Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!
Forum   Loading   Loading.se   + Ny diskussion
Till botten Visar hela tråden

Min chef Oskar (kapitel arton)

skapad 8 feb 2017 19:39 | svar 1 st | visats 25 ggr

 
Linus Lekander (P) 
8 feb 2017 19:39
Loading ligger nere och min chef Oskar likaså.

Han tänker på alla användare som just nu sitter och effemmar i desperata försök att komma in på Sveriges finaste spelsida på internet.

Och ännu värre är det med de som inte effemmar. De som inte har uppmärksammat felet under tiden som det visat sig. Hur ska det se ut när de kommer in på sidan senare?

Inte en enda nyhet publicerad.

De kommer ju tro att världen har stått still.

Oskar får rysningar när han tänker på det. Han vänder och vrider sig i sängen så att täcket stramar allt hårdare omkring honom. Har han feber? Man skulle nästan kunna tro det.

Det här framkallar obehagliga associationer för honom.

Ändå är det här något annat än när han avlöste sig själv från chefskapet. Den gången hade han en plan, visste att världen skulle fortsätta att snurra utan honom (om än bara med en strimma av hans egentliga glans).

Då trappade han dessutom ner. Successivt, som han har hört att man ska göra. Inte såhär, som att någon bara rycker ur modemsladden.

Finns det en förälder någonstans i byggnaden? Någon som bestämt sig för att nej, nu får det vara nog, utan att respektera inbokade raider eller rimliga avloggningstider.

Nu ligger han här som en annan quitter.

Nej. Det går bara inte.

I en plötslig kraftåterhämtning kastar han av sig täcket och sätter fötterna i parketten.

Han går ut.

Om Oskar hade lämnat lägenheten oftare hade han vetat att hans trapphus är fullt av hemligheter.

Det här skulle mycket väl kunna vara en av dem. Den här gången känner han det instinktivt. Eller är det någon som lockar på honom? En fälla?

Oskar felsöker.

Plötsligt blir alltsammans väldigt likt ett spel. Oskar har pulsen uppe, och det är fortfarande bara kanske lite feber.

Han avancerar med försiktiga rörelser, på helspänn inför varje vadvardet.

Ett plötsljud någonstans ifrån och Oskar fryser.

När han själv stannar stannar världen.

Han kan höra rösten eka i trapphuset.

SUPER. HOT.

Han rör sig igen. En trappa i taget.

Level för level. Dörr för dörr.

SUPER.

HOT.

SUPER.

HOT.

Han vet inte vad han letar efter, men känner på sig att han snart är där, vet inte vart han ska men han ska ta sig dit.

Och visst gör han det.

Han har till slut hittat fram till ett alldeles speciellt lägenhetsnummer och det kan inte vara någon annan.

404.

Det är alltså här den bor.

Regelföräldern som räknar internet i timmar.

Är det en pappa?

Förstås inte. Alla Oskars läsare vet att det är han som är pappan, pappan med stort N.

Det här måste vara mammaN.

Skylten med bara ett efternamn på är knappast till någon hjälp i frågan.

Vem som helst kan vara vilken annan som helsts son (men sällan dotter).

Det är just därför det är rätt att stava med ett s nu.

Hälsningar en före detta Janson.

Oskar ringer på.

Han hör fotsteg komma över hallgolvet, men personen öppnar inte.

– Skulle du kunna tänka dig att stoppa tillbaka nätverkssladden? ropar Oskar trots det med sin myndigaste forumstämma.

Här tjänar det ingenting till att dölja något. Det borde inte råda några tvivel om vad han kommer i för ärende. Trots detta kan Oskar inte undgå att notera en påtaglig brist på empati, ersatt med ett uns av skadeglädje, när rösten på andra sidan dörren svarar:

– Kommer du inte in på Live?

– Jag spelar inte Xbox ens.

– Inte?

– Man kan säga att de tappade mig vid svart och limegrön.

– …

– Ja. Och uppköpet av Rare, då.

– Du är inte som många andra spelare jag träffat.

– Det är sant. Jag är inte som många andra spelare.

– Du har ju tagit dig hela vägen hit så. GG.

– Är det allt du har att säga?

– Vad vill du att jag ska säga?

– Jag vill att när jag öppnar webbläsaren nästa gång så ska jag mötas av en färdigladdad, ljusblå fröjd.

– Nåja. Men bara för att du är du.

– Lovar du?

– Oskar?

– VA?

– Oskar?

– Inte SÅ hot!

– Oskar!

– Solglasögon inomhus!

– Oskar. Du yrar.

Yrar? Det kanske kan stämma. När han öppnar ögonen ser han att han i alla fall inte har lämnat sängen. Och Miranda sitter på kanten. Sen hur länge då, undrar han, men tillåter sig ändå att andas ut.

Det är inte Oskars fel att sidan ligger nere ibland.

Men ingen ska komma och säga att han inte gör vad som krävs.

 
! Anmälj Länk
 
 
Oskar Skog (P) 
8 feb 2017 19:49
Linus Lekander:

Och ännu värre är det med de som inte effemmar.

De som inte har uppmärksammat felet under tiden som det visat sig. Hur ska det se ut när de kommer in på sidan senare?Inte en enda nyhet publicerad.

De kommer ju tro att världen har stått still.


Det här är ett verkligt problem, för mig.

Det är ännu värre när det är mitt internet som går ner och jag får ställa mig i telefonkö.

Det borde finnas något alternativ till att vabba för någon som jag.

Någon slags "vård av dåligt internet".

Linus Lekander:

så ska jag mötas av en färdigladdad, ljusblå fröjd.


Varje morgon för mig <3

 
! Anmälj Länk
 
Tillbaka till forumet | Tillbaka till Loading.se | Till toppenVisar hela tråden

Du måste vara registrerad användare och inloggad för att kunna skriva i forumet.