Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

chips

30 Registrerad: 16 mar 2005 15:00 Senaste besök: I dag 17:27 Online: Ja

Göteborg chips

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

Loadinglucka 2017

chips 2 dec 2017 17:00191 visningarKommentera: 8 !

Det är dags att knyta ihop säcken och blicka framåt. Julen må ej ännu vara förbi, men det är dags att tänka på 2018 och vad det årets ska ha med sig. Egentligen är det mellandagarna som man ska tänka på något likt detta, men eftersom loading sakta men säkert blir mer och mer inaktiv så har vi inga bonusluckor längre. Så det får bli nu istället.

Jag märker ganska ofta att det är saker som jag har missat här i livet. Saker som folk anser vara klassiker, saker man bara måste uppleva. Vare sig det är platser, filmer, böcker, spel, måltider, etc. Upplevelser som vissa påstår är essentiella att uppleva under sin levnadstid.

Så iår har jag påbörjat en bucket-list. Helt enkelt ett excelblad där jag listar saker jag vill uppleva. Den är stor, det är mycket i den. Jag kommer inte kunna göra allt. Men att ha den tillhands gör att det känns som jag kan börja strukturera upp mina fritidsintressen lite mer. Det känns skönt att ha något jag kan gå igenom, plocka ut saker jag vill göra, kunna lägga in saker jag hittar som är intressanta. Eller bara plocka bort saker jag gjort, eller inser att jagej kommer gilla. En checklista för livet, även om det låter lite tragiskt så är det något jag har märkt att jag mår bra av.

Nu när året närmar sig sitt slut så har jag även tittat på min ”Avklarade spel”-lista för 2017. Det är inte särskilt många spel listade där. Det är väldigt många korta spel, mycket mobil-spel, saker jag hunnit med lite då och då. Men jag har spelat kanske tredubbelt så många titlar än vad som är på denna lista. Det är ett växande problem att jag startar igång för mycket och aldrig avslutar något.

Därmed har jag nu plockat ur tio spel ur denna lista som jag ska klara till nästa år. Dels för att jag börjar beta av listan. Men även att det är spel jag alltid sagt ”Dessa måste jag spela”, men aldrig kommer till skott och faktiskt gör. Vilka spel är det? Dessa:

Xenoblade Chronicles
Earthbound
Doom (2016)
Journey
Final Fantasy 6
The Elder Scrolls V: Skyrim
Ico
Uncharted 2
Zelda 2
Dead Souls

Dessa är de spel jag ska ha avklarat innan 2018 är slut. Jag valde en mjukstart. För jag äger redan 9/10 spel på listan. Så detta är något som är fullt möjligt för mig att kunna klara av utan att jag behöver öppna upp plånboken alls, bortsett från att köpa Doom.

Resterande lista på spel-sidan ser just nu ut såhär:

The Eldel Scrolls - Serien
Castlevania: Symphony of the Night
Mother-serien
Persona-serien
Mass Effect
Monster Hunter-serien
The Witcher
Vanquish
Inside
Halo – serien
Souls-serien (Ink demon och bloodbourne)
Red Dead - serien
Bayonetta - serien
Grand Theft Auto V
Chrono Trigger
System Shock 2
The Oregon Trail
Resident Evil 2
Silent Hill 2
Kotor
Deus Ex-serien
Hitman-serien
Bayonetta-serien
Deadly Premonition
Undertale
Dead Space 2/3

Jag behöver be om en tjänst nu. Jag vill fortsätta fylla ut listan.För även om man kan gå igenom hundratals ”topp 100”-listor så finns det inget mer som lockar än andras egna personliga rekommendationer. För ni har kanske andra ”måste”-spel som ni känner att man måste uppleva. Något som ligger bortom metacritic-skalor och Edge-listor.

Kanske är det något obskyrt.

Kanske är det ett indiespel som få har spelat.

Något som kanske inte är så superbra, men ändå är en upplevelse utöver det vanliga.

Jag vill ändå ta del av dem.

Listan kommer säkert bli jättelång. Men jag har en livstid på mig att försöka ta mig igenom den.

Kanske denna lucka inspirerar er att göra något liknande. Eller kanske rentav har ni redan liknande listor. Det hade varit intressant att få se dessa. Att kunna diskutera de spel som vi anser oss vara måsten att ta sig igenom. Så tänk gärna lite extra på vad ni ser fram emot nästa år och vad som kanske redan finns som är värt att uppleva. Beta av din backlogg. Sätt ett kryss över spelet du bara spelat en timma. Förhoppningsvis blir 2018 ett av dina mest produktiva spelår någonsin!

God Jul!

Loadingkalendern 2014 Lucka 18!

chips 18 dec 2014 23:15418 visningarKommentera: 5 !

Denna lucka hann nästan bli lite av ett fiasko. Nästan så jag inte hann i tid. Men Ha! Klockan har inte slagit tolv och här har ni min lucka. Jag tar det som en vinst.

Nu är det bara sex dagar kvar till julafton. Varje dag blir bara juligare och juligare. Mer julskyltning, mer julshopping, mer julmat, mer julstress, mer lussekatter, mer pepparkakor, mer glögg, mer, mer, MER!

Men vet vi vad vi inte får mer av?

Chips!

Chips är inte så jävla juligt. Det tänkte jag att jag skulle försöka lösa. Så därav har jag till denna dag konstruerat tre olika dippar av några av de tre mest klassiska julsmakerna vi har; Saffran, Pepparkaka och Juleskum såklart.



Dessa har jag avsmakat med en påse lättsaltade chips. Chipsen smakar inte så mycket så jag kunde njuta(?) så mycket som möjligt av de tre dipparna. Så hur blev dem? Jo!

Juleskumsdippen
Denna var nog svårast att göra, en mixer funkade ej att mixa ner juleskummen. Så jag fick klippa sönder godisbitarna i mindre bitar och låta de ligga över natten för att gotta till sig. Detta innebär att vi har fått en ganska klumpig dipp. Juleskumssmaken kommer fram rejält och gräddfilens surhet märks knappt. Jag är förvånad över att smaken inte är så äcklig som jag först trodde. Det är nästan gott t.o.m! Men som dipp lämnar den ganska mycket att önska. Det blir lite väl udda och smakerna gifter sig inte så värst bra. Det blir mer en godis än jul av det hela.

Pepparkaksdippen
Gräddfil och pepparkaka funkar bra ihop. Jag antar att de flesta av er som testat fil med pepparkakssmak vet vad jag menar. Den var väldigt lätt att göra likväl. Krossa peeparkakor, blanda med gräddfil, klart. Som dipp tycker jag ändå det funkar helt okej. Finns värre dipper jag smakat som finns att köpa i påsar i alla affärer. Man får lite av en julig känsla när man känner smaken av dippen. Det som dock förvirrar är att det snarare känns att man äter en knaprig pepparkaka med gräddfil än chips med pepparkaksdipp. Hade varit intressant att testa denna dipp med flera chipssmaker.

Saffransdippen
Ingen jul utan saffran. Saffransill, saffransbullar, lussekatter, saffransbakelse, etc. Om jag skulle säga att något är jul för mig så är det saffran. Det är därför jag alltid försöker äta lite saffransglass till sommarn och minnas de härliga vintrarna man hade som liten och vuxen med jul, massa snö och skidåkning. Av de tre dippar så är det även denna som funkar bäst. Jag har lyckats få en bra balans i saffranssmaken så den kommer fram mer framåt slutet och inte bara tar över direkt. Så i början känns det som man bara dippar i gräddfil, sen sakta men säkert växer sig saffranssmaken fram och det blir mer och mer jul. Funkade väldigt bra att dippa med pepparkaka.

Så för att sammanfatta det hela: Saffransdippen är en klar vinnare, känns på riktigt som en dipp och inte bara något man gjort för skojs skull. Pepparkaksdippen funkar men smakerna förvirrar lite. Juleskumdippen var mer rolig än den var bra, dock inte så äcklig som jag skulle tro.

Så hoppas jag kanske har inspirerat någon av er att testa något nytt och kanske pushar fram chipsen till att ta större plats i julsammanhang.

//

God Jul önskar Chips!

P.S
Som plåster på såren så kommer jag tävla ut lite spel också. Jag har dessa spel som jag kommer dela ut, alla är till steam:

Dead Space
Dear Esther
Guacamelee Gold Edition
Hotline Miami
Sonic All Stars Racing Transformed
Sonic Generation
SpaceChem
Surgeon Simulator
Thomas Was Alone
Zeno Clash

För att kunna vinna en av dessa så måste du pm'a mig vilken din favoritchipssort är och en motivering till varför just denna sorten är din favorit. Glöm inte heller bort vilket spel du skulle vilja ha, det är max ett spel per användare så välj noggrant!

D.S

Angående Bayonetta, sexism och starka kvinnliga huvudkaraktärer.

chips 23 okt 2014 22:50500 visningarKommentera: 0 !



Edit: Fuck, den blev så liten. Här kommer en direktlänk istället http://harkavagrant.com/index.php?id=311Taggar: sexism, Loading, Bayometta, lol, hark a vagrant

En helg med Super Mario 3D Land

chips 21 nov 2011 09:44647 visningarKommentera: 1 !

På 3 dagar har jag lyckats få ihop 5 timmars speltid. Inte så mycket men tillräckligt för att spelet ska kamma hem första platsen på min 3DS för "Longest played". Det är inte så konstigt med det ganska skrala spelbibliotek som 3DS har just nu. Men nog med att klaga på vad som är fel på 3DS. Det var ju SM3L som gällde!

Mario för mig har alltid varit likvärdigt med barnsligt nöje. Det kvittar hur gammal jag än blir, jag har alltid lika roligt med spelen. Jag ser mig själv fortfarande som den lilla ungen som fick sitt SNES med tillhörande Super Mario World. Hoppandes när Mario hoppar och liknande. SM3L väcker samma känslor än en gång. Jag har kul och jag ler när jag spelar spelet. Det är svårt att lägga ner och lätt att plocka upp. Som ett spel ska vara.

I skrivande stund är jag i början på värld 8. Så ca 35 banor har jag spelat igenom. Ingen den andra lik. Men likförbannat så kan jag inte komma ihåg knappt hälften av dem. Varför? Banorna är ibland ruskigt korta. Korta i den bemärkelse att man blir förvånad varje gång man passerar flaggan som finns utplacerat halvvägs genom banan. Det finns ju såklart positiva saker med att banorna är så pass korta. Man kan spela igenom dem flera gånger för att försöka ta allt utan att tröttna. Utvecklarna har sluppit repetera sig och får hela banan att kännas fräsch och ny. Samt att det aldrig känns särskilt jobbigt när man väl dör.

Att dö gör man dock inte särskilt ofta, iaf vad jag upplevt hittills. Det gick ganska snabbt för mig att samla ihop de 90 extraliven jag har just nu. Det finns extraliv överallt och själv känner jag att de kunde varit mer sparsamma med dem. Iaf på de tidiga banorna. Nu dör jag desto mer frekvent. Tror extraliven hållt sig hyffsat konstanta den senaste världen. Sen så ska man ju ta i beaktning att jag är en van spelare. Min flickvän har redan fått se "Game Over" skärmen och är på värld 2. Så att det är lätt för de som är vana innebär ju inte lätt för alla.

Även om spelet är lätt så ligger hjärtat i halsgropen ganska ofta. På de senare banorna har det varit mycket hopp på rörliga plattformar samtidigt som fiender kommer och att man måste akta sig för att inte gå emot statiska farligheter. Det ska bli spännande att se hur min flickvän har utvecklats när hon kommer till dessa banor och hur bra hon kommer klara av dem.

SM3L är en styrd upplevelse. Linjära banor med fasta kameravinklar. Men utan detta så hade spelet fallit ganska platt. Det är tack vare detta som 3D'n verkligen får ta plats och synas. Bäst blir effekten när saker pendlar in och ut genom skärmen eller när kameran ligger ovanifrån och det känns som Mario kommer träffa mitt ansikte. Detta är första mediet som jag upplevt där 3D'n verkligen känns.

Så om det är något nintendo änsålänge har bevisat för mig är att 3DS har en framtid. Att den är relevant. Det är inget sidospår längre. Jag längtar tills jag får sätta tänder i fler spel. Att fler utvecklare får upp ögonen för konsolen och ger mig mer upplevelser. Att de vågar tänja på gränserna och inte bara ger mig samma sak som jag kan spela på en stationär konsol. För trist nog så är det bara Nintendo (änsålänge) som visar framfötterna på sin egna konsol. Men tur för dem så räcker det oftast.Taggar: mario, 3D, Dödsföraktande hopp, Letse go!, Yahoo!, flickvän, Springknapp

Chips liv med Xperia Play #1

chips 6 maj 2011 09:47704 visningarKommentera: 4 !

För ungefär en månad sedan skaffade jag min första smartphone. Det blev en Xperia Play. Har alltid vart intresserad av spelklimatet som råder på dessa telefoner. Xperia Play kändes som en perfekt inkörsport för mig.



Nu en månad senare börjar jag sakta men säkert beta av de gratis spel jag såklart skaffade så snart som möjligt. det blev en ganska stor samling.

Först ut bland de avklarade var Handygames infeCCt. En del av er iMaskins användare känner nog säkert igen detta spel då det även finns tillgängligt i AppStore.



Spelet är ganska självförklarande. Ett pusselspel vars uppgift är att täcka hela spelplanen med något växt-liknande rotsystem. Det börjar ganska simpelt med några få hinder, men ökar ganska snabbt för att även innehålla hål, korsningar m.m. Oftast så känns lösningen självklar när man startar en ny nivå. Men ju längre in i spelet man kommer desto lättare arbetar man sig in i ett hörn.



Detta är ett spel som är lite svårt att lägga ifrån sig när man väl börjat. Dels för att varje nivå går ganska snabbt att klara. Men även att det känns väldigt givande varje gång en nivå är avklarad och massa blommor växer fram lite överallt. Det finns dock ca 300 utav dem så det tar ändå sin lilla tid att klara spelet.

Tyvärr är detta ett spel som man har svårt att gå tillbaka till när det väl är avklarat. Det finns ett poäng-system där man får ett visst antal poäng beroende på tid och man får avdrag när man gjort fel och måste backa några rutor. Men det känns aldrig värt tiden att öka dessa poäng när en nivå väl är avklarad.

I det stora hela är det ett litet kul tidsfördriv. Det är lätt att komma in i och lite svårt att lägga ifrån sig. Det finns en gratis version där man måste utstå 15s reklam efter var fjärde nivå. För er utan tålamod kan man köpa spelet för 8,92kr

Spelet får av mig 4/7. Ett perfekt tidsfördriv för kollektivtrafik eller när man har nån minut över. Men det lämnar inget större intryck när det väl är avklarat och avinstallerat.Taggar: Xperia Play, recension, infeCCt

Tidigare inlägg

Hur går det egentligen med mitt spelande?

21 dec 2008 11:105

Nu är tentorna över och jag kan spela riktigt mycket igen. Och det...

En spelares dagbok

14 dec 2008 23:135

Jag har ett problem. Egentligen inte alltför stort men för mig är det...

Häsningar till Devlan

16 nov 2008 23:296