Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

KennyMan666

31 Registrerad: 16 mar 2005 11:30 Senaste besök: I dag 14:18 Online: Ja

Hisings Backa https://corruption.next-era.net/ KennyMan666

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

Kennys spelår 2017 - Lucka 14

KennyMan66614 dec 2017 21:4457 visningarKommentera: 0 !

Med bara tio dagar till jul går vi oförtrutet vidare och tar upp kalendern.



Vi sökte, och det var chips som var snabbast igen. På den lägsta plattformen på den högra strukturen, bakom en tunna, gömmer sig visst nummer fjorton. Vi öppnar den, tycker jag.



En snubbe med en kamera.

Lucka 14 - Dead Rising

Här har vi ett spel som jag försökt ge mig på ett antal gånger.

Första gången var innan jag ens hade en Xbox 360 själv. En vän skulle iväg till Japan på ett par månader, så jag fick låna hans. Jag lirade inte jättemycket på den, men Dead Rising var det jag hade velat spela mest.

Det gick sådär.

Spelade lite, men kom aldrig riktigt någon vart innan det var dags att återlämna konsolen och spelet.

Senare så inhandlade jag mig en egen Xbox 360. Lånade åter Dead Rising från samma vän, har jag för mig, och började om. Spelade lite, men kom aldrig riktigt någon vart innan jag återlämnade det.

Köpte spel från någon på Loading, och skaffade mig ett eget ex av Dead Rising. Började om. Spelade lite... kom en bit in, men fortsatte inte riktigt.

Tror det mycket väl kan ha blivit något försök till under åren som gick, men jag vet inte vad det var som fick mig att aldrig riktigt hålla fast vid det.

Däremot så ska det sägas att bortsett från när jag spelade det på den lånade Xboxen så var alla mina försök att ta mig an spelet inte helt bortkastad tid - eftersom Dead Rising har konstant NG+, där Frank får behålla all den exp och tillhörande karaktärsnivåer man fått när man börjar om storyn från början. Det är egentligen nästan så att det kan rekommenderas att man till en början bara tar och lirar, utan att spara eller så, tills man dör och sen börjar från början igen med lite bättre förutsättningar. Det är kanske inte den allrs bästa speldesignen om man behöver göra något sånt, men, tja.

I alla fall så bestämde jag mig i år att nu får det fan vara dags att faktiskt komma någon vart i det här spelet. Det hjälpte säkerligen att jag kunde börja med några extra livspoäng och utrustningsslots, och att det hade gått så lång tid sedan jag spelade det sist att det inte kändes tradigt. Jag började i slutet av sommaren, gjorde ett uppehåll av en rad anledningar, och plockade sen upp det igen i oktober. Och då tog jag mig verkligen tiden med det - och blev färdig med 72h Mode mot slutet av månaden. Ganska exakt två veckor senare (det var under hösten det här året som det visade sig att min Xbox 360 började få lite problem med att läsa skivor, fick öppna och stänga släden flertalet gånger för att den skulle läsa skivan - så när jag skulle spela spel jag hade på skiva så ville jag lägga längre tid på varje spelsession, så det blev mindre ofta spelat) såg jag eftertexterna efter Overtime Mode rulla förbi.

Tio år eller så efter att jag som Frank West tagit mina första stapplande steg in i Willamettes köpcentrum hade jag äntligen tagit mig igenom hela horden av zombies och stod där som segrare.

Frank West, fotojournalist.

Ett yrke jag kan ta till mig eftersom jag är nästan färdigutbildad journalist (harvar med en revision av ett exjobb som jag oroar mig lite för att jag börjar bli alldeles för hemmablind på). Fotografering är en sån där kul grej i spel, också (ge mig ett Pokémon Snap 2, Nintendo).

Frank beger sig till Willamette eftersom något har hänt där och stöter på ett köpcentrum som i bästa Romero-stil är under angrepp av en hord av zombies. En av överlevarna som barrikaderat sig är dum i huvudet och orsakar att zombierna kommer in i köpcentret, och så börjar tre långa dagar i Frank Wests karriär.

Det finns två primära saker att göra: Kötta zombies och fixa scoop. Scoopen är spelets story, och är saker som händer vid specifika klockslag. Så finns det lite överlevare att rädda också, och bossar i form av psykopater att besegra. Om man vill kan man bara ignorera allt det andra och spendera sin tid med att slakta zombier i massor, men då avbryts storyn och man får inget bra slut. Fast man bygger upp Frank lite till framtida spelomgångar, i alla fall.

På den vägen är det.

Köpcentret är stort, med många olika butiker att hitta saker att nyttja som vapen i. Vapen som går sönder efter ett tag. Finns böcker som får dem att räcka längre. Och förstås finns det helande föremål i form av mat, också. Frank kan svepa en flaska vin eller en hel baguette eller ett paket frysta grönsaker på ett ögonblick. Det finns många vrår att hitta, många småhistorier som inte har något mer med huvudstoryn att göra än att de sker under zombieangreppet.

Jag tog mig an storyn, men det är gott om tid mellan scoopen där man kan vandra runt i köpcentret och döda zombies. Det är rätt så underhållande. Jag vet att det fanns en del saker jag missade. Jag kanske återvänder någon gång, ger mig på Endless mode för att kunna se vad det bjuder på.

Oavsett om man vill se storyn till slutet eller bara kötta horder av zombies så är det ett underhållande spel. Inte utan brister, dock. Och nu när det finns hela tre uppföljare som jag har hört förbättrar saker och ting så vet jag egentligen inte hur mycket poäng det ligger i att spela originalet. Jag hade påbörjat det några gånger när det var det enda jag hade tillgång till alls, så jag ville kunna avsluta det kapitlet.

Har tvåan, också. Fick det gratis på Games with Gold en gång i tiden. Har DLCn och jag har till och med Off the Record.

Det får bli nästa gång jag får ett sug efter att meja zombies.Taggar: December, kalender

« Till bloggen

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.