Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!
Forum   Blandat   Musik   + Ny diskussion
Till botten 1 2 | sista

10 låtar med Pet Shop Boys

skapad 30 aug 2007 21:01 | svar 38 st | visats 272 ggr

 
Okänd
30 aug 2007 21:01
Först och främst: herr Skog, du har full rätt att ändra trådtiteln ifall du anser mig vara och inkräkta på ett av dina privata trademarks. Jag älskar ju dig och vill helst inte se att du börjar hata mig på grund av en dylik bagatell. Blev bara så inspirerad av dina två systertrådar att jag kände mig tvungen att skapa en egen i samma skola.

Men, let's get to the point:

Pet Shop Boys har aldrig handlat om djup ironi. Inte för mig. Istället har Pet Shop Boys handlat om att klä av världen naken och presentera den så enkel och simpel som den faktiskt ter sig. Ifall man väljer att inte göra saker och ting invecklade, det vill säga. Att saker och ting därför verkar bjuda på en ironisk underton känns ganska självklart, för vi har väl alla fått smaka på våra cyniska sidor genom åren.

Det är som upplagt för att börja leta efter konstiga liknelser, metaforer, budskap, what.not, men oftast talas det klarspråk. Det är såhär det ligger till. Och, alla kan vi hitta något att relatera till. Även om det ibland smärtar att komma till insikt om hur förutsägbar människan kan vara och hur fånig världen faktiskt är, emellanåt. Men, vem är du och jag att avgöra vad som är rätt och vad som är fel? Vad som är ett stort eller ett litet problem?

Love Comes Quickly
Sooner or later, sooner or later
this happens to everyone



What Have I Done To Deserve This?
I bought you drinks, I brought you flowers
I read your books and talked for hours



Left To My Own Devices
Maybe if you're with me we'll do some shopping


Being Boring
Someone said if you're not careful
you'll have nothing left and nothing to care for



Can You Forgive Her?
But that's childish, so childish


A Red Letter Day
All I want is what you want


You Only Tell Me You Love Me When You're Drunk
Is it over when you're sober?


London
Looking for hard work
or credit card fraud
What do you expect from us?
We come from abroad



Miracles
Thunder is silent before you
Roses bloom more to adore you too



I'm With Stupid
Why would I be with someone
who's obviously so dumb?


Vill man trots allt förstå allt det där som ligger bakom låtarna och dess texter skall man börja i änden 'Further Listening'-serien. De första sex albumen, med tillhörande b-sidor, mixar och osläppt material. Och det där häftet. Som jobbar sig igenom låt för låt med, inte helt sällan, djupdykningar i låtars varanden och vad som triggat dem att skrivas. Mycket givande läsning, och fantastisk lyssnig, men kanske är det att göra det hela lite väl enkelt för sig.

Under vissa omständigheter tror jag det kan vara än mer givande att bara lyssna. Och bilda sig sin egen uppfattning. Skapa sig en egen känsla. Det blir trots allt lite djupare så... och lite mer ironiskt.

 

Ändrad: 30 aug 2007 21:02 av , ändrad 1 gång

! Anmälj Länk
 
 
Okänd
30 aug 2007 21:03
Jag är så mycket heavy metal man kan bli, men jag älskar låten Pet Shop Boys - Minimal [wink] Härlig låt..

 
! Anmälj Länk
 
 
movado (P) 
30 aug 2007 21:14
Aerocool:

Jag är så mycket heavy metal man kan bli,


fan va nice!

Fin tråd, ska läsa igenom den nogrannare nån dag!

 
! Anmälj Länk
 
 
Oskar Skog (P) 
31 aug 2007 06:58
Legerdemain:

Pet Shop Boys


PET SHOP BOYS ROXXOR.

Angående låtvalet så är det alldeles för mycket som inte är Please/Disco/Actually/Introspective/Very. Absolut in med It's a Sin, Suburbia, Rent och Opportunities (Let's make lots of money) :)

Jag gillade inte alls Being Boring, eller den perioden (förutom singeln "So Hard" med den fantastiska texten "We've both given up smoking/So who's matches are those?"), utan var mycket gladare när dom kom med Very (som jag håller som den absolut bästa skivan dom har gjort). Allt från det speciella omslaget som först släpptes, till kostymerna och kraften/energin i låtarna. Att det var glad bögdisco var bara fantastiskt.

Sedan dog Pet Shop Boys för mig och blev inte intressanta igen förrän med Fundamental. Och den var ju väldigt mycket Very 2.

Och här har vi, för övrigt, en av dom absolut vassaste textförfattarna som gjort poplåtar.

 

Ändrad: 31 aug 2007 07:00 av Oskar Skog, ändrad 1 gång

! Anmälj Länk
 
 
Okänd
31 aug 2007 09:08
Oskar Skog:

Angående låtvalet så är det alldeles för mycket som inte är Please/Disco/Actually/Introspective/Very. Absolut in med It's a Sin, Suburbia, Rent och Opportunities (Let's make lots of money) :)


Hade gärna stuvat om låtarna en aning, men då jag bestämde mig för att plocka en låt från varje studioalbum men då de endast släppt nio studioalbum blev det ändå till att slänga in Miracles framåt slutet (för att jag tycker att det var ungefär där de började återvända till sin mindre exprimenterande form).

It's a Sin och Rent vill jag inte gärna se bland låtarna, så ej heller Always on My Mind eller Sé A Vida È (That's the Way Life Is). Med tanke på att de är låtar från Pet Shop Boys tycker jag inte riktigt de träffar rätt, de slår över åt lite olika håll på ett eller annat sätt... främst i dess teman, och framförallt It's a Sin som känns så 'over the top' att jag bara inte köper konceptet. Som låtar i allmänhet fungerar de, dock.

Behaviour med Being Boring var den främsta anledningen till att jag började lyssna på Pet Shop Boys, och med tiden har jag kommit att hålla albumet väldigt högt även om jag till en början inte alls förstod mig på skivan. Det tog tid att börja uppskatta många av låtarna eftersom den för sig med en helt annan stil än gruppens övriga alster. Från Being Boring gick jag till den mer klassiska So Hard. Därefter till How Can You Expect to be Taken Seriously? vidare till This Must Be The Place I Waited Years To Leave. Två låtar som i sin tur öppnade upp för den lite lugnare The End of the World och den svulstiga Jealousy. Och på den vägen är det. Men det har suttit långt inne.

Very var skivan som fick mig att falla pladask. Endast One and One Makes Five som inte vunnit mitt hjärta. Fodralet, det extrema stilbytet (som de lyckades genomföra utan att förlora det där som alltid definierat gruppen och dess sound, snarare lyckades de vrida upp allt vad PSB står för till 200% i likhet med vad skivans titel antyder), musikvideorna, valet av singlar, ja, allt faller mig i smaken. Det enda jag stör mig på en aning är att skivan inte fick befinna sig lite längre i rampljuset med hjälp av ytterligare ett par singlar. Här släppte de ju även en av de låtar jag tycker definierar gruppen tydligast... Shameless, som var b-sida till Go West. Kanske deras bästa b-sida, och låten skulle gärna ha fått ersätta One and One Makes Five... kanske rentav släppts som en egen singel.

Oskar Skog:

Sedan dog Pet Shop Boys för mig och blev inte intressanta igen förrän med Fundamental. Och den var ju väldigt mycket Very 2.


Bilingual är en väldigt svår skiva. Den spretar åt alla möjliga håll och det känns som gruppen helt tappat sitt fokus. Klarar inte av att lyssna igenom albumet, men det finns ju fortfarande ett par guldkorn till låtar utspridda lite här och var. Up Against It, är en favorit (old-school). Before (klubbmuzak), A Red Letter Day (Very-ish), The Survivors (uppföljaren till Being Boring) samt Single (en av deras få uppenbart ironiska historier, vilket även avspeglar sig i den rätt roliga videon) fungerar också. Men sedan var det inte mycket annat intressant kvar.

Nightlife har också sina ljusa punkter, men även här spretar det åt alla möjliga håll. I Don't Know What You Want... bådade ju gott, och Closer To Heaven samt New York City Boy likaså, men sedan blev det emellanåt riktigt krystat och teatraliskt (kanske inte så konstigt med tanke på att de flesta låtarna var skrivna till deras musikal, men som album fungerar det inte riktigt).

...och så det totala haveriet, Release, där de gjorde en helomvändning och omfanade precis allt de tidigare tagit avstånd ifrån. Bort med allt vad image heter, fram med gittarer, på med svarta t-shirts & jeans, dokumentärer till musikvideor a lá dogma och gärna 4 minuter fokus på möss som springer runt på ett järvägsspår och slutligen bort med de smarta texterna och fram för till synes banal poplyrik ingen behöver reflektera över mer än en gång (fast detta är ju inte riktigt sant, inser man efterhand). Fast när man väl kommit över shocken går det att finna ordentligt bra låtar här, och ett större djup än man först kunnat ana... fast oavsett jag personligen kommit att uppskatta skivan var nog skadan redan skedd. Tror de förlorade extremt många av sina trogna fans ungefär här. De som fortfarande följde gruppen, det vill säga, för med tre album på raken som inget av dem ens kommer i närheten av Verys självklarhet är det ju som upplagt för en komersiellt nedåtgående spiral.

Fundamental var ju en tacksam återgång. Men att skivan skulle vara en uppföljare till Very håller jag inte med om. Very var enhetlig, något som inte Fundamental är. Very var smart och utmanande lyssnaren, där Fundamental spelar på säkra kort (snälla, låt mig slippa Integral, deras mest pinsamma försök till att kasta ut ett par kängor till den brittiska regeringen). Fast jag gillar skivan i vilket fall. Bara det att jag hade hoppats på mer. Och kanske främst hoppats mer på att känna trygghet i att de hittat tillbaka... men skivans spretighet gör att jag känner mig ungefär lika orolig som tidigare, trots att många av låtarna håller väldigt hög klass.

 

Ändrad: 31 aug 2007 09:13 av , ändrad 1 gång

! Anmälj Länk
 
 
Oskar Skog (P) 
31 aug 2007 09:21
Legerdemain:

främst i dess teman, och framförallt It's a Sin som känns så 'over the top' att jag bara inte köper konceptet.


Det var väl ungefär där som PSB började kombinera sång/video till ett koncept (som senare gick fullt ut i Can You Forgive Her (antagligen min favoritlåt med gruppen)). Det är väldigt svårt att tänka sig låten utan att se videon, och då blir ju det där med vampyrer och grejs lite för mycket.

Något man kunde se igen i Always on my Mind (från deras usla film).

Legerdemain:

...och så det totala haveriet, Release


För mig var hela den perioden, från Bilingual till Release ett haveri :)

Tror att det började, så smått, i den hemska (hemska!) Where the Streets Have No Name-covern. AJAJAJAJ.

Tänk positivt! Så:

Sen är ju "Alternative", fylld med b-sidor och udda spår, nödvändig lyssning. PSB gjorde många, många fantastiska b-sidor.

I want a dog är ju bara så bra. We all feel better in the dark. Etcetera (vilket förvånar mig att ingen platta har hetat än, btw).

Legerdemain:

Fundamental var ju en tacksam återgång. Men att skivan skulle vara en uppföljare till Very håller jag inte med om.


Jag tycker att dom har en liknande ljudbild. Bombastisk energi. Låtarna är mycket, mycket bättre på Very.

Ska jag rangordna deras plattor blir det så här (och här får faktiskt första Disco och Introspective vara med, hade vinylutgåvan som låg på tre skivor, åh så bra. Mycket för att dom är så nödvändiga för att förstå PSB):

1. Very
2. Introspective
3. Actually
4. Please
5. Disco
6. Fundamental
7. Behaviour

Nightlife/Bilingual/Release får inte vara med :P

 
! Anmälj Länk
 
 
Okänd
31 aug 2007 10:23
Oskar Skog:

Det var väl ungefär där som PSB började kombinera sång/video till ett koncept (som senare gick fullt ut i Can You Forgive Her


...något man faktiskt kunde ana att det komma skulle i och med andra videon till Opportunities (Let's Make Lot's of Money).

Oskar Skog:

Tror att det började, så smått, i den hemska (hemska!) Where the Streets Have No Name-covern. AJAJAJAJ.


Hur mycket man än kan tänkas avsky låten var det ju främst här som ljudbilden som kom att prägla Very verkligen började ta form. Men, nej, har aldrig riktigt köpt Where The Streets Have No Name (I Can't Take My Eyes Off You).

Oskar Skog:

Sen är ju "Alternative", fylld med b-sidor och udda spår, nödvändig lyssning. PSB gjorde många, många fantastiska b-sidor.


Ja, ett absolut måste. Låtarna ger en större helhetsbild av gruppen, och framförallt är de det definitiva beviset på att gruppen verkligen omfamnat detta med b-sidor och lagt ned sin själ i att få dem att bli minst lika relevanta som de vanliga albumspåren. Albumen fick stå för konceptet, helheten, och b-sidorna fick stå för att fylla i de eventuella luckor som kan tänkas ha uppstått. Perfekta komplement, aldrig meningslös utfyllnad.

Oskar Skog:

Jag tycker att dom har en liknande ljudbild. Bombastisk energi. Låtarna är mycket, mycket bättre på Very.


Sant, i många fall, men som sagt, det spretar mycket mer på Fundamental. Hade skivan känts mer enhetlig hade jag troligen uppskattat den mer än vad jag gör idag (fast det är ju helt klart ett bra album, oavsett).

Oskar Skog:

Ska jag rangordna deras plattor blir det så här:


Regelrätta album
Very
Behaviour
Please
Fundamental
Release
Nightlife
Actually
Bilingual

Ditt beteende är mitt, faktiskt.

Regelrätta alternativ
Alternative
Introspective
Disco 3
Disco
Relentless
Fundamentalism
Disco 2

 
! Anmälj Länk
 
 
Oskar Skog (P) 
31 aug 2007 10:34
Legerdemain:

...något man faktiskt kunde ana att det komma skulle i och med andra videon till Opportunities (Let's Make Lot's of Money).


Fanns det inte två versioner av den? Har för mig att det också var deras första singel, men att den misslyckades helt att ta sig in på topplistorna?

Legerdemain:

Hur mycket man än kan tänkas avsky låten var det ju främst här som ljudbilden som kom att prägla Very verkligen började ta form.


Ja, det är sant. Men det blev lite för mycket av den där "ironin" som man bara kunde ana under ytan.

Legerdemain:

Perfekta komplement, aldrig meningslös utfyllnad.


Mm, och, som sagt, några av deras bästa låtar har hamnat där.

 
! Anmälj Länk
 
 
Okänd
31 aug 2007 10:49
Oskar Skog:

Fanns det inte två versioner av den? Har för mig att det också var deras första singel, men att den misslyckades helt att ta sig in på topplistorna?


West End Girls först, därefter One More Chance (JA! Titelspåret på Actually!) och slutligen Opportunities (samtliga a lá Bobby O, endast Opportunities med en video), men de 'floppade'.

Sedan blev det West End Girls igen, i en ny version, och då blev det en braksuccé. Love Comes Quickly därefter, och sedan den 'nya' versionen av Opportunities.

Det lustiga är att It's A Sin, Rent, One More Chance och Jealousy (In The Dead of Night) fanns i Bobby O producerade versioner redan innan Please hade släppts.

 

Ändrad: 31 aug 2007 10:54 av , ändrad 1 gång

! Anmälj Länk
 
 
Oskar Skog (P) 
31 aug 2007 10:54
Legerdemain:

West End Girls först, däefter One More Chance (JA! Titelspåret på Actually!) och slutligen Opportunities (samtliga a lá Bobby O, endast Opportunities med en video), men de 'floppade'.


Får läsa på min PSB-historia igen, var nästan säker på att Opportunities var först ut :)

 
! Anmälj Länk
 
 
Okänd
31 aug 2007 11:00
Oskar Skog:

år läsa på min PSB-historia igen, var nästan säker på att Opportunities var först ut :)


Det var den första singeln med video. Har själv hållit WEG från 1984 i mina händer, den första Opportunities är från 1985 (och andra versionen från 1986). Men visst finns det en möjlighet att den släppts tre gånger och jag helt har missat det... (eller läst det någonstans bara för att sedan förtränga det), men det må väl så vara.

[smile]

 
! Anmälj Länk
 
 
ItsInMyVeins (P34) 
31 aug 2007 11:06
GOOOO WEEEEST WHERE THE SKIES ARE BLUEEEE
GOOOO WEEEEST THIS IS WHAT WE OUGHT TO DO

The king stay the king

 
! Anmälj Länk
 
 
Alianger  
3 sep 2007 04:45
Jepp, PSB är klart värda en till sån här tråd ^^

Saknade egentligen bara en låt, flamboyant (är nog deras sista riktigt bra låt också) så här kommer den:

 
! Anmälj Länk
 
 
Oskar Skog (P) 
3 sep 2007 07:01
Alianger:

flamboyant


Minns när jag hörde den på radion första gången, var nästan övertygad om att det var något från Alternative-samligen först, som jag inte kom ihåg, snarare än en ny låt.

 
! Anmälj Länk
 
 
jorgandr (P39) 
3 sep 2007 11:47
Oskar Skog:

It's a Sin


Oskar Skog:

Rent


Är ju deras två bästa låtar, helt klart!





Och så deras bästa cover. Den är ju fasen snäppet bättre än Elvis...

För övrigt äger Jorgandr tråden med sin nördkunskap! - Bleatlessness

 
! Anmälj Länk
 
 
jorgandr (P39) 
3 sep 2007 11:49
Legerdemain:

Med tanke på att de är låtar från Pet Shop Boys tycker jag inte riktigt de träffar rätt, de slår över åt lite olika håll på ett eller annat sätt... främst i dess teman, och framförallt It's a Sin som känns så 'over the top' att jag bara inte köper konceptet.


Men...! Jag gillar "over the top"!

För övrigt äger Jorgandr tråden med sin nördkunskap! - Bleatlessness

 
! Anmälj Länk
 
 
Okänd
3 sep 2007 12:27
jorgandr:

Men...! Jag gillar "over the top"!


...ibland gillar jag det. Men i fallet It's a Sin känns det lite missriktat. Tonen är så mörk att man på fullaste allvar kan tro att det har varit helvetet på jorden för Tenant, men när han snackar om låten gör han det oftast med en axelryckning... som att man inte skall ta så allvarligt på den. Men, den främsta anledningen till att jag inte är så förtjust i den är nog att den har spelats sönder och samman genom åren. Precis som Always on My Mind. Tycker att det finns bättre låtar som kan få exemplifiera vad PSB handlar om... men, tycke och smak, som sagt... inget rätt eller fel.

 
! Anmälj Länk
 
 
jorgandr (P39) 
3 sep 2007 12:32
Legerdemain:

Men, den främsta anledningen till att jag inte är så förtjust i den är nog att den har spelats sönder och samman genom åren. Precis som Always on My Mind.


Du har absolut en poäng där. Det är som med vissa favoriter man hade i tonåren som man säkert skulle älska än idag, om det inte vore för att man spelade sönder dem helt och hållet, fjorton gånger om dagen i ett års tid. För att man tyckte att "åhh, han/hon sjunger precis som det känns för mig just nu".

För övrigt äger Jorgandr tråden med sin nördkunskap! - Bleatlessness

 
! Anmälj Länk
 
 
lpex (P) 
3 sep 2007 17:16
Gillar Pet shop boys väldigt mycket men för mig är det ett typiskt singel-band. Sällan jag lyssnar på ett helt album rakt igenom med dem.

 
! Anmälj Länk
 
 
Megaloman (P33) 
3 sep 2007 17:29
Pet Shop Boys live på tivoli i köpenhamn i juni tillsammans med 25-30.000 skrålande danskar är förmodligen sommarens absoluta höjdpunkt.

Oskar Skog:

1. Very
2. Introspective
3. Actually
4. Please
5. Disco
6. Fundamental
7. Behaviour


Fantastiskt, jag håller med dig om en albumlista för en gångs skull ;P

Modigare än Honva.

 
! Anmälj Länk
 
 
Okänd
3 sep 2007 22:35
Oskar Skog:

Minns när jag hörde den på radion första gången, var nästan övertygad om att det var något från Alternative-samligen först, som jag inte kom ihåg, snarare än en ny låt.


...något du fann postivt eller negativt?

zooz:

Gillar Pet shop boys väldigt mycket men för mig är det ett typiskt singel-band. Sällan jag lyssnar på ett helt album rakt igenom med dem.


Själv tycker jag ofta att albumspåren (för att inte tala om b-sidorna) nästan är mer intressanta än singlarna. Ett par exempel kommer här:

Please
Two Divided By Zero (albumspår)
Jack The Lad (b-sida)
In The Night (b-sida)
- Two Divided By Zero känns som en av de mäst träffsäkra albumöppnarna jag hört. Fångar mig direkt och sätter tonen för hela skivan.

Actually
One More Chance (albumspår)
I Want To Wake Up (albumspår)
King's Cross (albumspår)
- One More Chance är Actuallys Two Divided By Zero, men dessvärre sätter låten inte tonen för skivan eftersom saker och ting förändras oerhört drastiskt redan när spår nummer två kommer igång. I Want To Wake Up och King's Cross är singlarna jag hade önskat framför It's a Sin samt Heart.

Behaviour
This Must Be the Place I Waited Years To Leave (albumspår)
The End of the World (albumspår)
Miserablism (b-sida)
We All Feel Better in the Dark (b-sida)
- The End of The World har vuxit till att bli Behaviours bästa låt. Så banal och söt att man inte kan göra annat än att älska den. Miserablism borde aldrig ha varit en b-sida, det borde ha varit en singel. PSB tyckte uppenbarligen också att så var fallet, för de hade länge planer på att faktiskt släppa den som singel, men så blev aldrig fallet.

Very
A Different Point of View (albumspår)
Dreaming of the Queen (albumspår)
The Theatre (albumspår)
One In a Million (albumspår)
Forever In Love (osläppt fram tills nyligen)
Hey, Headmaster (b-sida)
Shameless (b-sida)
Violence [Haçienda Version] (b-sida)
Some Speculation (b-sida)
- I princip varenda låt på Very hade kunnat vara singel. Shameless, som i slutändan blev en b-sida, hade kunnat bli den absolut största hiten från Very, om den hade släppts som singel. Some Specualtions abienta tongångar ger mig gåshud. Allt som allt är hela Very-eran en guldgruva. Här var Pet Shop Boys i sitt esse.

Bilingual
Up Against It (albumspår)
The Survivors (albumspår)
Hit & Miss (b-sida)
Delusions of Grandeur (b-sida)
The Boy Who Couldn't Keep His Clothes On (b-sida)
- Up Against It låter visserligen som en b-sida från 80-talet, men i jämförelse med många andra av låtarna på Bilingual står den sig ändå makalöst bra i konkurrensen. The Survivors borde ha släppts som singel, istället för Sé A Vida É. De listade b-sidorna anser jag samtliga utklassa de flesta av låtarna på albumet. Bilingual är verkligen inte något att hänga i julgranen, dessvärre.

Nightlife
Closter to Heaven (albumspår)
Boy Strange (albumspår)
- Att Closer to Heaven aldrig blev en singel är skandal. Att Boy Strange inte blev en b-sida är skandal (fast det är en fantastiskt härlig låt, i vilket fall, en av de bästa på albumet).

Release
Birthday Boy (albumspår)
The Samurai in Autumn (albumspår)
Between Two Islands (b-sida)
Here (albumspår)
Always (b-sida)
- Birthday Boy må vara bombastisk, men bjuder samtidigt på en av höjdpunkterna rent lyrikmässigt på Release. Between Two Islands var en av de första b-sidorna på år och dar som jag verkligen föll pladask för. De övriga låtarna visar på den enkla, minimalistiska och ordentligt avskalade sidan av Pet Shop Boys. Som i många fall faktiskt funkar minst lika bra som när man bjuds på de allra mest bombastiska arrangemangen á la It's a Sin.

Fundamental
Luna Park (albumspår)
Casanova in Hell (albumspår)
Twentieth Century (albumspår)
- Pick one. Samtliga är singelkandidater. Casanova in Hell var vad som övertygade mig om att Fundamental var ett riktigt bra album. Och att Pet Shop Boys hade hittat tillbaka till sig själva, igen.

jorgandr:

Det är som med vissa favoriter man hade i tonåren som man säkert skulle älska än idag, om det inte vore för att man spelade sönder dem helt och hållet, fjorton gånger om dagen i ett års tid.


De album som jag måste lära mig tycka om är oftast de album jag tröttnar minst lätt på. Behaviour tog åtskilliga år innan jag greppade, i sin helhet, men nu är det en av de album jag håller högst (på PSB-fronten). Very är och förblir Very. Alltid en lika behaglig upplevelse att lyssna igenom, men då jag föll för skivan samma sekund som jag hörde den för första gången känner jag inte riktigt det där suget att återvända till den lika ofta som i fallet Behaviour. Finns inte så mycket mer där att upptäcka. Kan låtarna utan och innan sedan över 10 år tillbaka. Nu är ju visserligen Very så bra att jag aldrig kan tröttna på albumet... men jag tror ändå min poäng är rätt tydlig.

 
! Anmälj Länk
 
 
Kärleksbarnet (F34) 
3 sep 2007 22:41
We're S-H-O-PP-I-N-G,
we're shopping!


Men bara tanken på It's A Sin och vad den gjort för populärkulturen får mig att rysa varje gång jag hör den.

 
! Anmälj Länk
 
 
Okänd
3 sep 2012 15:24
Angående nya skivan.

Icke-singeln Invisible bådade ruskigt gott. Ljudbilden är fantastiskt.



Sedan kom den där jävla singeln, Winner.



Sämsta singeln de släppt, någonsin. Lätt i klass med katastrofen Integral. Det är liksom inte dåligt för att vara Pet Shop Boys (fast bra rent allmänt), det är dåligt för att det är dåligt.

[cry]

 
! Anmälj Länk
 
 
Aloysius (P) 
3 sep 2012 15:29
Åh, personer med god musiksmak på detta gudsförgätna forum. [smile]

Det är egentligen rätt fantastiskt att en grupp lyckas med att både producera listettor i en massa års tid och samtidigt lägga sina bästa låtar som b-sidor.

Här är några b-sidor jag gillar.







Och den här lägger jag bara till för videons skull, kolla vem som spelar Nosferatu. [crazy]

 
! Anmälj Länk
 
 
Okänd
3 sep 2012 15:33
Aloysius:

Åh, personer med god musiksmak på detta gudsförgätna forum


Då tycker jag du kan ge mig en extra läsning på dages allt annat än välbesökta blogginlägg. Det handlar om PSB.

 
! Anmälj Länk
 
Tillbaka till forumet | Tillbaka till Musik | Till toppen 1 2 | sista

Du måste vara registrerad användare och inloggad för att kunna skriva i forumet.