Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!
Forum   Loading   Loading.se   + Ny diskussion
Till botten Visar hela tråden

Min chef Oskar (kapitel tio (det sista))

skapad 10 dec 2016 13:46 | svar 18 st | visats 130 ggr

 
Linus Lekander (P) 
10 dec 2016 13:46
På väg till lägenheten sprider sig en känsla av obehag i Oskars chefskropp. En känsla av intrång, en som inte riktigt går att sätta fingret på.

Vad kommer han egentligen att mötas av där hemma?

Något verkligt inbrott vet han att han sannolikt inte behöver oroa sig för. Hans persienner befinner sig ständigt i bortrest-mode. Tjuvarna skulle lika gärna kunna komma när han är hemma.

Det är något annat i görningen. Någon annanstans än här.

Vi säger fortfarande IRL, som om de två skulle vara separerade. Den här oron har att göra med det andra existensplanet.

Han tänker förstås på internet.

Det är ju Oskar Skog.

Och mycket riktigt. Så snart han kommit innanför IRL-tröskeln till sin IRL-bostad, startar IRL-datorn och på något vänster (hit har man aldrig riktigt tänkt när man började använda begreppet) lämnar verkligheten för teh internetz, inser han den fulla vidden av det som har hänt medan han har varit borta.

På Loading har inte bara nyheter och bloggar publicerats i en sällan skådad takt och i hans eget namn – det verkar också som att Autoskar har blivit självmedveten.

Boten suger girigt åt sig av den berömmelse som egentligen är Oskars, medan ett harem av porrbotar på Twitter gillar allt den gör i hopp om att det ska klicka i modern mening.

Inte nog med det: När Oskar försöker logga in för att återta kontrollen märker han att Autoskar har ändrat hans lösenord.

Det tar en stund för honom att smälta det, men han kommer faktiskt inte in.

Utestängd från sin arbetsplats.

Han känner sig som Gunnar i Bob Hanssons sådanbenämnda roman. Han känner sig som varje annan romanfigur som omges av luftiga radavstånd och trängande situationer.

I behärskad frustration (© Oskar Skog) skapar han en ny användare.

Förvånande nog (eftersom det är Oskars konto som godkänner alla nytillkomna) blir han accepterad utan några omsvep.

Han tackar sin lyckliga stjärna för att programmet även verkar ha gått in för att imitera hans inkluderande sätt.

Så inleds nu den slutliga uppgörelsen, utan att de övriga forumiterna förstår vad som händer. Nästan reflexmässigt startas ett tumkrig om vem av dessa figurer, parrhesisasten och den påstådda bedragaren, som egentligen har mest rätt.

Oskar vet att lika väl som vi andra att det är så den här dusten kommer att avgöras.

– Det är 8D. Jag är här nu, skriver han.

– Trollolololol, skriver Autoskar, som för att understryka det fåniga i påståendet.

Tummar delas ut. Övertag: boten.

”Kom ut och visa er”, tänker Oskar om de tysta medlöparna.

Här måste till något annat. Hur ska han kunna konkurrera med sina egna tecken?

Ingen kommer att tro honom.

Om något bara är roligt nog på internet är sanningen alltid sekundär.

Tänk nu Oskar, tänker Oskar.

Om han tog sig ur recensionen av Wario Ware Do It Yourself med livet i behåll kan han övervinna det här.

Medan han tänker trummar han omedvetet med fingrarna mot låren och får då känn på något som för ett ögonblick återkallar hans uppmärksamhet till den fysiska delen av tillvaron igen.

Blädderblocket ligger fortfarande i fickan.

Självklart.



Autoskar må ha matats full av Oskars faktiska ord, men ordlösheten är för programmet fullständigt främmande.

I ett fåfängt försök att kopiera gifen gräver AI:n ändå fram en bild ur pressutskicken och postar den flera gånger efter varandra:











"Detta slutar här" tänker Oskar och svarar:



Inlägget möts av otillfredställande tystnad, en lång paus som får Oskar att börja ana oråd.

Han föreställer sig hur Autoskar, istället för att kontra, klickar sig runt på hans konto i jakten på en svag punkt.

Beviset på att den har hittats kommer även den i form av en bild.

En svettpärla formas på bara ett ögonblick på chefsnäsan.

Boten har insett sitt nederlag.

Och den tänker dra Oskar med sig i fallet.



”Du skulle bara våga” tänker Oskar.

Han trycker på F5, igen och igen.

Vid den tionde siduppdateringen har det verkligen hänt.

Hans vänliga leende mot den blå griffeltavlan är ersatt av ett grått kryss vid alla hans inlägg.

Om någon hade funnits i lägenheten för att bevittna detta ögonblick är han säker på att punkter hade kunnat urskiljas i luften ovanför hans huvud just nu.

Som samtalspauserna i ett JRPG.







Han tänker på alla sina bloggar, alla Viktiga Sanningar, alla tecken på hans Erkänt Goda Smak.

Av allt hans content: bara smulor kvar åt eftervärlden.

Som biblioteket i Alexandria.

Gäller det honom själv också? Han känner efter lite. Nej.

Den verklige Oskar Skog är inte knuten till ett konto. Inte ens en kropp.

Det är ett tillstånd.

Kanske är det därför som ilskan trots allt är hastigt övergående.

Efter den initiala chocken känner sig Oskar närmast som datorn efter en välbehövlig omstart. Den som vanligtvis sömnen ger, men som så länge har undflytt honom (om man med länge menar några dagar).

Hårddiskkrascher är också journalistik, tänker han.

Det är i efterdyningarna det gäller att visa sina skillz.

Tänk på alla vykort som väntar på att skrivas.

Min chef Oskar tar på sig VR-hjälmen.

Han har ännu inte bestämt sig för om de här världarna verkligen inte finns.

 

Ändrad: 10 dec 2016 14:02 av Linus Lekander, ändrad 1 gång

! Anmälj Länk
 
 
Alexander Rehnman (P20) 
10 dec 2016 13:59
Riktigt bra! [bigsmile]

(Och jag kan inte låta bli att ha liiiite dåligt samvete [blush])

Lyssna på Livshornet! https://soundcloud.com/livshornet

 
! Anmälj Länk
 
 
Tobias Söderlund (P) 
10 dec 2016 14:02
Ett epos om livet i tio delar.

Bättre julklapp kunde man inte få.

https://legerdemainlive.blogspot.se/

 
! Anmälj Länk
 
 
Linus Lekander (P) 
11 dec 2016 00:17
Alexander Rehnman:

(Och jag kan inte låta bli att ha liiiite dåligt samvete [blush])


Med all rätt. Se vad du ställde till med!

(Tack för lånet)

Tobias Söderlund:

Ett epos om livet i tio delar.


Det är sånt här de kan citera på omslaget sen, om någon får för sig att trycka upp den som bok.

Tack för att ni läst!

 
! Anmälj Länk
 
 
chips (P30) 
12 dec 2016 09:27
Är lite ledsen över att det redan är slut.

Men det är bättre att sluta på topp!

http://bit.ly/IqT6zt

 
! Anmälj Länk
 
 
Okänd
12 dec 2016 09:37
chips:

Är lite ledsen över att det redan är slut


Kan ju skriva om fler användare.

 
! Anmälj Länk
 
 
Linus Lekander (P) 
12 dec 2016 11:21
Honva:

Kan ju skriva om fler användare.


"Vår mod chips"

 
! Anmälj Länk
 
 
Okänd
12 dec 2016 11:29
Linus Lekander:

Vår mod chips


Ja tack :-)

 
! Anmälj Länk
 
 
Grandia2 (P33) 
12 dec 2016 11:37
Skriv om Honva.

 
! Anmälj Länk
 
 
chips (P30) 
12 dec 2016 11:59
Jag är nyfiket rädd över hur en serie likt denna om mig skulle bli.

http://bit.ly/IqT6zt

 
! Anmälj Länk
 
 
Okänd
12 dec 2016 12:09
Grandia2:

Skriv om Honva


Jag är inte så rolig.

 
! Anmälj Länk
 
 
Grandia2 (P33) 
12 dec 2016 12:20
Honva:

Jag är inte så rolig.


Jodå.

 
! Anmälj Länk
 
 
Okänd
12 dec 2016 12:34
Grandia2:

Jodå


Vore ju i och för sig kul att typ bluffa som fan, säga att man har levt som eskimå på Grönland eller nåt.

 
! Anmälj Länk
 
 
Grandia2 (P33) 
12 dec 2016 13:11
Honva:

eskimå på Grönland


De lever, natively, i USA också. Mind = blown.

 
! Anmälj Länk
 
 
Okänd
12 dec 2016 13:34
Grandia2:

Mind = blown


På Alaska då eller? Eller är det mer som vanliga människor.

 
! Anmälj Länk
 
 
Grandia2 (P33) 
12 dec 2016 13:35
Honva:

På Alaska då eller?


Ja, Alaska.

 
! Anmälj Länk
 
 
Okänd
12 dec 2016 13:36
Grandia2:

Alaska


Mysigt.

 
! Anmälj Länk
 
 
Grandia2 (P33) 
12 dec 2016 13:37
Lite så.

 
! Anmälj Länk
 
 
Thomas_87 (P30) 
12 dec 2016 20:31
Helt fantastisk följetong!

In the beginning the Universe was created. This has made a lot of people very angry and been widely regarded as a bad move.

 
! Anmälj Länk
 
Tillbaka till forumet | Tillbaka till Loading.se | Till toppenVisar hela tråden

Du måste vara registrerad användare och inloggad för att kunna skriva i forumet.