Ett forum är inget utan sina användare. Det är ett tomt skal, några ettor och nollor på internet.

Du är orsaken till att vi finns.

Därför väljer vi nu att rikta strålkastaren mot dig. I den här intervjuserien presenterar vi er, i tur och ordning. Varje vecka hamnar en loadare i fokus.

Det handlar inte om att man har skrivit mest inlägg, postat de roligaste gif:arna eller bränt av de snitsigaste skämten.

Det handlar om att du är en del av Loading – Sveriges mysigaste spelcommunity.

Säg hej till Jimmy Mosa

1. Vad är du för en filur?
Just nu befinner jag mig i Stockholm där jag jobbar som psykolog på landstinget. Vägen hit gick från Linköping, lumpen på Gotland (är jag den enda i världen som har gjort lumpen? Känns så ibland) och studier i Lund. Varje gång jag lämnat en stad har det varit med stor lättnad, var tid har sin plats och var plats sin tid. Tiden tar alltid slut för mig efter några år och så är det än idag. 

Jag har fortfarande inte hittat hem och det definerar mig nog i stor utsträckning. Jag är rotlös, en definition som gör mig odefinerad. Kanske har den gått i arv från mina föräldrar som flydde hemlandet när tiden där var slut. Det vet inte jag, men jag vet att känslan i sig är underbar och samtidigt enerverande, nästan outhärdlig.

Jag är en kameleont som kan hitta något att uppskatta i varje konstellation. Jag trivs med alla och ingen. Som psykolog färgas jag lätt av min samtalpartners känslor och tankar. Som spelare är jag en sån som kan förstå lockelsen i varje genre. Men jag förlorar lätt känslan av mig själv, vad jag vill ha, vad jag tänker.

Rotlösheten är min välsignelse och förbannelse.

2. Hur hittade du hit till Loading?
Jag stötte på Oskar Skogs texter i Super Play. Som vanligt när jag introduceras för något nytt störde jag mig på honom (eller snarare hans sätt att skriva om jag ska vara noga). Sen kunde jag plötsligt inte få nog av hans ord och tankar. Jag följde honom till 8D, till Superplay.se och så till Loading. Nu är det dags för Sverige-utanför-tv-spelarna att upptäcka honom och jag är så stolt (märkligt nog, har ju aldrig träffat karln).

3. Varifrån har du fått ditt användarnamn och vad betyder det?
jimmy_mo brukade jag heta. Jag tror att jag fick det av hotmail när jag var runt 14 och försökte skriva in mitt fullständiga namn som mailadress. Jag läste det för mig själv på engelska:

Djimmimow

Det satte sig.

Numera är ju mitt användarnamn Jimmy Mosa, mitt fullständiga namn som berett mig mycket vånda (var en nästan ensam blatte i ett svenskt område och klasslistan lästes alltid upp med efternamnet först: “Magnusson, Linda; Mosa, Jimmy (skratt); Nilsson, Anders... Det var alltid så det började.) men idag älskar jag det. Jag tycker det ser snyggt ut och låter härligt. Jag känner mig stark när jag hör mitt efternamn, likadant är det för mina bröder (vi är fyra, jag är nummer två). Det händer något i oss när vi hör det. Mosa. Det är som en calling. Ett blodsband i bokstäver. Vår nationalsång. Borde göras ett familjevapen av det. 

4. Vad brukar du göra på Loading?
Jag har inte varit särskilt aktiv i forumen sedan jag blev medlem 2006. Det har hänt att jag lagt upp någon teckning i Den konstnärliga tråden-tråden, att jag deltagit i nån överhettad debatt om rasism och islamofobi men mest har jag hållt mig utanför forumsdelen av Loading. 

För mig har det varit nyheterna, bloggarna och recensionerna (i den ordningen) som varit viktigast.

5. Vilket är ditt bästa spelminne?
Hur kliché det än må vara är mitt favoritminne det enda då gränsen mellan spel och verklighet suddades ut. De första minuterna i Kokiri Forest i Ocarina of Time sipprade den kvava luften i skogsbyn ut genom TV-rutan, eldflugor surrade förbi så nära att jag duckade för dem i soffan och så kunde jag svära på att jag kände hur det luktade när man klev ut ur Links bostad för första gången. (Som en söt, mer ljummen version av en god IPA, ungefär så luktade det.) Det var kanske ett epileptiskt minianfall eller ren inbillning men helt fantastiskt och mitt absolut bästa spelminne hur som.

6. Om du fick skapa ett eget spel, hur skulle det se ut?
Med tanke på hur mycket tid jag lägger ner på att läsa om och spela spel så är det anmärkningsvärt hur ointresserad jag är av att göra spel. Men för att du (vem är “du” förresten?) frågar. 

Jag antar att det hade varit en kortare upplevelse som med vacker grafik som fokuserar mer på att göra något simpelt bra än att få till de senaste effekterna på bekostnad av bildkvalitet och -uppdatering. Kontrollen får inte märkas, laddningstiderna i princip obefintliga. simpel men djup tematik med en karaktär som bryter mot dudebro-normen.

Va? Sa någon Journey? Ja just det, det finns ju.

Om jag fick skapa ett spel så skulle det vara som Journey.

7. Vad vill du ha av nästa generation?
En globalt sanktionerad skatt på laddningstider, ögonblickliga menyer (spel sätts igång direkt), bättre digitala butiker utan märkliga licenseringskostnader och -förfaranden som hindrar mindre utvecklare, bättre prissättning på butiksspel som släpps på de digitala tjänsterna, vidareutveckling av Playstation Plus-konceptet (Nintendo och Microsoft: lär er!), grafik som får mig att säga wow, nya spel som får oss att spela gamla genrer på nya sätt och spel som skapar nya genrer. 

Men framförallt skulle jag vilja att vi tog oss ut ur whack-a-mole-träsket (en fiende poppar upp, skjut henom (men oftast honom), rinse and repeat in absurdum).

Gillade du det här? Diskutera det i kommentarerna och, vem vet, snart kanske det är just DU som har ett PM som ligger och väntar ...

Loadare i fokus - samlingstråden