerar sig mellan plattformar. Bandesignen är riktigt oinspirerad och att kontrollera Klaymen blir aldrig något speciellt.

Den tråkiga bandesignen blir ändå lite mindre påtaglig av god miljövariation. Under de ca två timmar som det tar att klara spelet springer Klaymen igenom massvis med varierande omgivningar som både är vackra och spännande att titta på. Världen är lika knäpp och intressant som vi minns den från The Neverhood.

Idag är Skullmonkeys ett obskyrt och udda spel. Inte direkt värt att betala massvis med pengar för att få spela (Skullmonkeys har blivit dyrt och svårt att hitta) men en åtminstone välljudande och småkul upplevelse väntar den som ändå lyckas leta rätt på ett exemplar.



Tidigare delar:
#1: Ripple Dot Zero
#2: Henry Hatsworth in the Puzzling Adventure
#3: James Pond 3: Operation Starfish
#4: Klonoa: Door to Phantomile
#5: Electronic Super Joy
#6: Quackshot: Starring Donald Duck
#7: Sound Shapes
#8: DoReMi Fantasy: Milon no DokiDoki Daibouken
#9: Rolo to the Rescue
#10: Trip World
#11: Tombi!
#12: Greendog
#13: Crash Bandicoot XS
#14: Super Mario Bros.
#15: Tales from Space: Mutant Blobs Attack
#16: Super Mario Land 3: Wario Land
#17: Pinobee: Wings of Adventure
#18: Wario Land 2
#19: VVVVVV
#20: Marko's Magic Football
#21: Aladdin (Mega Drive)
#22: Aladdin (SNES)
#23: Wario Land 3
#24: Boogerman: A Pick and Flick Adventure
#25: Kid Chameleon
#26: Sonic the Hedgehog
#27: 8-Bit Boy
#28: Super Princess Peach
#29: Bubsy in Claws Encounters of the Furred Kind
#30: Castlevania
#31: Mega Man Zero
#32: Knytt Underground
#33: Ristar
#34: Super Mario Bros: The Lost Levels
#35: Fantasia
#36: Hell Yeah! Wrath of the Dead Rabbit
#37: Drawn to Life
#38: Wario Land 4
#39: Chip & Dale: Rescue Rangers
#40: Sonic the Hedgehog 2
#41: LocoRoco
#42: Wonderboy
#43: Thomas Was Alone
#44: Bart Vs The Space Mutants
#45: Super Mario Bros. 2
#46: DLC Quest
#47: The Legendary Starfy
#48: Bubba 'n' Stix
#49: Donkey Kong Country
#50: Cosmic Spacehead
#51: Oddworld: Abe's Oddysee
#52: Castlevania: Dawn of Sorrow
#53: Puggsy

« Till bloggen

Kommentarer

Skrotbert28 jul 2015q

Det ser helt förskräckligt ut, men jag ska inte vara den som avfärdar ett spel utan att ha testat det.

:)

Arvid Schultz28 jul 2015q

Skrotbert:

Det ser helt förskräckligt ut


Det finns ju sämre plattformsspel, men nej Skullmonkeys är inget speciellt idag. Förutom musiken och stämningen som är lite trevlig!

Skrotbert28 jul 2015q

Kul att du skriver om det, i alla fall. Det här är, för mig, ett sånt där spel som man hade koll på men som sen helt försvann i tidens dimma (likt väldigt många andra spel från den eran).

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.