Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Ante91_chum

26 Registrerad: 23 mar 2005 19:47 Senaste besök: 19 jan 2018 13:44 Online: Nej

Sundsvall Ante91_chum

Bloggj Snabblänkk Bevaka denna blogg

Mini-recension: Edward Scissorhands

Ante91_chum 25 mar 2011 07:39130 visningarKommentera: 0 !



Film: Edward Scissorhands (1990)
Regi: Tim Burton

Edward Scissorhands (Johnny Depp) lever ett lugnt och isolerat liv högt uppe på ett berg i ett övergivet slott, ända tills en dag då han blir adopterad av en typisk amerikansk familj. Att anpassa sig till det rådande livet i förorten är minst sagt upplagt för trubbel. Särskilt, om man som Edward, har saxar i stället för händer.

Tim Burton (Kalle och chokladfabriken, Alice i Underlandet) har i och med Edward Scissorhands återigen lyckats skapa en mycket välarbetad saga. Han berättar för oss en fantastisk historia i rörliga bilder. Johnny Depp säger inte många repliker genom filmen, men lyckas ändå tyda rollen som enstörig och saxhandad bra med hjälp av gester och strålande mimik.

Edward Scissorhands påminner på många sätt om den fula ankungen. I stället för en svanunge, har vi en ung man med ett mycket fult yttre, men som samtidigt besitter en mycket vacker insida som växer genom hela filmen. Hans omgivning kantas av människor som utåt sett framstår som perfekta, men skrapar man på skalet finner man en hel del otäckheter. Idén bakom filmen kan i vissa aspekter ses som bisarr, men de flesta som har gett filmen en chans är eniga om att det här är något utöver det vanliga. Se den om du har en förkärlek för sagor, intressanta karaktärer och amerikanska hemmafruar.

http://st.nu/unga/1.2885290-saxhandad-men-vacker-pa-insidan

3D är r3Dan tröttsamt.

Ante91_chum 4 feb 2011 15:33189 visningarKommentera: 4 !

Det har väl knappast undgått någon att en 3D-tv är bland det hetaste man hittar på marknaden just nu. Med hjälp av ett par, kanske mindre heta, glasögon kan man utforska nya perspektiv och djup i både film- och spelvärlden. Tekniken bygger på att man visar två bilder, ett för varje öga, som på så vis skapar en illusion som gör att vi ser saker ur nya perspektiv. Det ser ut som om det faktiskt finns ett djup på den, annars väldigt platta tv-apparaten. Illusion. Det är precis vad det är.

Den tredje dimensionen är knappast något nytt. Även om det är först nu det har blivit en riktig fluga. Vem minns inte kartongbrillorna med rött- och blått filter? Jag kommer ihåg hur coolt jag tyckte det var när jag hade ett par såna, då jag fortfarande fyllde ensiffrigt. Det spelade ingen roll om dinosaurien, som kom ut ur datorskärmen, var extremt dåligt animerad i fula färger. Man tittade ändå på det om och om igen ett tiotal gånger. En dinosaurie. Som kommer ut ur skärmen.



Jag är väl knappast den som ovälkomnar nyteknik, men med 3D är det annorlunda. I dag ska alla filmer vara i 3D. De kommande spelen måste vara i 3D. Du ska ha 3D i kameran, mobilen, din bärbara dator, på toaletten. Överallt! Man lägger mer energi på att implementera en synvilla i alla produkter, än någonting annat. Tekniken känns vid första anblicken smått revolutionerande. Sedan blir man trött. Less.

Det finns alltid skeptiker. Internet var bara en fluga, sade någon, och det fanns även de som tvivlade på dvd som lagringsformat. I mina ögon är dagens 3D-teknik ett steg i rätt riktning, men den är alldeles för ung. Den försämrar kvalitén på dagens filmer på många sätt. Att ha ordet "3D" i filmtiteln är bland det fånigaste jag sett. Hur oseriöst låter inte det? Vissa scener i filmen är endast skapade för att påminna oss om att vi tittar på en film i tre dimensioner. Ungefär som att stoppa in en replik som påminner oss om att vi faktiskt hör ljud från filmen. Sist, men inte minst. Bilden ser inte lika bra ut när den är i 3D. Som tur är finns det regissörer som har insett det.

Förhoppningsvis blir det bättre i framtiden. Kanske slipper vi de obekväma glasögonen, fåniga filmtitlarna och, i mitt tycke, den försämrade bilden. Den dagen är jag redo att ta emot 3D med öppna armar. I dag skulle jag aldrig lägga pengar på något så dyrt och som bara är roligt i tio minuter. Aldrig.

http://st.nu/unga/kronikor/1.2715560-3d-ar-r3dan-trottsamt

DKC3: Något om förvuxna apbebisar

Ante91_chum 9 jan 2011 18:43178 visningarKommentera: 1 !

Tre spel. Två apor. Ett äventyr.

Rare följer sin trevliga tradition. De släpper den tredje och avslutande delen i Donkey Kong Country trilogin 1996, två år efter första delen och ett år efter andra. Spelet går under namnet Dixie Kong's Double Trouble. Vi vet vad vi kommer att få, ingen blir besviken. Men har Rare verkligen fortsatt på samma trygga gruvvagnsspår? Eller har de åkt utför i en aligatorflod? Är det en värdig avslutning för spelserien?



På väg mot den onda krokoskapsmannen

Någon bakgrund för spelet, i spelet, presenteras inte nämnvärt. Vi kastas återigen rakt in, utan att veta vad som har hänt. Läser man i instruktionsboken, eller på internet, får vi dock reda på att Donkey Kong har blivit kidnappad. Igen. Inte ensam den här gången, utan även Diddy Kong har blivit tillfångatagen av K. Rool. Den elaka reptilen har den här gången tagit aliaset Baron K. Roolenstein. Kvar att rädda dem finns endast Dixie Kong, men hon är inte ensam.

Nytt spel har alltid inneburit en ny apa. Inget undantag den här gången heller. Kiddy Kong, Dixies yngre kusin, är så nära en förvuxen apbebis man kan komma. Trots sin ålder och fåniga uppträdande i ljusblå pyjamas, så är han stark nog att ge krokodilerna en ordentlig murvel. Han har också förmågan, likt i Diddy's Kong Quest, att kunna kasta Dixie upp i luften. Dixie kan även bära Kiddy, men hans vikt gör att enda fördelen blir att göra hål i marken, på särskilda ställen, för att upptäcka hemliga bonusbanor.


Med helikopter, från sten till maskin

Dixie Kong's Double Trouble bjuder på samma variation som i de båda tidigare spelen. Många traditionella element finns givetvis kvar. Djuren, tunnorna och vagnarna, sånt som vi är van vid att se. Miljöerna är liknar varken dem vi fick uppleva i de tidigare delarna i spelserien, ingen djungel eller piratbåt alltså. Dixie och Kiddys äventyr går ofta igenom skumma fabriker, berg och via stora avloppsrör. Bonuspengarna, som i Diddy's Kong Quest användes för att låsa upp extra banor, gör comeback med samma funktion. Den här gången måste man dock klura lite för att hitta var dem ska användas. En hemlighet.

Översiktskartan har fått sig en renovering. Likt de andra spelen, måste man fortfarande klara bossarna för att ta sig till nya delar av världen. Logiskt. Den här gången är det inte som att flytta en linjär markör, snarare att göra en mindre resa på kartan i 360 grader. Av bossarna får man material som man kan använda för att förbättra sina vattenburna fordon, för att nå nya platser i spelvärlden. Med skidor, plåster och annat krims krams sätter apornas egen McGyver, Funky Kong, ihop rejäla sjöfarande vrålåk.



Råtta, igelkott, krokodil

Tredje delen ser exakt ut som de andra spelen, fast lite mer detaljerat. Igen. De gamla modellerna har uppdaterats en aning. Banorna är pyntade med lite mer godis i bakgrunderna och förgrunderna. Största skillnaderna hittar man bland översiktskartorna, där fler element i form av hus, betydelsefull miljö och en del hemligheter har placerats ut.

Dixie Kong's Double Trouble var på många sätt en värdig avslutning för plattformsspelen, trilogin, som slog världen med häpnad. Än i dag kan man plocka fram spelen och förlora sig själv i en våt dröm av nostalgiska vibbar och underbar harmoni. Varje gång jag varvar ett av spelen, vet jag att det kommer en dag, då jag återigen besöker apornas värld. Alltid.

Nu återstår bara att väva samman alltsammans. Vilket spel är egentligen bäst? Musiken då? Jag har inte nämnt ett enda ord om musiken! Jag lovar, det kommer. Musiken i trilogin som man kan klappa sina stora och skaka sina lurviga till.

Vänta.

Trilogin?

Det har ju nyligen släppts ett till Donkey Kong Country till Wii!

Tidigare delar:

Del 1: Introduktion
Del 2: Donkey Kong Country
Del 3: Diddy's Kong Quest

http://slingerspel.blogspot.com/

DKC2: Jag ska göra KONGS med dig.

Ante91_chum 7 jan 2011 23:25189 visningarKommentera: 3 !

Det dröjde inte länge innan vi fick se en uppföljare till Donkey Kong Country. Redan ett år senare (1995), släppte Rare Diddy's Kong Quest, andra spelet i serien. Mycket kände vi igen sen tidigare, men det fanns också en hel del nya saker. Att göra en bra uppföljare handlar om att ta det som gjorde det första spelet bra och göra det bättre. Samt, ändra det som var dåligt. Lyckades Rare med det?

Likt föregångaren så kastas spelaren återigen rätt in i handlingen. Vi får endast ytterst lite bakgrund i form av ett brev, undertecknat Kaptain K. Rool. Den kölhalande krokodilen har tagit Donkey Kong till fånga och hotar med att vi aldrig kommer att få se honom igen. Mer än bananer står på spel den här gången. Seriöst.



Alla samma efternamn...

När Donkey Kong inte kan bidra med sina lurviga armar, får vi styra ett välkommet tillskott i Kong familjen. Förvirrande nog så är det Diddys flickvän. Dixie Kong har den unika färdigheten att kunna sväva i luften, något som gör att man kan bli lite oense i flerspelarläget. Vem får spela flickan med den, minst sagt, snurriga frisyren? En annan viktig ändring är att man numera kan plocka upp sin partner, för att kasta denne upp i luften. En del bonusnivåer, samlarelement och extraliv kräver alltså att man har båda aporna vid liv.

Grafikmässigt är det inga större skillnader mellan det första Donkey Kong Country och Diddy's Kong Quest. Det handlar mest om mindre finjusteringar. Modellerna är fler och en aning mer detaljerade. Spelets fiender har fått lite mer skit under naglarna, är lite mer anpassade och framförallt så är det större variation. I första spelet kunde man ofta se samma krokodilmodell i tre olika färger. Bossarna kunde också dyka upp mer än en gång. Det kändes som att någon skämtade med mig aprilo.



Skala hans bananer, stjäla hans peng.

I Diddy's Kong Quest är även miljöerna en aning mer genomarbetade. Vassare. Nivåernas bakgrunder och vissa bananimationer, har förbättrats och lagts till. Man har bytt bort den lite klichéaktiga djungeln och ersatt den med piratskepp, lavafyllda grottor och galna nöjesparker. En förändring gällande bandesignen är också tydlig. I första delen tog man sig oftast fram i sidled. I uppföljaren ökar man variationen något genom att låta aporna flyga med fågel, bestiga spindelväv och klättra i rep. Långa rep.

Nya saker som förlänger spelets hållbarhet har lagts till. Syftet med bonusbanorna är numera större än bara ett sätt att fixa några extraliv. Extra extraliv. I Diddy's Kong Quest får man en "bonuspeng" för varje avklarad bana. Varje peng är unik, det går alltså inte att köra samma bonusnivå flera gånger, i hopp om att tjäna storkovan. Antalet är ändligt. Med dem låser man upp extranivåer i spelet. Är man tillräckligt envis ser man till att samla på sig alla mynt, för att ta reda på vad som döljer sig bakom den allra sista banan.



Som uppföljare till ett utav Super Nintendos bästa plattformsspel, gjorde Diddy's Kong Quest förmodligen ingen besviken. Så länge man inte är en grön reptil, med blodssprängda ögon. Skillnaderna var vid första anblick inte särskilt stora, men letar man i detaljerna så upptäcker man att det fanns en hel del.

Nu återstår endast en del i en trilogi som gav gamers våta drömmar på 90-talet. Dixie Kong's Double Trouble, uppföljaren till uppföljaren.

Ta reda på det i nästa del i Donkey Kong Country analysen.

Tidigare delar:

Del 1: Introduktion
Del 2: Donkey Kong Country

http://slingerspel.blogspot.com/

DKC: Att spela apa, med en gorilla.

Ante91_chum 6 jan 2011 20:50205 visningarKommentera: 2 !

Du kanske känner igen följande scenario. Du sitter hemma hos en granne, en vän eller kanske en nära släkting. Ute är det mörkt och det enda som lyser upp det lilla rummet är den tjocka tv-apparaten med träpanel. En konsol, du inte äger. Två handkontroller, ett spel.

Spelet var Donkey Kong Country.

Kort och gott så handlar Donkey Kong Country om att ta sig från punkt A till B. Hur du gör det , sträcker sig över resterande delar i alfabetet. I luften, ur en tunna, ridandes på en noshörning. Variation är bara förnamnet. Den gamle gorillan visar att han har mer än loppor och ruttna frukter under pälsen. För när antagonisten, King K. Rool, har plundrat Donkey Kongs bananförråd, ser han rödare än sin egen slips. Det gäller alltså för spelaren att resa träd och rike för att återerövra alla jättebananer.



Jag ska lära dig att slåss som en gorilla

Donkey Kong, för mig, var en pixelerad apa som kastade skräp för att hindra en tjock rörmokare att rädda en prinsessa. När jag såg Donkey Kong Country, var det en syn som bokstavligt talat fick mig att tappa hakan. Rent grafiskt var spelet magi. Rare gav spelet en 3D look som var svår att föreställa sig på en Super Nintendo. Unikt.

På ditt djungeläventyr fanns möjligheten att utföra allt tillsammans med en vän. Med hjälp av vår favoritgorillas brorson, Diddy Kong, kunde upp till två spelare turas om att lubba igenom varje nivå. Som andra spelkaraktär är Diddy något snabbare och smidigare än hans lufsande och tunga farbror. Förvisso är Donkey något vassare leverera en stadig knogmacka till spelets fiender. För vägen till King K. Rool är fylld till bredden av diverse krokodiler, fiskar och insekter som ser till att göra resan svårare för aporna.



Apor gillar tunnor mer än Pippi Långstrump

Likt Super Mario World har man även i Donkey Kong Country en översiktskarta som ger en överblick av alla nivåer. Att ta sig vidare, innebär enligt traditionen, att man måste klara banan. För att göra det måste man springa till fots, åka gruvvagn och avfyras ut ur en tunna. Sättet att göra det hela på är skiftande, det finns nästan alltid nya element som spelaren måste bemästra i banan, som att låsa upp tidsbegränsade vägar att ta sig fram på. Spelet har en ständigt växande svårighetsgrad. Dess hinder och utmaningar är ingen dans på bananer, snarare på skal. Med stadig träning och envishet, klarar man till slut att ta sig förbi det där lite extra jobbiga partiet.

Har man någon som helst förkärlek till plattformsspel får man inte missa Donkey Kong Country. I dag kan man tack vare Nintendos digitala distributionstjänst över Wii ladda hem spelet för en relativt billig peng. Spelet må vara gammalt, men det har åldrats med värdighet. En klassiker. Att samla bananer med den här gorillan kommer aldrig att bli tråkigt. Någonsin.

I nästkommande del tittar vi på uppföljaren Donkey Kong Country: Diddy's Kong Quest.

Tidigare delar i min Donkey Kong analys:
Del 1: Introduktion
Slingerspel

Tidigare inlägg

1 2 | sista

Donkey Kong Country - rakt igenom!

5 jan 2011 18:400

Dundra ner i krokodiler, samla bananer, förbered dig för take-off ur...

Internetanonymitet gör folk till monster!

3 jan 2011 16:471

För lite mer än ett halvår sedan skrev jag en text till...

Loading.se, ni, jag och vi.

2 jan 2011 19:502

Snart har fem år gått sedan jag registrerade mig på Loading. Alla...

Igår kväll träffade jag Oskar Skog

16 aug 2009 11:014

Igår så drömde jag en utav de sjukaste drömmarna på länge. Känner att...

Romeo och Julia

23 apr 2009 20:120

"Liksom Romeo så känner jag också att jag vill ta mitt liv emot...

Ost och sprutgrädde

21 apr 2009 14:570

En annorlunda dag, en annorlunda upplevelse. Det var lördag och vi...

Ett fruktansvärt nederlag.

4 dec 2008 21:407

Det var en gång tre killar, två bussar och ett Ica Maxi. Snön rasade...

Din mamma!

26 maj 2008 19:095

Jag tror ingen svensk ungdom har undgått "din mamma"...

...ROCK YOU!

3 maj 2008 23:531

Okej, det var ganska dålig humor antar jag. Fast det är ganska kul...

En pojke i blådräkt (Kärlek och hat)

22 mar 2008 11:551

Att plocka fram och damma av Mega Man X till Super Nintendo är som...

Hur man NEKAR en kund att köpa ett spel.

21 mar 2008 22:2716

Jag tog bussen ut till Birsta som är områdets stora köpcentrum. Det...

Plasmids

16 mar 2008 23:010

Jag och några kompisar (Anton, Gabriel och Philip) gjorde en film för...

Öroninflammation gånger två.

29 feb 2008 19:301

Man brukar säga ju fler desto bättre. Ju fler desto roligare. Fast...

Jag är en NÖRD!

14 feb 2008 21:045

Innan jag går in på dagens ämne måste jag bara säga... ...att...

Speltorka och död

13 feb 2008 16:162

Ni vet den där känslan när man längtar efter något riktigt mycket....

12 feb 2008 20:125

Då alla vinnare tycks vara presenterade så tänkte jag ändå posta min...

Gears of War... AMBUSH!!!

27 jan 2008 20:540

Idag har jag tillbringat hela dagen åt att sparka rymdvarelsers rumpa...

Ante och HAXXORZ REVENGE

26 jan 2008 01:182

Jag blev påmind om en rolig sak idag. Eller, ganska rolig. En kompis...

Temavecka - Dödsstraff

22 jan 2008 22:190

Heliga apor! Det är temavecka! Temat är värdegrund och vårt ämne är...

LAN i en svettig källare.

20 jan 2008 10:391

Ett inlägg som skulle ha postats i fredags, men här kommer det i alla...

1 2 | sista