Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!
Forum   Blandat   Övrigt   + Ny diskussion
Till botten första | föregående | 1 ... 1160 1161 1162 1163 1164

♥ Den stora kärlekstråden! ♥

skapad 30 sep 2006 01:32 | svar 29094 st | visats 232823 ggr

 
ThunderDuck (P) 
19 maj 2017 18:25
Stefan Norlander:

De finns på vårdcentralen.


Har jag inte tänkt på, skall försöka få tag på de nästa vecka!

Stefan Norlander:

antidepressiv medicin


Jag anser att jag har rätt bra koll på detta men förutsättningen att jag inte testat det. Men alla jag pratat med, samt att jag har sett hur min sambo blev så är det min sista utväg. Några vänner har även gått upp väldigt mycket i vikt av sina antidepressiva samt sömnen har fuckat ur. Självklart är det olika för alla, men min egna uppfattning är inte så positiv. Tack för ditt svar i alla fall, förstår vad du försöker säga :)

Jag är absolut inte deprimerad nu och jag kommer göra allt för att inte bli. Hade jag inte haft jobbet hade jag nog trillat dit mycket lättare. Det är när jag blir rastlös/inte har något att göra som jag känner mig som värst[sad]

Stefan Norlander:

Jag önskar dig lycka till på vägen att må bra igen.


Tack så hemskt mycket, känns lite bättre tack vara alla fina svar.
Min högsta prio är att ta det i min egen takt nu och hoppas att det går för sig!

hurp mah durp

 
! Anmälj Länk
 
 
Isabell Rydén (F) 
19 maj 2017 20:26
ThunderDuck:

Min högsta prio är att ta det i min egen takt nu och hoppas att det går för sig!


Hoppas du mår bättre snart! Som Notorious Gamer sa, vi finns här (det finaste med Loading).

 
! Anmälj Länk
 
 
ThunderDuck (P) 
28 maj 2017 19:26
Well shit (Uppdatering från föregående sida)

Var och skulle packa ner mycket av min samling idag.
Blev 5 kartonger på 4 timmar. Grät hela tiden, gick inte att kontrollera. Känner att jag älskar henne ännu mer nu [sad]
Blir så otroligt glad och ledsen när jag ser henne , vill bara krama henne så länge jag vill, så vet inte vad jag skall ta mig till.
Hon visste inte vad hon skulle göra för hon tror inte hon kan trösta mig, så blev ännu mer ledsen av det. (Hon anser fortfarande att jag bara kan få tröst från andra personer)
Men jag vill mest att hon inte skall vara så kall när jag besöker (hon vill inte ge mig förhoppningar)

Pratade lite kort innan jag drog därifrån, men inte så mycket som jag hade velat. Planen var egentligen att hålla minen idag och fråga om jag kunde få komma förbi på min födelsedag nästa vecka och träffa katterna (och henne), Frågade givetvis ändå fast jag grät hela dagen, men kändes bara patetiskt.

Mår sämre nu än för en månad sedan [sad]

hurp mah durp

 

Ändrad: 28 maj 2017 19:33 av ThunderDuck, ändrad 3 gånger

! Anmälj Länk
 
 
n e o v i o l e n c e (P35) 
1 jun 2017 01:57
ThunderDuck:

Mår sämre nu än för en månad sedan


Vill bara ge dig en stor kram efter att ha läst dina inlägg här i tråden.

Vet inte om jag kan komma med några direkta förslag/tips eller då min egen relationshistorik väl inte är den bästa.

Det viktigaste är väl att säga att ja, det kommer att bli bättre en vacker dag. Inte imorgon, inte nästa månad och kanske inte ens nästa år(ursäkta om jag låter krass men det tar lång tid att hela) men så småningom kommer du inse att du inte har tänkt på henne lika mkt som dagen innan. Och att det inte gjorde lika ont när du gjorde det den här gången heller.

Men det där någon sa att det "tar två veckor eller två månader" är rent jävla skitsnack, då har personen ifråga aldrig varit förälskad på riktigt, imo.

Glad att höra att du har jobbet som hjälper att få dig på andra tankar och ja, det hjälper verkligen att ha något att sysselsätta sig med när man är hjärtekrossad. Men känner verkligen igen det du säger i att det är när man inte är på jobbet som det är kämpigast och man har så mkt tid till att tänka.

Här blir det väl de vanliga svaren. Umgås med de vänner som du nu har Götet och gå t ex och se en film eller något liknande. Alkohol är nog inte den bästa vägen att gå då det ju förstärker känslorna av saknad men du kanske inte dricker så mkt ändå.

Kanske åka hälsa på någon nära vän eftersom det lät som att de flesta av dem bodde på annan ort.

Tv-spel funkar ju alltid när man är nere för att komma på andra tankar, men det vet du nog.

Ta långa promenader, gå till Slottskogen och kolla på sälarna, åk ut till Saltholmen med nån polare och bada när det blir varmare eller promenera nere vid Röda Sten och lyssna på någon musik du gillar.

Om du inte ägnar dig åt någon form av träning eller motion så rekommenderar jag varmt det om du känner för det. Löpning eller styrketräning har alltid funkat för mig.

Asså, om du nu inte känner dig tvungen så försök inte stressa dig med att börja dejta igen och utan fan, må dåligt, acceptera att du gör det, tillåt dig att gråta ut och ha ont i hjärtat och skjut inte undan det så att du går runt och bär på något som du bara får utlopp för i ett senare skede. Men det verkar som att du inte har de tankarna eller.

Ge dig inte i dejtingappsdjungeln heller, inte ännu iaf, om det nu har varit ngt du tänkt göra.

Rekommenderar även varmt att gå till en terapeut alternativt en kurator via vårdcentralen som ju är billigare för det hjälper verkligen att få prata med ngn utomstående.

Har själv gått både i terapi i perioder och käka antidepp och det har oftast varit p g a brustna relationer och jag ångrar verkl ingenting.

Och vi på Loading finns alltid här. Fan, du är alltid välkommen att skicka ett PM om du behöver skriva av dig.

Kanske inte är ngn relationsexpert direkt men har fan en PhD i att vara heartbroken, lololol.

emotionally unavailable

 

Ändrad: 1 jun 2017 02:13 av n e o v i o l e n c e, ändrad 1 gång

! Anmälj Länk
 
 
Seb (P27) 
1 jun 2017 12:25
ThunderDuck:

Mår sämre nu än för en månad sedan


[love]

Förstår helt hur du känner dig. Det gör också så fruktansvärt ont att se sitt ex helt kall och verka tom på känslor medan man själv gråter, som om att det inte alls är lika svårt för dem. Att plötsligt vara på helt olika plan med den person man alltid velat vara på samma med.

Men när du väl tagit dig ur detta och fått tag på alla dina saker så kommer det sakta bli bättre. Jag vet känslan du har att du fortfarande vill umgås, men tro mig, i slutändan är det bäst både för dig och henne att inte göra det. Det blir liksom bara bittersweet. Jag vill fan fortfarande prata med mitt ex som det tog slut med för 9 månader sedan, tänker på henne nästan hela tiden. Men vet att för mitt eget bästa så kan jag inte vara i kontakt.

Vi får hoppas att tid läker sår för oss båda.

Portable gaming was intended for use while on the toilet. Fact.

 
! Anmälj Länk
 
 
ThunderDuck (P) 
1 jun 2017 17:54
Seb:

Det gör också så fruktansvärt ont att se sitt ex helt kall och verka tom på känslor medan man själv gråter, som om att det inte alls är lika svårt för dem.


Det är för att hon känner att hon måste vara så mot mig för att jag skall förstå, jag vet verkligen hur hon fungerar och är inte ett dugg förvånad att hon gör så. Hon är väldigt envis och har hon bestämt sig för något krävs det mycket för att ändra det. Så är lite rädd att hon ändå på något sätt döljer sina känslor för att hon bestämt sig för att det är helt slut.

Frågade förra helgen om jag fick komma över fort imorgon på min födelsedag och säga hej till katterna (och henne) och det var nog ok.

Idag skrev hon att det var AW på jobbet imorgon och att hon vet inte när hon kommer hem. Det är egentligen helt OK för mig, men hon skrev hela inlägget på ett så kallt sätt, vilket verkligen sårade mig. Tror inte ens att hon kommer att skriva ett grattis till mig. Att hon har vänt så mycket i sitt sätt mot mig gör så jäkla ont. Vill inte gå in på detaljer, men bara 1 dag innan hon gjorde slut så var det väldigt bra mellan oss och hon kändes kärleksfull, men dagen efter var det som en vägg.

hurp mah durp

 
! Anmälj Länk
 
 
Wirus (P) 
16 jun 2017 21:45
När man hux flux träffar en tjej som säger att hon slutat spela för att hon blir för beroende samt passionerat berättar att Red Dead Redemption var bäst [love]

"Till den här mp3-spelaren rekommenderar vi hörlurar för ett bättre ljud"

 
! Anmälj Länk
 
 
Last Breed (P32) 
18 jun 2017 19:00
Fan att det är jobbigt med ovisshet.
När man har känt att det har varit nåt som inte stämmer men inte fått något svar.
När det tar slut och man inte får nåt svar.

Tufft att gå vidare då. Tankarna bara går runt.

De här två veckorna har varit jobbiga...

Jäklar vad ont i ryggen man får av att förfesta

 
! Anmälj Länk
 
 
koppis (P31) 
19 jun 2017 19:29
Finns det nån för alla eller är det meningen att vissa ska förbli själva?

Eller är det så att jag drömmer för stort?

Mitt liv är att piska kvinnor i gummi.

 
! Anmälj Länk
 
 
n e o v i o l e n c e (P35) 
19 jun 2017 19:40
koppis:

Finns det nån för alla eller är det meningen att vissa ska förbli själva?


Idk, jag har nog förlikat mig m att tvåsamhet inte kommer hända mig anytime soon, iaf. Eller nånsin.

emotionally unavailable

 
! Anmälj Länk
 
 
hannasanna (F) 
19 jul 2017 17:54
Jag har nyligen blivit tillsammans med en kille som jag hade så himla mysigt med första veckorna: vi träffades nästan varje dag, han sa ofta att han var kär, han prioriterade mig över allt annat osv.

Men sen vi blev ett par har jag känt mig så jävla nedprioriterad. Vi träffas ungefär en gång i veckan nu (pga hans jobb), och när vi väl är tillsammans är det i princip aldrig bara han och jag, och när vi är med andra får de mer uppmärsamhet än mig och han tittar knappt på mig.

En gång föreslog jag att vi borde resa nånstans tillsammans och han svarade att han nog inte skulle kunna ta semester i sommar, men några veckor senare berättade han att han och hans kompis planerar att dra på semester i en och en halv vecka (dvs max antal dagar han kan ta ut i semester) utan att fråga om jag vill med obv.

Jag är också v ä l d i g t blyg och när jag berättade att jag föredrar när hans inneboende inte är hemma eftersom jag känner mig så himla blyg runt båda dem, svarade han ungefär att det bara är så här det är och att jag skapar mina egna problem, vilket kändes väldigt kyligt och oförstående. Dessutom prioriterar han att tjäna mycket pengar (för att köpa onödigt skitdyra kläder m.m.) över att skapa tid för mig.

Det gör mig så sjukt ledsen att han ändrat sitt beteende på det här sättet, att gå från att få mig att känna mig som viktigast i världen till att få mig att känna mig som ett bihang. Vad jag undrar är: Är det rimligt att känna som jag gör? Jag är så rädd för att ta upp det med honom om jag riskerar att låta irrationell och needy.

 
! Anmälj Länk
 
 
Aerie (P29) 
19 jul 2017 18:56
hannasanna:

dra på semester i en och en halv vecka (dvs max antal dagar han kan ta ut i semester


Eh...Kan eller bara inte vill? Luktar som dåligt skitsnack. Vi har lag på 5 veckor semester per år. Säger han inget så är arbetsgivare tvingade att lägga ledigheten ändå. Nu visst det är ju möjligt att bara ta ut en liten bit och spara alternativt vara komp-ledig nån annan gång.

Keep calm & respawn

 
! Anmälj Länk
 
 
Micke Johansson (P33) 
19 jul 2017 19:09
Jag fattar inte detta med kärlek, har träffat en tjej (vi är bara kompisar). Men hon är intresserad av mig, vi har pratat mycket och är öppna.
Jag trivs med henne och vi har kul när vi prata och har träffats, men då jag har en del problem. Låter hemskt att säga problem, men lite så är det.
Jag har svårt för känslor, jag vet inte om jag känner något för någon eller något. Har haft detta problemet hela livet, är även jobbigt när väldigt nära personer till mig som man gillat (Farmor, morfar...) gått bort, har inte kännt något.
Detta resulterar i att jag inte känner något för henne, inte mer än jag känner för mina vänner. Vilket är trist för hon är typ perfekt för min del när det gäller humor och vi har en del gemensamt. Och absolut någon jag trivs väldigt bra med.

Har försökt det där med vara lovey dovey, men det funkar inte för mig. Känns som jag bara spelar en roll och inte menar något av det. Vilket jag också sagt till henne.
Detta gör det bara jobbigare för mig, eftersom jag blir rädd att jag aldrig kommer älska någon. Det är jobbiga tankar att gå med.
Någon som har liknande erfarenheter om detta?

Yazuka - www.yazuka.net

 
! Anmälj Länk
 
 
DalslandsTjuren (P28) 
19 jul 2017 19:57
Micke: jag är rätt lik dig känslomässigt förutom när det kommer till kärlek till min sambo och son. Men när far ringde och sa att min farbror hade tagit sitt liv så kunde jag inte mer än att säga "ah.. Åh nej vad tråkigt! Vad hemskt!" men jag känner inte det där genuina att jag blir ledsen/upprörd. Riktigt skumt detta, ett tag funderade jag på ifall jag skulle söka hjälp.För att detta inte kan vara normalt? Är man lätt psykiskstörd? Jag vet inte..

 
! Anmälj Länk
 
 
Godspeed (P) 
19 jul 2017 20:07
DalslandsTjuren:

Men när far ringde och sa att min farbror hade tagit sitt liv så kunde jag inte mer än att säga "ah.. Åh nej vad tråkigt! Vad hemskt!" men jag känner inte det där genuina att jag blir ledsen/upprörd.


Hur man ska känna när någon dör kan inte berätta för dig och heller inte säga att det är fel att inte visa att man sörjer om någon går bort.

I självmordsfall tycker jag det är viktigare att man förstår varför personen begick självmord, och kanske kan visa sympati att personen var sjuk.

Agent of society - 2 parts polar and a dash tourettes.

 
! Anmälj Länk
 
 
Micke Johansson (P33) 
19 jul 2017 20:08
DalslandsTjuren:

För att detta inte kan vara normalt?


Det känns inte som det skulle vara det. När min bästa vän mamma dog, som typ varit där hela livet för mig också, så var det inget jag kände där heller. Det är inget jag har kunnat berätta dock...

DalslandsTjuren:

Är man lätt psykiskstörd? Jag vet inte..


Man undrar ju det emellan åt. Hur ska man hantera och agera, hur ska man agera är någon är glad och ledsen? Massa sådana konstiga saker.

Nåja, ledsen för OT. Detta är ju inte precis kärlek.

Yazuka - www.yazuka.net

 
! Anmälj Länk
 
 
Godspeed (P) 
19 jul 2017 20:11
Micke Johansson:

Jag har svårt för känslor, jag vet inte om jag känner något för någon eller något.


Detta är ju lite av en ständig diskussion om detta beror på DNA eller hur man har blivit uppväxt.

Så blicka tillbaka till hur din barndom var, fick du utrymme för att visa kärlek eller var det är "kallt" hem t.ex.

Agent of society - 2 parts polar and a dash tourettes.

 
! Anmälj Länk
 
 
Godspeed (P) 
19 jul 2017 20:13
DalslandsTjuren:

För att detta inte kan vara normalt?


Micke Johansson:

Det känns inte som det skulle vara det.


Det var väldigt bra när vi var tidiga människor och allt som stod på spel var att föröka sig.
En människa som skulle bli deprimerad bara för att ens partner skulle dö hade inte blivit många generationer i den familjen.

Så det vara så att det är ett skydd som ni innehar.

EDIT: men som sagt ständig debatt om nature vs. nurture

Agent of society - 2 parts polar and a dash tourettes.

 
! Anmälj Länk
 
 
Micke Johansson (P33) 
19 jul 2017 20:18
Godspeed:

Så blicka tillbaka till hur din barndom var, fick du utrymme för att visa kärlek eller var det är "kallt" hem t.ex.


Det var rätt bra hemma på den punkten åtminstone, men jag har aldrig varit någon som brydde sig om det. Kan ju iofs ligga andra grejer i det som gör att jag inte förstår det hela. Har ju misstänkts sedan barndomen att jag har ADHD, men aldrig blivit utredd.
Tycker mig ha läst lite om att man kan ha lite problem med saker som känslor och så då.

Sedan har jag alltid varit folk skygg, först på senare år det blivit bättre. Har alltid flytt folk. Så vet inte om det är något som spelar in.

Godspeed:

Så det vara så att det är ett skydd som ni innehar.


Kan väl kanske vara så. Men det känns ändå konstigt, jag borde bli ledsen när en släkting dör åtminstone?
Men jag kan gråta som fan när en anime eller spelkaraktär dör...

Yazuka - www.yazuka.net

 
! Anmälj Länk
 
 
Godspeed (P) 
19 jul 2017 21:22
Micke Johansson:

Kan väl kanske vara så. Men det känns ändå konstigt, jag borde bli ledsen när en släkting dör åtminstone?


Vi sörjer olika, döden är ju något naturligt och om det har skett genom den vägen så varför vara ledsen?
Man kan ju sakna men livet går ju vidare.

Ta min mor t.ex, hon är 70+ och är en person som sätter alls behov före hennes och hon utstrålar empati och sympati men inte en enda gång har jag sett henne gråta och inte ens någon begravning eller vid dödsbesked, och då har både hennes mor, far och bror gått bort dom senaste 40 åren, och jag är likadan och som dig, kan lipa ögonen ur mig till film och spel.

Så nej jag finner inte det alls onaturligt.

EDIT: Sedan är det ju inte så svart och vitt heller och självklart måste en människa få vara ledsen.

Allt beror ju på hur nära man stod till personen och vad dom betydde.

Plus tusen andra saker.

Agent of society - 2 parts polar and a dash tourettes.

 

Ändrad: 19 jul 2017 21:29 av Godspeed, ändrad 1 gång

! Anmälj Länk
 
Tillbaka till forumet | Tillbaka till Övrigt | Till toppenförsta | föregående | 1 ... 1160 1161 1162 1163 1164

Du måste vara registrerad användare och inloggad för att kunna skriva i forumet.