Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!
Forum   Spel   Recensioner   + Ny diskussion
Till botten Visar hela tråden

Oskar Skog recenserar Call of Duty: WWII

skapad 10 nov 2017 05:34 | svar 13 st | visats 119 ggr

 
Oskar Skog (P) 
10 nov 2017 05:34

CALL OF DUTY: WWII
(PS4 (testat), Xbox One, PC)
Oskar Skog


Det var Sledgehammer Games som på allvar tog Call of Duty-serien in i framtiden med Advanced Warfare.


Det är ett spel som är mycket bättre än sitt rykte och där vertikaliteten skapar helt nya möjligheter. Den höjd som spelare kan nå i det spelet, och hur snabbt de kan ta sig dit, gör Advanced Warfare till något som står ut i Call of Duty-serien.


Efter Advanced Warfare var det Treyarchs tur med Black Ops 3 och sedan var Infinity Ward tillbaka med Infinite Warfare.


Och efter de spelen var det ingen ville höra talas om vertikalitet längre.


Activisions marknadsekonomer var plötsligt höjdrädda.


Nu är det Sledgehammer Games som flyttade Call of Duty till himlen som ska ta serien tillbaka i tiden och ner på jorden.


Tillbaka till rötterna.


Med fötterna på marken.


Det är vad Activisions marknadsföringsapparat för Call of Duty: WWII vill att vi ska tro på, så låt oss titta på hur sant det är.


Tillbaka till rötterna handlar i det här fallet inte om något annat än att spelet är placerat i andra världskriget. Call of Duty: WWII har inga andra likheter med något av de tre första spelen i Call of Duty-serien än just tidsperioden.


Call of Duty nu är inte som det var då och kommer aldrig att bli igen.


Kampanjen i Call of Duty: WWII tar inspiration från Band of Brothers och det är tänkt att det här ska skapa personliga band till karaktärerna runt omkring dig.


Någon sorts intimitet.


Det är naturligtvis ett försök att göra karaktärerna viktiga för dig som spelare, att du bryr dig om dem.


Det är jobbigare att förlora någon när man vet namnet på den som dör.


Nu är ju inte Call of Duty direkt känt för att kunna stava till subtilt, så under tiden som det är tänkt att du ska skapa livslånga vänskapsband följer du samma gamla bombastiska Call of Duty-narrativ.


Det som innehåller samma gamla Call of Duty-uppdrag för att uppnå samma gamla Call of Duty-mål.


På samma gamla Call of Duty-sätt.


Det är samma linjära narrativ, samma kontrollpunkter att ta sig fram till och exakt samma scriptade sekvenser som vi sett i de tidigare Call of Duty-spelen i en ny kostym.


Den är också samma gamla.


Lägg till quick time events i specifika scener när det ska kännas lite extra, när det ska kännas som det står något på spel. Det är scener som har exakt motsatt effekt på mig, för jag vill inte trycka på X hundra gånger bara för att mötas av en ny filmsekvens.


Jag förstår att vi följer en liten grupp människor, men perspektivet i Call of Duty: WWII är så amerikanskt och patriotiskt att det är lätt att få känslan att det andra världskriget bara handlade om en konflikt mellan tyskar och amerikaner.


Och när vi äntligen får ett spel som ska visa andra världskriget på den här konsolgenerationen är det svårt att bli imponerad.


Bara en sån här sak: porträtteringen av landstigningen i Normandie under D-dagen som inleder Call of Duty: WWII lyckas inte vara lika effektiv och drabbande som den vi såg i Medal of Honor: Allied Assault från 2002.


Det är 15 år sedan.


Det finns ett antal starka sekvenser i Call of Duty: WWII, men det blir aldrig så personligt som det vill vara. Aldrig riktigt så känslosamt som det behöver vara.


Aldrig så viktigt som den historiska händelse spelet visar.


Sledgehammer Games borde gjort ett helt spel av det vi får se i epilogen till Call of Duty: WWII, men när vi kommer fram dit är spelet slut.


Då är det redan över.


Köp inte Call of Duty: WWII bara för att spela kampanjen, oavsett hur lockande det låter att återse andra världskriget på den nya hårdvaran.


Men, hej, det är ju som vanligt. Du borde lärt dig nu.


Call of Duty handlar alltid om multiplayer.


(Om du inte är en av dem som lägger stor vikt vid att det av någon anledning ska tryckas in zombie-lägen i den här serien. Det finns här också. Det är säkert någon som blir glad för det.)


Efter Advanced Warfare, Black Ops 3 och Infinite Warfare fanns det många höga röster om att multiplayer i Call of Duty behövde komma ner på marken igen.


Call of Duty: WWII är Activisions svar på de ropen. Här finns inga dubbelhopp som tar oss upp till svindel. Inga sätt att springa på väggar eller glida över marken. Inga exoskelett eller jetpacks.


Inga … superkrafter.


Betyder det att Call of Duty: WWII är en långsammare, mer metodisk upplevelse, som i de äldre spelen från den här serien?


Nej, så klart att det inte gör. Tempot är det samma här som i till exempel Black Ops 3 eller Infinite Warfare. Call of Duty: WWII är det moderna Call of Duty, med gamla vapen.


Det är samma speldesign som vi sett i Call of Duty de senaste åren. Den som bäst kan beskrivas som små grodorna med quick scope.


Gjord för Twitch- och Youtube-publiken.


Små trånga banor, med spawns i ryggen, på sidorna, överallt.


Visste du att det finns statistik på att spelare som inte får någon kill i sin första multiplayermatch med stor sannolikhet inte fortsätter spela? Att de loggar ut från servrarna för att aldrig komma tillbaka?


Det är förklaringen till spawns i ryggen, för att ge en enkel belöning till den som dör om och om igen.


Det är en medveten design.


För hur ska spelare som inte fortsätter spela multiplayer någonsin kunna investera i loot boxes?


Multiplayer i Call of Duty: WWII har samma designfilosofi som de senaste årens spel i serien och den stora skillnaden är vapnen i spelet.


Det är ingen återgång till gamla tider. Det är inte de där sena nätterna på det röda Super Play-forumet, när vi spelade multiplayer i de första Call of Duty-spelen tillsammans.


Du kanske var med.


Kommer du ihåg?


Kommer jag att minnas det?


Call of Duty: WWII är inte den upplevelsen som vi hade då. Den upplevelsen finns inte kvar.


Den är död.


Och … det är okej med mig.


Jag gillar vad multiplayer i Call of Duty har blivit. Det där snabba tempot, de små kartorna, den löjligt låga time-to-kill och den etablerade spelloopen som bara handlar om omedelbar tillfredsställelse.


Det som Call of Duty gör så bra.


Nu har den första veckan med multiplayer varit fylld av irritationsmoment och saker att störa sig på. Det har ibland tagit löjligt lång tid att hitta matcher. Det händer ofta att jag hamnat mitt i matcher som pågått en tid. Det finns lagg som borde vara förbjudet i ett onlinespel enligt svensk lag. Det är buggar och ibland direkt trasigt.


Och ändå kommer jag tillbaka.


Jag vet varför.


Activision och de olika utvecklarna som är ansvariga för var sin del av Call of Duty-serien har balanserat den här multiplayerupplevelsen till något som liknar perfektion vid det här laget.


Och när det fungerar är den lika beroendeframkallande i Call of Duty: WWII som någonsin tidigare.


Nu introducerar Call of Duty: WWII några nyheter i multiplayer, men det är små försiktiga ändringar som inte påverkar spelet som helhet.


Det nya klassystemet där man väljer trupptillhörighet fungerar bra och det finns tillräckligt med variation mellan klasserna för att valet ska kännas meningsfullt.


Det nya spelläget War, där två lag möter varandra för att anfalla och försvara en serie punkter på en större karta är ett välkommet inslag. Det ger en annan dynamik till multiplayer och skapar en annan slags intensitet än i de vanliga spellägena.


Här finns också det sociala området, där 48 spelare kan mötas mellan matcherna och delta i olika aktiviteter. Här kan man ta nya uppdrag med sig till multiplayer som ger olika belöningar och se på när andra … öppnar loot boxes.


Det går att få loot boxes genom att göra olika uppdrag i multiplayer (som till exempel att döda X antal motståndare på Y minuter) och precis som i Sledgehammers förra spel delas det ibland ut lådor efter matcherna.


De COD Points som man kan köpa för riktiga pengar (och sedan spendera på lådor) är på väg. Mikrotransaktionerna kommer till andra världskriget inom kort. En annan sorts invasion. Sledgehammer Games har tidigare meddelat att det bara rör sig om kosmetiska föremål i lådorna och inget som ska ändra balansen i spelet.


Vi får väl se.


Och här är vi nu. Ett nytt år, ett nytt Call of Duty. WWII är mycket bättre än förra årets Infinite Warfare, men det är inte i närheten av Modern Warfare Remastered.


Det kanske kan komma närmare MWR, men det tar tid. Just nu finns det bara nio multiplayerbanor (och andra för War-läget) och resten kommer som delar av spelets Season Pass.


Hur bra de är visar sig.


Det här är i alla fall klart: med Call of Duty: WWII etablerar sig Sledgehammer Games som den mest intressanta utvecklaren av de tre som delar på det här varumärket.


Nästa år är det Treyarchs tur att försöka ta tillbaka den titeln.


Call of Duty: WWII är en resa tillbaka i tiden till andra världskriget och de vapen samt teknologi som fanns då. Men det är också det enda som är sig likt från Call of Duty-seriens tidiga dagar. Det här är samma spel som vi sett de senaste åren, med samma designfilosofi och tempo, men utan vertikaliteten. Call of Duty: WWII är ett spel för dig som redan gillar Call of Duty och den speldesign samt värderingar som varumärket representerar, men tröttnat på de framtidsscenarion som presenterats i de senaste spelen.



Visa nyheten som publikation

 
! Anmälj Länk
 
 
moralpappan (P31) 
10 nov 2017 08:21
Mitt problem med COD WW2 är att singleplayer till stora delar känns som en interaktiv trailer med alla cinematic-avbrott och multiplayer är bara en reskinnad modern shooter och inte det minsta anpassat efter WW2-temat. Mapsen känns dessutom för små och simpla.
Inte dåligt om man gillar den typen av spel men jag hade hoppats på mer. Inte ens i närheten av COD2, COD4, eller tidigare WW2-shooters så som Day of Defeat.

Ett vinnande leende.

 
! Anmälj Länk
 
 
Tobias Söderlund (P) 
10 nov 2017 09:42
Förlåt, men vilken fantastisk recension.

Som ett livsviktigt känsloförmedlande, där det borde råda kaos men du funnit struktur.

https://legerdemainlive.blogspot.se/

 
! Anmälj Länk
 
 
Roger Ling (P) 
10 nov 2017 10:28
En bra skriven recension som jag dock inte håller med om när det gäller singelspelsdelen. Jag tycker den var ytterst tillfredsställande och kände verkligen med karaktärerna genom hela spelet. Quicktime-händelserna var inte enbart att trycka på en knapp utan man måste använda vänster styrspak också för att komma rätt.

Slutet fick en att tänka till lite på hur grymma tyskarna var mot judarna och det är en viktig lektion för dagens unga generation tycker jag.

Multispelardelen är som vanligt med CoD utmärkt kompetent och jag gillar det faktum att man inte längre kan springa på väggarna och dylika saker.

Vidare så tycker jag spelet sätter ny standard vad gäller grafiken i singelskjutar-segementet. Både vad gäller förrenderade mellansekvenser och sekvenser renderade i realtid i grafikmotorn samt i gameplay. Det här spelet är riktigt snyggt i 4K med HDR (Jag har spelat spelet på PC).

Jag rekommenderar definitivt spelet.

Tidigare känd som V5er

 

Ändrad: 10 nov 2017 10:34 av Roger Ling, ändrad 1 gång

! Anmälj Länk
 
 
Oskar Skog (P) 
10 nov 2017 10:36
Tobias Söderlund:

Förlåt, men vilken fantastisk recension.


Det behöver du inte be om förlåt för :)

V5er:

utan man måste använda vänster styrspak också för att komma rätt.


Och det gör ju inte saken bättre!

I min mening gjorde Sledgehammer en mycket intressantare kampanj i Advanced Warfare.

 
! Anmälj Länk
 
 
Roger Ling (P) 
10 nov 2017 10:39
Oskar Skog:

Och det gör ju inte saken bättre!


Vi tycker olika helt klart. Jag tycker det gör quicktime-händelser mer interaktivare överlag och därmed bättre än att bara trycka in en knapp inom en viss tidsrymd.

EDIT: Det finns ju diskussionsutrymme vad gäller Quicktime-händelser som sådant i sig. Jag tycker sådana gör korta mellansekvenser lite bättre än att bara sitta och titta på en kort mikrosekvensanimering (är det ens ett ord? lol.)

Tidigare känd som V5er

 

Ändrad: 10 nov 2017 10:52 av Roger Ling, ändrad 1 gång

! Anmälj Länk
 
 
Oskar Skog (P) 
10 nov 2017 10:53
V5er:

Jag tycker det gör quicktime-händelser mer interaktivare överlag och därmed bättre än att bara trycka in en knapp inom en viss tidsrymd.


För mig är sådana här qte helt meningslösa. Jag skulle hellre se den aktuella händelsen som en filmsekvens än som "interaktiva" "utmaningar".

 
! Anmälj Länk
 
 
Roger Ling (P) 
10 nov 2017 10:56
V5er:

EDIT: Det finns ju diskussionsutrymme vad gäller Quicktime-händelser som sådant i sig. Jag tycker sådana gör korta mellansekvenser lite bättre än att bara sitta och titta på en kort mikrosekvensanimering (är det ens ett ord? lol.)


Man får ju oftast sen en kort animation utspelas första gången i CoD:WW2 under ett qte då man oftast misslyckas med qte't första gången (Ber om ursäkt för mitt stealthredigerande)

Tidigare känd som V5er

 

Ändrad: 10 nov 2017 11:02 av Roger Ling, ändrad 1 gång

! Anmälj Länk
 
 
Oskar Skog (P) 
10 nov 2017 11:02
V5er:

Jag tycker sådana gör korta mellansekvenser lite bättre än att bara sitta och titta på en kort mikrosekvensanimering


Ok, då är vi på var sin sida om det här argumentet :)

 
! Anmälj Länk
 
 
opzimath (P86) 
10 nov 2017 18:35
Bästa multi sedan 4an tycker jag, snart dags för personlig prestige. Dock är singleplayern rätt värdelös och Nazi Zombies är rakt av oinspirerat.

 
! Anmälj Länk
 
 
UnclePadda (P29) 
10 nov 2017 18:51
Tycker de har gjort ett grymt bra jobb med det här, även om det varit lite wobbly med servarna och nio MP-banor från start är väl snålt.

Då får vi se. Nästa år är väl Treyarch tillbaka i kalla kriget eller kanske Vietnam med Black ops 4, sen kanske Infinity Ward satsar på Modern warfare 4. Och 2020 kanske communityn återigen skriker efter ett Advanced warfare 2...

Jag tror, när vi går genom tiden, att allt det bästa inte hänt än.

 
! Anmälj Länk
 
 
Roger Ling (P) 
10 nov 2017 19:17
opzimath:

Dock är singleplayern rätt värdelös


Jag tycker singelspelsdelen var riktigt bra. Som Oskar skriver så var det som att se och spela Band of Brothers.

Tidigare känd som V5er

 
! Anmälj Länk
 
 
Aaron Vesterberg Ringhög (P) 
10 nov 2017 23:06
Bästa kampanjen på flera år narrativt sett. Inget som lämnade mig tömd på känslor utan snarare bara en berättelse som jag faktiskt kommer ihåg (vilket är första gången någonsin i ett COD-spel för mig).

Plus en oerhört stark epilog.

Aaron

 
! Anmälj Länk
 
 
Elin Ekberg (F26) 
14 nov 2017 08:23
Jag gillar verkligen årets upplaga, det märks verkligen hur pass duktiga man har börjat bli på att berätta sina historier i de här spelen. Det är inte lika bra som förra årets, och jag tycker kanske inte att man når hela vägen med vad man försöker göra. Man glömmer bort karaktärerna ibland, för att istället koncentrera sig på skjutandet, när det egentligen skulle behöva göras fler djupdyk. Försöka etablera banden mellan soldaterna. Bättre.

Roligaste uppdraget var när man fick spela som en kvinnlig motståndsledare och smyga omkring i en tysk militärbas. Nervpirrande! Stort plus för att man vågar ta med starka kvinnor i berättelsen, Call of Duty-spelen har verkligen gjort det här bra på sistone. Men det här var ett sådant uppdrag som stack ut. Gillade också att man fick besöka ett koncentrationsläger, att spelet vågade visa den typen av hemskheter. Vi får inte vara för rädda för att berätta också den här delen av kriget. Vi sitter snart med en generation som enbart kommer att kunna förlita sig på vad vi berättar om Förintelsen. De gjorde det dessutom bra i spelet. Skulle ha velat ha fler sådana ögonblick. Se krigets konsekvenser och så. Jag tycker nog att man hade lite för litet riktigt hemska scener, med tanke på när det utspelade sig.

“I’m like a dog chasing cars. I wouldn’t know what to do if I caught one…I’d just do things

 
! Anmälj Länk
 
Tillbaka till forumet | Tillbaka till Recensioner | Till toppenVisar hela tråden

Du måste vara registrerad användare och inloggad för att kunna skriva i forumet.