Loading.

Jag älskar er på så många vis men ibland skiljer sig jag och resten av mänskligheten. Saker som folk tycker är fullständigt normala finner jag absurda. Jag är konstig. Men jag vill passa in. Bli socialt accepterad och jag vill inte att dom stora pojkarna och flickorna skrattar åt mig.

I den här tråden kan alltså jag (och andra som känner sig lite udda) få förklarat ett fenomen som man inte förstår. Saker man inte tycker, men som andra verkar se som en självklarhet.

Jag börjar med en första frågeställning, och så får man diskutera kring detta - samt ställa nya.

Fenomen jag inte förstår: Skådespelare man "har svårt för"/"Inte klarar av"

Alltså. Jag kan förstå om man sett en film och tycker skådespelaren är jävla dålig. Men så finns det dom som baserar det på andra saker. Hur hen ser ut. Eller bara att "man stör sig rent allmänt" på skådisen.

Hos vissa går det till och med så långt att dom inte ser filmerna personen är med i. För att man inte klarar av skådespelaren.

Och jag fattar verkligen inte.

Varför?

Jag har svårt för kända skådisar av just den anledningen att de är kända. Tycker det är ytterst få som får mig att tänka på rollen de spelar, och inte "det där är Angelina Jolie som spelar skurken" och "Depp kommer få en Oscar för det här" etc. Föredrar okända skådisar och animerat, då röster inte känns igen på samma vis. Så jag har svårt för att se filmer med "kändisar", och synnerhet då Hollywood-filmer. Funkar som en ursäkt för att ta fram popcornen, men djupare än så blir det aldrig för mig.

Okej. Ja, jag förstår din poäng. Jag brukar dock tycka att om dom skådespelar bra så köper jag just att dom är en karaktär.

Bra fråga, när det kommer till Adam Sandler så gillade jag ju honom förut, Big Daddy och Happy Gilmore var riktigt roliga. Dock det enda av kvalite jag kan se att han har gjort.

Jag vill gärna tro att alla skådisar kan redeema sig själva, bara de får en bra chans att göra det. Men det krävs inte bara en film, man måste visa att man vill förbättra sig också. Man kan inte bara göra skit, sen en bra, och sen gå och göra skit. Det om något visar ju om man har integritet eller ej.

Min teori: Han får en jätteroll och breakar i Hollywood. Han blir mycket uppskattad. Han försöker lista ut vad det är som gör honom uppskattad; sätt att röra sig, gester, miner. Han tänker att kanske är det den där kisande blicken som är en del av framgången. Han behåller den detaljen som en livlina, som till slut blir en gimmick. Även om det inte ens var "blicken" som folk gillade med honom från början.

Han känns inte som en särskilt mångsidig skådis. Lite som Jack Nicholson; det han gör gör han bra, men han verkar bara kunna spela en och samma roll om och om igen.

Om man, precis som du skriver, bortser hans tidigaste roller. I Gilbert Grape är han ju söt och efterbliven. Inte mycket kisande där, om jag minns rätt?

Precis. Det stör mig också lite, typ Inception och den där Island nånting.. Det är ju typ exaaaakt samma roll. "Åh, jag har ett konstigt namn, min fru är död och det är mitt fel och jag har blivit lite knäpp av det"


Haha nä. Tror faktiskt det är hans bästa film av de jag sett.

Detta är sånt jag heller inte förstår, tycker folk att skeletor i he-man är snygg också?

Det här är en MYCKET BRA fråga. Jag önskar jag hade ett bra svar, dock.


Det här beror lite på, för mig. Om det är en ren åsikt, dvs. en helt subjektiv grej som vi är oense om så släpper jag nog det rätt fort, hoppas jag. Är det däremot en diskussion om något där jag VET att den andra har fel så har jag svårare för det.

Jag förstår inte hatet mot Kevin Costner.
Vad är det som är så dåligt med honom?

Waterworld är ju galet bra, har fått alldeles för mycket skit. Japp.

Kanske inte hat, men tycker man hör ganska ofta att folk ogillar honom, och hans (senaste + några gamla, exempelvis Waterworld) filmer.


Har konstigt nog märkt att de flesta av mina tjejkompisar ogillar honom, medans killkompisarna gillar honom. :S
Annars kanske det du skriver stämmer, har alltid gillat honom som skådespelare.

Sandra Bullock. Jag blir bara arg av att se henne. Arg...så arg.
Skiter i om filmen är bra annars, jag tänker inte utsätta mig för det.
Julia Roberts kan jag åtminstone tolerera.
Irrationellt? Ja. Nödvändigt? Ja.
Det finns inget att förklara, man vill bara fortsätta må bra.

Något jag aldrig riktigt har förstått är den negativa inställningen till kyla. Vad är det som är så hemskt? Det gör ju inte ont direkt och det är inte själva kylan som bär på fölkylningar. Nu snackar jag inte om att stå ute i 20- i t-shirt men t ex varför det inte går för sig att ha ett fönster öppet på kvällar och vintern om luften ändå är kvav inomhus och man klagar på huvudvärk och blir storkonsument av smågodiset alvedon