Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Arvid Schultz

Registrerad: 22 nov 2003 23:42 Senaste besök: 17 nov 2017 16:59 Online: Nej

Stockholm Aven85

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

Om att hoppa i två dimensioner #55: Super Meat Boy

Arvid Schultz 8 maj 2017 16:17782 visningarKommentera: 1 !

I den här bloggserien går jag igenom alla möjliga tvådimensionella plattformsspel. Högt som lågt. Mästerverk som smörja. Och allt där emellan.

Häng med!


#55: Super Meat Boy
Om du är bekant med Edmund McMillen så vet du att han gör saker lite på sitt egna sätt. Super Meat Boy är hans märkliga tolkning av plattformsgenren som till viss del är en hyllning till allt som gjorts i genren tidigare men som framförallt skriver nya regler. Det är kanske svårt att kalla Super Meat Boy för "väldigt originellt" men de saker som spelet fokuserar på har blivit ytterst tongivande i plattformsgenren sedan dess.

Jag syftar såklart på den oerhört höga svårighetsgraden och fokuset på korta, intensiva nivåer.

Super Meat Boy är storyn om Super Meat Boy och hans kärlek Bandage Girl. I korta mellansekvenser som hyllar diverse klassiska spel såsom Mega Man och Street Fighter 2 ser vi hur hon kidnappas av den elake Dr Fetus i början av varje värld.

Det är förstås inte ett sammanträffande att Super Meat Boy förkortas SMB.

Även om Super Meat Boy är noga med att hylla de gamla klassikerna är det tydligt hur det vill vara sin egna grej. En ny typ av plattformsspel (alltså år 2010 när det släpptes). Banorna är oehört korta och går ofta att klara på bara några sekunder. Super Meat Boy behöver oftast bara ta sig förbi en handfull hinder innan han är i mål. Dock är det väldigt sällan det första, eller ens trettioförsta, försöket som leder till att man faktiskt tar sig i mål.

Sågklingor står placerade med en väldigt liten glipa mellan sig. Vissa plattformar faller ihop så fort man nuddar dem. Missiller skjuts iväg åt alla håll och gör det omöjligt för oss att stå still.

Det är alltid lätt att förstå vad man ska göra, men att utföra det är något helt annat.

Man dör i Super Meat Boy. Om och om igen. Här finns inga utrymmen för att göra fel och när en bana väl klaras av visas en repris av alla ens misslyckade spelomgångar, samt den lyckade, samtidigt. Ett montage av dussintals hoppande köttklumpar som fastnar i fällor och blir till en stor sörja av köttslamsor och blodstänk.

Samt den där ensamma köttklumpen, mitt bland de andra, som klarade sig hela vägen i mål.

Sättet som vår huvudperson, köttklumpen, rör sig på är också speciellt. Om Marios fysik ofta fått stå måttstock för hur en plattformshjälte skall röra på sig, hoppa och i övrigt fungera så struntar Super Meat Boy i det mesta av det. Köttklumpen accelerar på nolltid, hoppar långt men faller snabbt. Hans fysik hade aldrig känts logisk i Marios värld, men fungerar perfekt i den som finns här.

Inramningen bär McMillens typiska stil med enkelt handritade karaktärer. Arvet från spelets flashprototyp är tydligt och även om SMB knappast är ett jättesnyggt spel så känns det säreget och enhetligt.

Musiken är dock verkligen fantastisk. I de flesta versioner av spelet är den komponerad av Danny Baranowski (som sedan ersatts efter ett bråk mellan honom och McMillen) och det är framförallt dessa låtar som närmast kan klassas som mästerverk. Catchy, perfekt komponerade plattformsmelodier som fastnar i öronen länge.

Något som är dåligt med spelet då? Bossarna. Herregud, bossarna. Detta är det enda inslaget i spelet där den begränsade budgeten verkligen visar sitt fula nylle. I stort sett alla bossar går ut på att lära sig deras attacker och moment och sedan bara utföra allt perfekt. Trial and error på ett extremt segt och tråkigt sätt.

Super Meat Boy har sedan lanseringen till Xbox 360 och dator portats till ungefär alla konsoler som existerar. Skillnaden mellan dessa versioner rör sig främst om olika upplåsbara karaktärer. Alien Hominid var exklusiv för Xbox 360-versionen, Captain Viridian (från VVVVVV) finns endast på Steam-versionerna och så vidare.

När Super Meat Boy släpptes hyllade jag det som ett mästerverk. Jag känner inte riktigt lika starkt för spelet idag. Kanske för att så många andra plattformsspel apat efter stilen med korta, ursvåra nivåer. Jag har blivit ganska mätt på alltihop och kan tycka att Super Meat Boy framförallt var bäst där och då mer än för alltid - såsom vissa andra sanna klassiker i genren.

Jag skulle ändå fortfarande påstå att Super Meat Boy är ett av de där plattformsspelen riktiga fans av genren behöver ta sig igenom. Dels som ett skicklighetstest och för att uppleva en av genrens - på sitt sätt - milstolpar.



Tidigare delar:
#1: Ripple Dot Zero
#2: Henry Hatsworth in the Puzzling Adventure
#3: James Pond 3: Operation Starfish
#4: Klonoa: Door to Phantomile
#5: Electronic Super Joy
#6: Quackshot: Starring Donald Duck
#7: Sound Shapes
#8: DoReMi Fantasy: Milon no DokiDoki Daibouken
#9: Rolo to the Rescue
#10: Trip World
#11: Tombi!
#12: Greendog
#13: Crash Bandicoot XS
#14: Super Mario Bros.
#15: Tales from Space: Mutant Blobs Attack
#16: Super Mario Land 3: Wario Land
#17: Pinobee: Wings of Adventure
#18: Wario Land 2
#19: VVVVVV
#20: Marko's Magic Football
#21: Aladdin (Mega Drive)
#22: Aladdin (SNES)
#23: Wario Land 3
#24: Boogerman: A Pick and Flick Adventure
#25: Kid Chameleon
#26: Sonic the Hedgehog
#27: 8-Bit Boy
#28: Super Princess Peach
#29: Bubsy in Claws Encounters of the Furred Kind
#30: Castlevania
#31: Mega Man Zero
#32: Knytt Underground
#33: Ristar
#34: Super Mario Bros: The Lost Levels
#35: Fantasia
#36: Hell Yeah! Wrath of the Dead Rabbit
#37: Drawn to Life
#38: Wario Land 4
#39: Chip & Dale: Rescue Rangers
#40: Sonic the Hedgehog 2
#41: LocoRoco
#42: Wonderboy
#43: Thomas Was Alone
#44: Bart Vs The Space Mutants
#45: Super Mario Bros. 2
#46: DLC Quest
#47: The Legendary Starfy
#48: Bubba 'n' Stix
#49: Donkey Kong Country
#50: Cosmic Spacehead
#51: Oddworld: Abe's Oddysee
#52: Castlevania: Dawn of Sorrow
#53: Puggsy
#54: Skullmonkeys

« Till bloggen

Kommentarer

Arvid Schultz 8 maj 2017q

Ca två år senare snurrar jag igång det här igen...

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.