Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Christoffer Holmbäck

Registrerad: 16 mar 2005 10:50 Senaste besök: I dag 08:25 Online: Ja

Kalmar @ChrisHolmbck

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

När ensam är svag – En spoilerfri genomgång av Mass Effects kreativa haveri

Christoffer Holmbäck23 mar 2012 14:50883 visningarKommentera: 21 !

Mass Effect 3 var ett av de mest emotsedda spelen 2012 men några veckor efter att spelet släppts kan vi konstatera att den stora anledningen till varför Mass Effect 3 kommer bli ihågkommet inte beror på positiva reaktioner utan negativa. Många av seriens fans är i uppror över spelets slut och reaktionerna kan komma att få stora konsekvenser för framtida spelproduktioner. Den stora frågan verkar vara: Vad hände egentligen under utvecklingen av Mass Effect 3?



Utvecklingen av storspel är knappast den mest transparenta av verksamheter. Det är svårt för dem som står utanför att få insyn i processen och därför är det möjligt att vi aldrig kommer få en helt klar bild av vad som hände med Mass Effect 3. Men låt oss gå igenom det vi faktiskt vet och fundera kring vad det innebär.

Ett stort problem med att göra serier, att skapa något i flera delar, är att det är svårt att planera inför framtiden. Det är inte ovanligt att det inte finns någon plan för hur en serie ska avslutas, mycket beroende på att man ofta inte vet hur lång serien kommer bli eller vilken typ av utveckling den kan tänkas få. Det stod redan från början klart att Mass Effect skulle bli en serie i tre delar och handla om Shepards kamp mot reapers men om det fanns en övergripande plan från början slängdes den ut med tiden. Det här är inte ovanligt men kan bli problematiskt. Det är än fördel att redan från början veta mot vilket mål man rör sig.

Den första delen i Mass Effect-sagan skrevs av fem personer. Huvudförfattare var Drew Karpyshyn och under honom fanns ett skrivarlag på fyra personer varav en var Mac Walters. Karpyshyn hade arbetat på Bioware sedan Baldur's Gate II och skrev bland annat stora delar av Knights of the Old Republic. Han har vid sidan av spelutveckling även författat böcker för Star Wars och Wizards of the Coast. De tre första böckerna baserade på Mass Effect var också skrivna av Karpyshyn och även om det inte handlar om litterära mästerverk är de uppskattade av många fans (jag är en av dem) och anses tillhöra toppskiktet av spelbaserad litteratur (vilket inte säger jättemycket).



Tillsammans med producenten Casey Hudson och huvuddesignern Preston Watamaniuk hade Karpyshyn huvudansvaret för Mass Effect. Inför uppföljaren förstärktes skrivarteamet hos Bioware med ytterligare fem personer och Mac Walters flyttades upp som huvudförfattare vid sidan av Karpyshyn.

Vid den här tidpunkten fanns det en plan kring slutet av serien. Läckor av Karpyshyns originalidé har visat att reapers bakomliggande motiv var att rädda galaxen från att förstöras av mörk energi (inte att förväxla med mörk materia). Mörk energi är en verklighetsbaserad teori som tros ligga bakom expansionen av universum. I Mass Effect används elemental zero för att påverka den mörka energin så att man kan skapa mass effect-fält. Mörk energi ligger till grunden både för biotics-krafter och FTL-navigering och är därför central för hela universumet.

I Mass Effect 2 nämns mörk energi vid flera tillfällen. Framför allt på Heastrom – uppdraget där man räddar Tali från en geth-attack – där det förklaras att den närliggande solen Dholen har börjat åldras hastigt och oväntat på grund av påverkan från mörk energi. En utveckling som fått allvarliga konsekvenser för den närliggande planeten. I förlängningen skulle mörk energi hota allt livs existens och reapers hade sedan länge upptäckt detta och sökte nu desperat efter en lösning. Förhoppningen var att människan, tack vare sin komplexa DNA-struktur, skulle kunna erbjuda en lösning – därav den insamling av människor som Collectors genomförde i Mass Effect 2.

Men något hände. Drew Karpyshyn lämnade Mass Effect-teamet för att i stället hjälpa Bioware Austin med att skriva The Old Republic (och när det var klart lämnade han Bioware helt). Mac Walters var därmed ensam huvudförfattare på kommande Mass Effect 3 och ledare för ett skrivarteam på åtta personer. Han var också tillsammans med Patrick Weeks den enda författaren som varit med från början.

Karpyshyns originalidé var nu inte längre aktuell vilket innebar att avslutningen på trilogin saknade slut. Ingen visste hur Shepards äventyr skulle avslutas. Scenariot kring Mass Effect 3 gjorde Walters och Hudson klart tidigt - annars hade det inte gått att designa spelet – och författarna hjälptes åt med att sätta ihop ett äventyr som skulle föröka vara mer gripande och emotionellt än något man gjort tidigare. Men man hade fortfarande inget slut. Många olika idéer bollades runt men när bara några månader återstod av den redan en gång förlängda utvecklingstiden hade man ännu inte kommit fram till ett slutgiltig svar på frågan om vad som skulle hända med Shepard.

Exakt vad som hände sedan är oklart men enligt flera olika källor ska Mac Walters då ha isolerat sig från de övriga författarna för att på egen hand författa slutet tillsammans med Casey Hudson. Vad som tidigare varit en öppen process där åsikter delades och analyserades och författare hjälptes åt för att skapa ett så bra spel som möjligt blev nu förvandlat till en privat affär där Walters och Hudson vad Gud. Ingen annan hade längre något att säga till om. Patrick Weeks - som varit med från början - var tillräckligt besviken på resultatet för att känna sig nödgad att gå ut med att han inte haft någon med slutet att göra och redogjorde sedan för vad han bidragit med.

En serie som sträckt sig över tre spel och mer än sex års utveckling, som formats av hundratals utvecklare och otaliga fans, låg nu i två personers händer. Och det var bråttom.

Walters författade slutet med hjälp av Hudson och skickade iväg det till spelets designers för att göras klart. Kort därefter läcker manuset ut i samband med en betatestning. Många som läser manuset blir redan här upprörda och Biowares grundare går ut och förklarar att delar av handlingen kan komma att ändras baserat på den feedback man fått av fansen. Men i det stora hela ligger manuset fast.

Några månader senare släpps Mass Effect 3 följt av lysande recensioner. Men bara några dagar senare börjar Biowares forum att skälva. Fler och fler fans har hunnit spela klart spelet och majoriteten av dem tycks inte bara vara besvikna utan direkt förbannade över slutet. Snart exploderar forumet och vid en tidpunkt tvingas Bioware stänga ner det för att få användarna att lugna sig. Vad som följer är ett intensivt kampanjande från fans där många begär att Bioware till och med borde ändra sitt slut. Konspirationsteorierna flödar och efterspelet sprider sig snart även utanför spelsfären och tas upp i sändning hos nyhetskanaler som CNN och Fox News. Den 21 mars går Biowares grundare och VD Ray Muzyka ut med ett pressmeddelande och förklarar att man planerar att göra förändringar eller tillägg till slutet. Och där är vi nu.



Hudson och Walters har utsatts för mängder av påhopp och beskylls av många för att ensamma har förstört hela serien. Att deras ego gick före allt annat. Det har inte alltid varit vackert men motståndsrörelsen har blivit mer hövlig med tiden. Den går inte att avfärda som en grupp skrikande idioter.

Det är inte ovanligt att ett projekt toppstyrs av en eller ett fåtal personer. Aaron Sorkin är känd för att stå för majoriteten av skrivandet till hans serier men där finns en stor skillnad. Att Sorkin styrde Vita huset och Studio 60 on the Sunset Strip var logiskt då båda serierna skapades ur hans vision. Den typen av vision verkar ha saknats i Mass Effects fall. Bara en sådan sak som att den person som kanske bidragit mest till serien lämnade halvvägs in i processen är ett bra exempel på att det går att ifrågasätta huruvida en enhetlig tanke någonsinn funnits. Att Bioware tidigare stoltserat med att ha anpassat innehållet efter önskemål från deras fans visar också på att skapandet av Mass Effect har varit en väldigt öppen och föränderlig process.

Det mesta talar för att slutet skapades av endast två personer utan att låta någon annan delta. Detta är ytterst bekymmersamt. Avslutningen på en kooperativ process förändrades till en väldigt begränsad solokörning. En spelserie som lyfte fram spelarens val som det viktigaste avslutades med endast Mac Walters val. Det pratas om att Biowares artistiska anspråk hotas av en eventuell förändrig av slutet men jag vill nog hävda att det är inget jämför med det hot som Walters och Hudson realiserade mot serien i sin helhet. Något gick väldigt fel. Att en huvudförfattare tar de viktigaste besluten är logiskt men att göra det helt utan att först låta andra granska dessa val är förödande. Framför allt när så inte varit fallet tidigare. Walters och Hudson ville att slutet av Mass Effect-sagan skulle gå till historein – de fick rätt, men av fel anledning.

Men allt det här är förstås bara spekulationer. Lots of speculations from everyone.Taggar: Mass Effect 3, Bioware, Drew Karpyshyn, Mac Walters, Casey Hudson, kreativt haveri

« Till bloggen

Kommentarer

Seppälä23 mar 2012q

Intressant skrivet.

Men jag kan inte säga att det var fel av Walters och Hudson att ta beslutet i egna händer oavsett av resultatet,
Slutet har nog bollats ett antal gånger, man kommer ingen vart och då är det lättare att bara vara ett fåtal (i detta fall två) som säger att det är såhär det får bli.

Det blev tidspress och slutet blev en nödlösning.

Christoffer Holmbäck23 mar 2012q

Seppälä:

Intressant skrivet.


Tack!

Jag förstår varför Walters och Hudson tog dessa beslut men de gjordes av fel anledning. Framför allt så borde man aldrig satt sig i nödläge från början. ME förtjänar bättre.

Seppälä:

Det blev tidspress och slutet blev en nödlösning.


Det är det som är så tråkigt - att det verkligen syns att slutet stressats fram. Jag tycker Geff Gerstmann från GiantBomb sa det bra när han på deras podcast tyckte att ME3 borde ha varit höjden av speldesign - det bästa från denna generation. Ett spel där allt kom på rätt plats. Men så blev det aldrig. Hans recension är för övrigt nog den bästa jag hittills läst (han tyckte för övrigt att slutet var helt okej).

Lizzarder23 mar 2012q

Bra och intressant text. Skulle inte förvåna mig om det ligger en sanning bakom de här teorierna. Tråkigt att just slutet skulle hamna så mycket i kläm.
Även om de skulle kunna få till slutet med en kommande DLC så kommer jag alltid komma ihåg ME3 som det fantastiska spelet med det dåliga slutet. Trist men sant.

Joakim Kilman23 mar 2012q

Men romaner skrivs i regel av en (1) person. Jag har svårt att se det kontroversiella i att två (2) personer tar hand om att skriva slutet på en speltrilogi.

Även om nu slutet visar sig irritera massor med fans som hade hoppats på något annat. Personligen är jag glad över att slutet inte var det som de allra flesta fans vill ha. Inte för att jag gillar när folk blir besvikna, utan för att det förväntade är trist.

Seppälä23 mar 2012q

Joakim Kilman:

Men romaner skrivs i regel av en (1) person. Jag har svårt att se det kontroversiella i att två (2) personer tar hand om att skriva slutet på en speltrilogi.


Det var väl just inte att det var kontroversiellt att två gjorde det utan att de andra i teamet kapades bort.

Och som jag skrev tidigare var det nog för att de inte kom fram till något som var genomförbart och då tog dessa två tag i det så att det blev gjort.

Joakim Kilman:

. Personligen är jag glad över att slutet inte var det som de allra flesta fans vill ha. Inte för att jag gillar när folk blir besvikna, utan för att det förväntade är trist.


Men det är inte bara det det handlar om och många missar den poängen.
Det finns saker jag gillar med slutet men det var dåligt gjort och med på tok för många ologiska saker som händer, saker man inte riktigt kan se förbi.

Jag är inte lika arg som många är, jag är besviken dock för så många saker blev ogjorda (vi blev lovade annat också) men det går emot lite av vad serien har varit (här antar jag att du menar tråkigt) slutet behöver inte vara lyckligt liksom.

I Mass Effect 2 lyckades de ju riktigt bra med att knyta ihop det slutet och det kunde gå riktigt förbannat jävla illa.

Joakim Kilman23 mar 2012q

Seppälä:

Det var väl just inte att det var kontroversiellt att två gjorde det utan att de andra i teamet kapades bort.


Ser fortfarande inte det kontroversiella.

Seppälä:

Men det är inte bara det det handlar om


Det är allra, allra mest vad det handlar om för de allra flesta, vill jag påstå.

Inte för alla. Men för många.

Seppälä:

I Mass Effect 2 lyckades de ju riktigt bra med att knyta ihop det slutet och det kunde gå riktigt förbannat jävla illa.


Man knöt ihop det, ja. Men särskilt inspirerat var det knappast.

Seppälä23 mar 2012q

Joakim Kilman:

Det är allra, allra mest vad det handlar om för de allra flesta, vill jag påstå.

Inte för alla. Men för många


Jag vill påstå motsatsen. De ologiska luckorna är det som förargar mest.

Joakim Kilman:

Man knöt ihop det, ja. Men särskilt inspirerat var det knappast.


Men det var resultatet av vad du hade gjort i spelet.

Det existerar knappt i ME3.

Joakim Kilman23 mar 2012q

Seppälä:

Men det var resultatet av vad du hade gjort i spelet.


JUST DET!

Folk får inte vad de förväntar sig.

Alla vill ha:

1 - Jag har varit snäll så jag får snälla slutet där Garrus öppnar en bar på en söderhavsö.

2 - Jag har varit dum och därför får Garrus gå i terapi hela livet.

Ingen vill känna sig maktlös.

Christoffer Holmbäck24 mar 2012q

Joakim Kilman:

Men romaner skrivs i regel av en (1) person. Jag har svårt att se det kontroversiella i att två (2) personer tar hand om att skriva slutet på en speltrilogi.


Som Seppälä redan varit inne på så är det inte så mycket vad som hur. Att ta hand om något som skapats av väldigt många och sedan helt köra på sin egen linje utan att gå igenom det med gruppen känns som ett väldigt konstigt tillvägagångssätt. Framför allt när det handlar om ett så pass vågat (eller iaf kontroversiellt) slut. Om man ska ta en sådan stor chans borde det vara extra viktigt att göra det genomtänkt, att gå igenom alla tänkbara aspekter och söka feedback från så många som möjligt. Inte stressa fram det i sista sekund.

Sen tycker jag inte att bokjämförelsen fungerar. Litteraturen är ett av få kulturområden där auteur-teorin fortfarande är applicerbar. Film och framför allt spel är i långt större utsträckning ett lagarbete. Där finns en stor skillnad. Ännu mer så i detta fall där det uppenbarligen inte funnits en tydlig plan från början. Om vi ska hålla oss kvar vid din bokjämförelse så är det mer som att en författare påbörjat historien och en annan avslutat den och ingen har tittat på den andres anteckningar. Det finns ett tydligt skifte i berättarstruktur och tematik mot slutet. En förändring som jag och många andra känner inte passar in i fiktionen.

Sen har i alla fall jag inga problem med det oväntade, det är det ologiska och framför allt det underproducerade jag inte klarar av. Den idé man använde sig av hade kunnat fungera men man var inte i närheten av att lyckas sälja in den.

Men jag håller med om att förväntningar spelar in. Men även här ligger felet i så fall mer hos Bioware än hos publiken. Man ska inte lova en sak och leverera en annan. Det är att be om problem.

boota24 mar 2012q

jag tycka att problemet nog egentligen är att man avvek från sitt vanliga arbetssätt när man skulle skriva spelmediets viktigaste slut hittills. Här har man haft en process som fungerat för att bygga ett av 2000-talets mest lyckade populärkulturella IP, ändå väljer man att inte lita på att det kan ta en i mål. jag tycker det lyser igenom väldigt tydligt att i slutet är skaparen "övertänd". man vill leverera något så episkt det bara går, så tar man i så man knäcker sig, och slutar med ett praktfiasko.

Joakim Kilman24 mar 2012q

Shepard:

Film och framför allt spel är i långt större utsträckning ett lagarbete


Vad gäller skrivandet så görs det ändå i regel av en eller ett par personer.

Joakim Kilman24 mar 2012q

Jag tror inte alls att fler kockar hade gjort en godare soppa i det här läget.

Seppälä24 mar 2012q

Joakim Kilman:

Alla vill ha:

1 - Jag har varit snäll så jag får snälla slutet där Garrus öppnar en bar på en söderhavsö.

2 - Jag har varit dum och därför får Garrus gå i terapi hela livet


Nej, återigen tycker jag att du missar grejen.

Visst är det några som känner att de ville klara sig. Jag kände hopplösheten i början och undrade varför och det tycker jag om med slutet.

Men det borde ju finnas en större skillnad med hela war assets, varför ska jag samla hela galaxen till ingen nytta?

Min Shepard hade gärna fått dö oavsett vad jag hade gjort, vi kan säga att hans liv behövde tas oavsett. Men utav vad jag gjort innan bör det bli konsekvenser för slutet ändå.

Det är det du missar.

Joakim Kilman24 mar 2012q

Seppälä:

Nej, återigen tycker jag att du missar grejen.


Jag vet att du tycker det. Jag förstår vad du menar.

Det är bara det att jag inte riktigt håller med. Bara delvis. Jag älskar inte slutet i ME3. Inte alls. Men jämfört med hur moderna rollspelsslut i regel är så är det åtminstone intressant.

Jämför med Fallout 3, Oblivion, Dragon Age 2 (även ettan var rätt brunt i slutet), osv.

Seppälä24 mar 2012q

Joakim Kilman:

Men jämfört med hur moderna rollspelsslut i regel är så är det åtminstone intressant


Ja, det går ju emot hur det brukar vara och det är okej.

Jag gillade även slutet i DA2, det är det många som inte gör för det inte var som ettans mustiga epilog.

Men jag gillade det.

Christoffer Holmbäck24 mar 2012q

Joakim Kilman:

Jag tror inte alls att fler kockar hade gjort en godare soppa i det här läget.


Antar att det handlar om utgångspunkt.

Eftersom jag tycker att slutet är en bedrövlig soppa så kan jag inte tänka mig att det kunde blivit värre om några fler kockar fått chansen att gå över receptet. Om man som du tycker att slutet är okej så ser det annorlunda ut.

Joakim Kilman24 mar 2012q

Shepard:

Om man som du tycker att slutet är okej så ser det annorlunda ut.


Jag tycker att det stora problemet med slutet är att det känns som en komrpomiss - en halvmesyr. Det har intressanta aspekter som jag uppskattar mycket, dock. Jag tänker mest att feghet och kompromissande är det som gör att slutet inte blivit så bra som det kunde ha blivit.

Å andra sidan så blev Star Wars så bra just för att Lucas inte fick bestämma precis allt (för han hade en hel del ynkliga idéer som turligt nog inte blev verklighet).

Spekulationer - de leder bara i cirklar.

Christoffer Holmbäck24 mar 2012q

Joakim Kilman:

Spekulationer - de leder bara i cirklar.


Du borde berätta det för Mac Walters. ;)

Joakim Kilman24 mar 2012q

Shepard:

Du borde berätta det för Mac Walters. ;)


Jag ska skicka ett mail till den jäveln.

Wiilmer10 apr 2012q

Det där slutet med mörk energi låter intressant, det skulle kunna bli ett intressant moraliskt val också. Ska man förstöra reapers och försöka hitta på ett eget sätt att motagera energin eller offra mänskligheten så resten av universum har en chans av överlevnad? Jag vet inte om Bioware (eller någon annan för den delen) skulle våga ett sådant slut, men det skulle vara intressant iallafall.

Christoffer Holmbäck10 apr 2012q

Wiilmer:

Ska man förstöra reapers och försöka hitta på ett eget sätt att motagera energin eller offra mänskligheten så resten av universum har en chans av överlevnad?


Det var ungefär så det var planerat. Valet i slutet skulle stå mellan att slåss mot reapers och hoppas att man kunde finna en egen lösning på egen hand eller låta reapers fullborda cykeln i hopp om att det skulle öka möjligheterna till att rädda galaxen.

Den här idén är inte utan problem heller men eftersom den aldrig realiserades spelar det mindre roll.

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.