Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Nyheter

Oskar Skog recenserar Journey

Vi fortsätter att testa det här nya systemet: som ni märkt ligger den här recensionen inte där vi vanligen publicerar dem. Vi har tänkt testa att ha recensioner på startsidan på Loading, bland nyheterna, för att på så vis också få en forumtråd där man kan läsa och kommentera recensionen.


Våra recensioner hamnar i en ny forumkategori (Recensioner) där man enkelt kan hitta de spel vi skrivit om i framtiden. Här ser ni också vår nya betygsskala. Den fungerar som vi pratat om tidigare, men har en ny visuell stil. Den stora blåa siffran är betyget till spelet. Som sagt, det här är en test för att se resultatet och vi kommer att göra ett par stycken sådana här innan vi bestämmer oss. Berätta gärna vad ni tycker om det.


JOURNEY
(PS3 - spelet släpps den 14:e mars via PSN)
Oskar Skog


"Varje resa börjar med ett steg", säger jag.


"Det är fel", säger du. "Varje resa börjar med en tanke."


Och du har rätt. Du hade rätt hela tiden. Jag har lärt mig det nu när vi står inför slutet, det här är för mig.


Journey börjar med tanken på ett berg. Sedan stegen mot det. En ensam resa mot det som finns bortom nästa krön. Som en cykel, som att jorden runt solen är löftet om en ny dag. 


En resa tillsammans, om att stå så nära att min högra hand håller din vänstra om jag bara hade en. Min vänstra kan inte nå dig även om den fanns. Vi står fyratusen mil ifrån varandra åt ena hållet.


Åt det andra så nära att jag kan se dina andetag. 


Vi har gått genom en värld som hämtats direkt från mina drömmar och när vi står vid slutet känns det som om vi är framme vid något så stort och viktigt att vi måste stanna upp.


Vi tittar på varandra.


"Den här resan började för mer än 30 år sedan när jag fann mitt första spel. Det har varit en lång resa, en resa full av känslor och upplevelser. Om den resan tar slut, här och nu, skulle det vara okej för mig", säger jag och du ler som om du förstår.


Vi tar de tio stegen.


Vi tar dem allihop.


Det är så här jag lär mig att gå.




Gillade du Flower?
Ja - Gå till 5
Nej - Gå till 2
Jag har aldrig spelat Flower – Gå till PSN, köp och spela Flower, gå till 1
Jag vill inte spela Flower - Varför läser du det här? Gå till 2

2
"Jag var här tidigare idag."
"Jaha?"
"Och köpte den här skivan."
"Ja, just det."
"Don't stop believin': The best of Journey"
"Jag minns."
"Det är något fel på den."
"Vad menar du?"
"Det är bara en tom CD-r."
"Ja."
"Men..."
"Du köpte en best of-samling."
"Ja."
"Med Journey."
"Ja."
"Och förväntar dig att det ska finnas musik på den?"
"Ja?”
”Det är inte mitt fel.”
”Vad?”
”Att du förväntar dig det.”
”Men ni säljer musik här.”
"Inte den här."
"Inte?"
"Nej."
"Vad säljer ni då?"
"Det som är bäst för dig."
"Bäst för mig?"
"Ja."
"Och det bestämmer ni?"
"Ja, om man köper en best of med Journey har man ingen talan längre."
"Va?"
"Vi kan inte ha ett samhälle där människor köper best of-skivor med Journey."
"Det är väl klart att vi kan."
"Nej, ni gav upp rätten till det för länge sedan."
"Vi?"
"Ja, ni."
"Jag förstår inte."
”Ni som inte gillar musik utan bara följer strömmen.”
”Men jag...”
”Det finns de som gillar Journey på riktigt, och det är okej, men det gör inte sådana som du.”
”Vad är det med mig?”
"Vi har identifierat problemet och har preciserat tidpunkten för utbrottet av sjukdomen till Tom Holkenborgs remix av A little less conversation."
"Den var bra."
"Du ser."
"Vad?"
"Som ett virus."
"Virus?"
"Det sprider sig."
"Jag förstår inte."
"Vi vet, det är därför det här är nödvändigt."
"Vilket?"
"Projektet."
"Projektet?"
"Ja, vi kan inte ha människor som tror att det finns en best of med Journey. Eller som klickar på Rebecca Black "för att det är skoj", det slutar nu."
"Du kan väl inte jämföra Journey med Rebecca..."
"Varför inte?"
"Journey är klassisk..."
"Nej."
"Det kan inte du bestämma."
"Jag måste."
"Varför?"
"För att du inte klarar av det."
"Det gör jag väl."
"Har du klickat på Rebecca Black?"
"Det har jag väl, det har ju alla."
"Lyssnar du på reklamradio?"
"När jag tränar."
"Såg du på Så mycket bättre och tyckte att det var kul att E-type i alla fall försökte?"
"Kanske det."
"Och du tror på allvar att du fortfarande har rätt till en åsikt?"
"Det är klart att jag har."
"Du klarar inte av att tänka själv."
"Det gör jag väl?"
"Varför köper du en best of med Journey nu?"
"Jag vet inte, jag ville ha den."
”Varför just nu?”
”Jag vet inte.”
"Du har sett programmet Hitlåtens historia på SVT."
"Det har inte..."
"Och hörde Don't stop believin' där?"
"Ja."
"Och tyckte att det var en bra poplåt."
"Ja."
"Du har hört låten många gånger förut men aldrig tänkt på det och nu rättfärdigades låtens existensberättigande av den statliga televisionen och då gick du ut och köpte en best of med Journey."
"Nej, så var det inte alls."
"Klart att det var."
"Men det spelar ingen roll, jag får köpa vad jag vill."
"Inte nu längre."
"Inte?"
"Nej, vi tog ett beslut igår"
"Vi?"
"Du är smittad."
"Jag är inte smittad."
"Det är du."
"Vad händer nu?"
"Vi har ett vaccin."
"Ett vaccin?"
"Ja."
"Vad är det?"
"Något som du måste se och tolka själv. Något som gör att du måste tänka. Du måste börja tänka igen."
"Jag förstår inte?"
”Det vet vi.”
”Vad är det som händer?”
"Vi har något som du inte ska låta någon annan berätta för dig vad du ska tycka om. Något som du ska uppleva utan förutfattade meningar. Utan att någon har talat om för dig om det är bra eller dåligt."
"Vad är det?"
"En resa."
"En resa?"
"Gå till 3."
"Till 3?"
"Gå till 3."

3
Förstår du?
Ja - Gå till 5
Nej - Gå till 4

4
"Vi kallar det här också för Journey, jag tror att du uppskattar sambandet."
"Vad heter också Journey?"
"Den här interaktiva upplevelsen som vi har skapat för att bota sjukdomen."
"Ett spel?"
"Ett verk."
"Spel kan inte vara konst."
"Tyst, du bara fortsätter att visa varför du avsagt dig rätten till en åsikt."
"Förlåt."
"Journey är ett verk. Som en symfoni på två timmar, perfekt orkestrerat till det oundvikliga crescendot, där varje steg är ett steg in i en levande tavla, en färd över de gnistrande sandkornen under solens värme till den glittrande snön och den bitande kylan.”
"Jag har spelat..."
"Säg inte Call of Duty."
"Det har jag spelat, men..."
"Du betalar säkert för att kunna spela det online också."
"Jag har..."
"Så du betalar för konsolen, för spelet, för elektriciteten du använder och du tycker ändå inte att det räcker för att kunna säga att du, som konsument, faktiskt borde äga rätten till hela spelet utan att betala något mer?"
"Men det finns..."
"Det är inte dina problem."
"Nej, men..."
"Sluta."
"Okej."
"Nu börjar det."
"Vad ska jag göra?"
”Se dig omkring.”
”Är det gravstenar?”
”Titta efter.”
”Jag tror att det är gravstenar.”
”Vi dödar mönster så att något nytt kan födas.”
”Jag ser ett berg.”
"Börja gå mot det."
"Vilken knapp skjuter jag med?"
"DU. SKJUTER. INTE."
"Okej, okej."
"Gå till berget."
"Kan jag inte göra något?"
"Du kan sjunga."
"Sjunga?"
"Sjunga fram hemligheter."
"Något mer?"
"Inget som du behöver veta, det här måste vara din resa."
"Okej."
"Gå."
"Jag går, jag går."
"Bra."
”Var ska jag?”
”Följ det du ser i fjärran.”
"Vad är det där?"
"Gå fram till dem."
"Det är små tygbitar."
"Ja."
"De... lever?"
"Kanske."
"Vad ska jag göra."
"Sjung för dem."
"De kommer till mig."
"Ja."
"Och jag kan flyga?"
"Korta ögonblick."
”Inte mer?”
”Senare.”
”Nu händer något.”
”Ja.”
”Vad är det här?”
”Vad tror du?”
”Mina drömmar?”
”Kanske.”
”Det visar något.”
”Ja.”
”Men det säger ingenting.”
”Du är narrativet och regissören i den här berättelsen.”
”Finns det ingen annan här?”
”Du kanske hittar någon.”
”Vem?”
”Någon som du.”
”Som jag?”
”Någon smittad som behöver något nytt att tro på.”
”Men bara ibland?”
”Ja, det kan bli en ensam resa.”
"Det ser ut som något är instängt här."
"Befria det."
"Vad... det hjälper mig."
"Ja, de visar dig vägen."
"Var?"
"Rätt."
"Jag vet inte vad jag ska tro."
"Sluta inte att tro."
”Hur bra är det?”
”Vad menar du?”
”Ett betyg.”
”Betyg?”
”Ja, hur ska jag annars kunna veta hur bra det är?”
”Du har ett par timmar att ge av ditt liv, bestäm själv.”
”Ska jag?”
”Ja, tänk något som ingen tänkt förut.”
"Och nu?"
"Gå till 5."
"5?"
"Fortsätt resan."
"Varje resa börjar med ett steg."
"Det är fel, varje resa börjar med en tanke."

5
Journey är för dig.

Relaterade bilder

Oskar Skog 1 mar 2012Visningar: 4921 

Taggar: Journey, Flower, Flow, That Game Company, PSN, PS3, Oskar Skog, Loading

« Tillbaka till nyhetsarkivet

Kommentarer

gadwin 1 mar 2012q

Kan inte vänta.

Skarlman 1 mar 2012q

Någon som vill ge mig ett PS3? Tack på förhand.

Johan Olander 1 mar 2012q

Kan vänta, men vill inte.

lackofselfcontrol 1 mar 2012q

Det är inte Call of Duty och man skjuter inte. Tack för informationen.

Oskar Skog 1 mar 2012q

lackofselfcontrol:

Det är inte Call of Duty och man skjuter inte.


Det finns mer information om vad Journey är om man läser.

lackofselfcontrol 1 mar 2012q

Oskar Skog:

Det finns mer information om vad Journey är om man läser.


Ett band också tydligen.

Hakola 1 mar 2012q

Teckningen är det bästa i hela recensionen. <3

St Adam 1 mar 2012q

Helt klart intressant. Blir nog ett köp.

Johan Olander 1 mar 2012q

lackofselfcontrol:

Ett band också tydligen.


Tror det du söker är någon form av manual.

muskelsmurfe 1 mar 2012q

Jag gillade Flower, så detta får man ta och prova.

4Degrees 1 mar 2012q

Är spelet lika pretto som texten får det att verka?

Oskar Skog 1 mar 2012q

muskelsmurfe:

Jag gillade Flower, så detta får man ta och prova.


Ja, det här följer samma typ av speldesign (och upplevelse), men lyckas väldigt mycket bättre.

Jimmy Mosa 1 mar 2012q

Den här recensionen ägde innan jag läste allt som stod mellan steg 1 och steg 5.

Steg 2-4 får mig att vilja vägra köpa Journey. Och det är skitjobbigt eftersom det är få spel jag har sett fram emot så mkt de senaste åren.

PC-Spelare 1 mar 2012q

Jag får bilden av att det här inte är för mig, på samma sätt som Flower inte alls var för mig heller. Men det är väl ok, antar jag.

King_of_Popcorn 1 mar 2012q

Men Oskar, hur ska man kunna veta om ett spel är bra eller ej om det inte finns något betyg?
Menar du att jag måste läsa din recension?

Oskar Skog 1 mar 2012q

King_of_Popcorn:

hur ska man kunna veta om ett spel är bra eller ej om det inte finns något betyg?


Det finns faktiskt ett betyg där också.

Men man behöver läsa för att se det.

Si.K 1 mar 2012q

Fantastisk recension! Briljant!

Jag älskade varje sekund av spelet. Dock fick jag inte möjlighet att uppleva det med en annan spelare.

Matlen 1 mar 2012q

Intressant recension. Kommer väl ihåg de gamla interaktiva äventyrsböckerna som fanns förr. Kul upplägg.

När det gäller spelet så vet jag precis lika lite nu som innan...

Blev jag sugen då?

Ja.

Matlen 1 mar 2012q

Viktig fråga till Oskar:

Borde jag undvika att läsa mer recensioner än denna? Känns lite som ett spel man bör vara så ofärgad som möjligt när man spelar.

Finns det stora risker med att förstöra sin upplevelse om man läser på via mindre finkänsliga recensioner där man inte förstått, så som du har förstått?

Oskar Skog 1 mar 2012q

Matlen:

Borde jag undvika att läsa mer recensioner än denna?


Det finns några saker i spelet som man inte får avslöja i sin recension, så förhoppningsvis är det säkert. Men man vet ju aldrig.

(Jag hann titta bort när jag såg rubriken "Avslöja inte det här i recensionen" följt av fem punkter i mailet, annars hade jag blivit grinig.)

Spelet är ungefär två timmar långt, så egentligen är allt man vet för mycket :)

MetalSlime 1 mar 2012q

haha, "inte bäst i hela världen..." :)

Gillade dock inte flower särskilt... men om det här är ett bättre lyckat "experiment" så kanske...!

Är det bara öken.....? :/

Oskar Skog 1 mar 2012q

MetalSlime:

Är det bara öken.....? :/


Det står i texten.

Det står mycket i texten :)

Benjamin Knopman 1 mar 2012q

Jag läste precis texten högt för min flickvän.

snoppkaparN 1 mar 2012q

Haha klockrent.

Christoffer Holmbäck 1 mar 2012q

Oskar Skog:

Spelet är ungefär två timmar långt...


Det ska bli väldigt spännande att se hur omvärlden reagerar på den korta speltiden. Jag tror iofs att den typ av människor som, per automatik, klagar på ett spels längd också är av ett slag som inte kan ta till sig den här formen av spel. Men ändå.

Benjamin Knopman 1 mar 2012q

Shepard: Det skulle inte kunna vara längre. Precis som Oskar skriver är det en perfekt orkestrerad symfoni.

Jag kan komma med en andra åsikt:

Livet.

Nu förstår jag äntligen. Alla mina drömmar, allt jag inte visste att jag drömde om. Och allt det där andra. Det som är för stort för att kläs i ord.

Jag tror. Nu tror jag igen.

Betyg: Verkligheten av 10

Karmosin 1 mar 2012q

Så jäkla fint, får köpa när det släpps :)

Tomas Engström 1 mar 2012q

Matlen:

Kommer väl ihåg de gamla interaktiva äventyrsböckerna som fanns förr.


Det är inte försent att återvända till den världen [love] :)

Guendolin 1 mar 2012q

Jag blev oerhört glad över texten och nöjd med mitt beslut att rösta på Oskar som bästa skribent på level7s omröstning.

JayTheBestMan 1 mar 2012q

Jösses, vilken bra recension! Jag kan heller inte påminna mig om att någon annan recension har varit rekursiv tidigare. Läste igenom den två gånger! [love]

Gramse 1 mar 2012q

Sugen. På ett ungefär vad kan det komma att kosta?

Oskar Skog 1 mar 2012q

JayTheBestMan:

Jag kan heller inte påminna mig om att någon annan recension har varit rekursiv tidigare.


Jag var väldigt nöjd när jag hittade den pusselbiten till texten.

Gramse:

På ett ungefär vad kan det komma att kosta?


Runt 140, tror jag.

YohanBlomquist 1 mar 2012q

Alltså detta måste vara bland det absolut vackraste jag någonsin har sett i spelväg. PS3 bara för detta? Måste låna!

NiceliBiceli 1 mar 2012q

Trevligt! Givet köp såklart, har sett fram emot detta ända sen urminnes tider.

Oskar Skog 1 mar 2012q

YohanBlomquist:

Alltså detta måste vara bland det absolut vackraste jag någonsin har sett i spelväg.


Då ska du se det i rörelse. Det är antagligen det vackraste spel jag har sett. Användandet av färger, animationer och hur sanden bara faller undan är speciellt.

tobbAddol 1 mar 2012q

Gillade recensionen. Och nu önskar jag att jag hade en PS3a.

Men tycker journey får för mycket skit. Don't stop believing är en mysig låt. [cute]

Oskar Skog 1 mar 2012q

tobbAddol:

Don't stop believing är en mysig låt.


Ja, det var ju efter att ha sett den i "hitlåtens historia" som jag letade upp den på Spotify (men det fick bli att jag köpte en samling i den här texten, för att det skulle bli lite mer dramatiskt).

Stripe 1 mar 2012q

Efter denna recensionen vill jag prova spelet. Var inte lika sugen på det tidigare. Plus att det såg riktigt fint ut på bilderna :)

Kindo 1 mar 2012q

Tack för en underbart skön recension. [love]

djohansson 1 mar 2012q

FF till 14 mars ffs!

Nintendooh 2 mar 2012q

Jag orkade inte läsa. Jag är nog hjärndöd.

Kan någon kanske filmatisera detta Michael Bay-stylee och med ett blinkade betyg i slutet så jag vet om jag skall köpa det eller inte?

Tuve 2 mar 2012q

popjompa 2 mar 2012q

Fantastisk text. [love]

Oskar Skog 2 mar 2012q

Nintendooh:

Jag orkade inte läsa.


Jag får göra en "guide till recensionen av Journey" i nästa vecka, där jag sammanfattar dom viktiga punkterna och avslöjar hemligheter :)

Det enkla är: om ni gillade Flower är Journey för er.

Det är en resa utan någon speldesign.

Kan man säga så?

Det är inget traditionellt spel här, precis som det inte fanns något spel (egentligen) i Flower. Inget motstånd, ingen utmaning, inga hinder.

Och det är ju så här för att låta spelaren ta in världen och uppleva den utan att något stör.

Greip 2 mar 2012q

Oskar Skog:

Det är en resa utan någon speldesign.


Då kommer väll den naturliga frågan, vad är speldesign? Och vad ett spel är. Och man kan också definiera hinder. Låt oss säga att Journey tar två timmar för att ta sig till slutet. Att behöva investera tid kan man ju säga är ett hinder också för att ta sig till slutet. I spel som Amnesia finns det inte så många klassiska hinder, men de är snarare psykologiska. Att klara av den psykiska misshandeln (okej, nu tar jag i). Men det finns andra hinder.

Det finns ju flera definitioner av vad ett spel är, t.ex. den som Craig Lindley skrivit:

[...]a game is a goal-directed and competitive activity conducted within a framework of agreed rules."

Om man tar bort competetive och bara säger:

[...]a game is a goal-directed activity conducted within a framework of agreed rules."

Så passar det utmärkt med Journey. Du har vissa begränsade interaktionsmöjligheter. Du får inte reda på allt om du inte väljer att fortsätta resan. Målet är att nå berget (vad jag förstår).

För mig personligen i den mest breda bemärkelsen så tycker jag spel handlar om interaktivitet kort och gott. Att använda olika system, regler och mekanik gör sig olika bra för olika upplevelser. Och det kan vara bra att skala ner dem för vissa, men de är lika mycket spel enligt mig.

Oskar Skog 2 mar 2012q

Greip:

Att behöva investera tid kan man ju säga är ett hinder också för att ta sig till slutet.


Fast det är ju ett hinder i alla spel, så det är inget man specifikt kan säga är ett hinder i Journey som inte samtidigt gäller alla andra spel.

Vad jag menar med att det inte finns någon speldesign i Journey är att det är väldigt lite, om något, som hindrar spelaren från att ta sig fram till slutet (bortsett från tiden).

Greip 2 mar 2012q

Oskar Skog:

Vad jag menar med att det inte finns någon speldesign i Journey är att det är väldigt lite, om något, som hindrar spelaren från att ta sig fram till slutet (bortsett från tiden).


För mig innebär speldesign bland annat olika möjligheter för interaktion. Den är minimalistisk, det kan jag hålla med om. Men som en speldesigner sa så handlar speldesign snarare om att plocka bort än att lägga till. De flesta spel är ju rätt abstraherade från verkligheten. :)

Problemet med hinder och mekanik är väll när de kommer i vägen för upplevelsen. Men när de förstärker den så blir spelet något helt annat. Jag tar spelet The Darkness som exempel. Tänk den storyn men att spelet verkligen spelat på att man har en inre kamp. Nu berättas den bara med story. Tänk om man haft mekanik för att jämka med sin onda sida. Det skulle varit en intressant upplevelse.

Oskar Skog 2 mar 2012q

Greip:

en som en speldesigner sa så handlar speldesign snarare om att plocka bort än att lägga till. De flesta spel är ju rätt abstraherade från verkligheten. :)


Absolut, och jag ser inte det här som något negativt. That Game Company visade med Flower att dom hade en idé om speldesign som dom, i mitt tycke, når ända fram till i Journey.

Sättet som Journey visar en berättelse (och tar spelaren genom den här resan) är ett sätt som jag önskar att spel utforskade mycket, mycket mer.

Greip 2 mar 2012q

Oskar Skog:

Sättet som Journey visar en berättelse (och tar spelaren genom den här resan) är ett sätt som jag önskar att spel utforskade mycket, mycket mer.


Jag är helt med dig på den punkten. Jag tror bara vi gör mediet en otjänst om vi kallar sådant här som icke-spel (inte sagt att du sa just dessa ord) eller beskriver det som att det inte har speldesign. När det i min mening finns där ändå.

Oskar Skog 2 mar 2012q

Greip:

När det i min mening finns där ändå.


Ja, jag skulle ha satt ett "traditionell" framför "speldesign" för att bättre förmedla vad jag ville få fram.

Och så här: det här är ett spel som gör en berättelse som bara kan existera inom spelmediet.

Bastjeman 2 mar 2012q

Såg precis Gametrailers recensionen. Ser fantastiskt ut, länge sen man fick en sån "wow" känsla av ett spel.

swell 2 mar 2012q

Oskar Skog:

"Sluta inte att tro."


SÅ klockrent :) fantastiskt att dra parallellen med bandet journey som en symbol för "de andra". De som inte orkar tänka. Eller känna. I alla fall inte utan att någon visar vägen. Vad snäll du är som tar på dig rollen [crazy]

Jag var efter detta tvungen att kolla på en genomspelning av de första 20 minuterna. Det var fantastikt. Gjorde absolut ingenting att det inte var jag som spelade. Efter detta kände jag mig förkrossad över att inte fortsättningen fanns upplagd. Än mer förkrossad över att inte ha någon ps3.

Sen kom jag på att jag har en flickvän som jag ska hälsa på nästa månad. Vi ska bygga en koja. Hon har ps3. WIN!

Oskar Skog 2 mar 2012q

swell:

SÅ klockrent :)


Jag tyckte det :)

swell:

Efter detta kände jag mig förkrossad över att inte fortsättningen fanns upplagd.


Du vill inte se vad som händer. Att gå genom dom sista banorna är väldigt starkt, men det handlar mycket om att göra det, snarare än att titta på det.

Tobias Söderlund 2 mar 2012q

Jag betalar inte tusenlappar för Journey, det gör jag inte. Har ingen PS3 och känner ingen som har en PS3 så här står jag fullständigt utan möjlighet att få uppleva Journey.

Samma skithelvete är gällande med Dear Esther. Kör Ubuntu, liksom. Betalar inte satan för att få fatt på en legitim Windows-licens och vill inte medverka i det där 'kryphålet' något företag erbjuder där man får en rabatterad licens.

Så.

Fan.

Oskar Skog 2 mar 2012q

Tobias Söderlund:

Jag betalar inte tusenlappar


Betala mindre och kom till Malmö och upplev båda! [love]

Tobias Söderlund 2 mar 2012q

Oskar Skog:

Betala mindre och kom till Malmö och upplev båda!


I ditt knä?

Oskar Skog 2 mar 2012q

Tobias Söderlund:

I ditt knä?


Jag kan sitta på behörigt avstånd, om du vill!

Johan Olander 2 mar 2012q

Du kan få sitta i mitt knä och spela Tobias. Jag är inte rädd för närhet och så är jag tillskillnad från Oskar snäll.

Oskar Skog 2 mar 2012q

En vecka tidigare för PS+ i NA (men får fortfarande betala för spelet, så klart):

http://ps3.ign.com/articles/121/1219878p1.html

PS EU-bloggen ska ha någon stor nyhet om Journey på måndag. Jag gissar att det är samma sak.

http://blog.eu.playstation.com/2012/03/02/behind-the-scenes-...

Tobias Söderlund 2 mar 2012q

Oskar Skog:

Jag kan sitta på behörigt avstånd, om du vill!


Så jag har lite valmöjligheter. Hm. Låter bra.

Johan Olander:

Du kan få sitta i mitt knä och spela Tobias. Jag är inte rädd för närhet och så är jag tillskillnad från Oskar snäll.


Någonting säger mig att det är någonting jag inte riktigt är medveten om. Vänligheten slår liksom ut i full blom här i tråden idag... borde jag känna mig misstänksam?

[crazy]

Johan Olander 2 mar 2012q

Tobias Söderlund:

borde jag känna mig misstänksam?


Kan inte tala för Oskar, men jag behöver en njure.

Tobias Söderlund 2 mar 2012q

Johan Olander:

Kan inte tala för Oskar, men jag behöver en njure.


Ja, just, det borde jag ha förstått.

[blush]

swell 3 mar 2012q

Oskar Skog:

Du vill inte se vad som händer. Att gå genom dom sista banorna är väldigt starkt, men det handlar mycket om att göra det, snarare än att titta på det.


swell:

Sen kom jag på att jag har en flickvän som jag ska hälsa på nästa månad. Vi ska bygga en koja. Hon har ps3. WIN!


[cool]

Greip 3 mar 2012q

Oskar Skog:

Ja, jag skulle ha satt ett "traditionell" framför "speldesign" för att bättre förmedla vad jag ville få fram.

Och så här: det här är ett spel som gör en berättelse som bara kan existera inom spelmediet.


Gott så. Jag är inte anal bara för att vara dryg för det är faktiskt ett intressant område. [smile]

Det där om hinder som du pratade om innan är också intressant, det beror nog helt på vilken aesthetic man är ute efter. Om man vill ge spelaren känslan av att vara med i ett krig så finns det hinder som är inbyggda i inlevelsen om man har någon som helst ambition av att likna verkligheten. I verkligheten är det en verklighet att man dör i krig, om man tar bort det försvinner svårigheten. Men också mycket av känslan, man är inte rädd för att dö och ja, all sorts realism man är ute efter rinner nog snabbt av. Jag är medveten om att i de flesta spel som inte är en Rougelike så är död ändå inte permanent, men på ytan känns världen dödlig.

Medan Journeys aesthetic uppenbart är om man utgår från Marc Leblancs lista: Fantasy, Expression, Discovery, Sensation, Fellowship (om man nu ids följa de andra stumma) och kanske Narrative. Det är ju uppenbart att Discovery är den starkaste känslan man är ute efter i spelet (som sagt har jag aldrig spelat, rätta mig om jag har fel).

Om man ville ha fellowship lika starkt som discovery kanske man kunnat haft ett vattensystem i spelet. Säg att om man dör så är man död (ingen reload). Man måste fylla på vatten annars dör man. Säg att man reser i grupp och man står nästan inför målet. Men det finns inget vatten, en av följeslagarna bestämmer sig för att offra sig. Ger bort sitt vatten och dör. De andra kan avsluta resan och "klara" spelet. Jag tror den uppoffringen om den sker skulle kunna sätta sig djupt både i den som "dog" och de som blev räddade. Och hela upplevelsen förstärkt med hinder. Om man tar bort vattnet eller karaktärsdöd så skulle uppoffringen varit utan betydelse.

Jag säger inte att du inte är medveten om detta, bara att det är inte våra nuvarande verktyg/vokabulär att göra spel som är det som hindrar oss. Snarare att vi inte analyserar upplevelsen nog och slänger på saker utan reflektion (och syftar på de som gör spel då).

Oskar Skog 3 mar 2012q

Greip:

Det är ju uppenbart att Discovery är den starkaste känslan man är ute efter i spelet (som sagt har jag aldrig spelat, rätta mig om jag har fel).


Det och "Fellowship" eftersom Journey har en speciell idé om co-op.

Även "Sensation", "Fantasy" och "Narrative" också är starka här, om vi använder oss av dom orden.

Matlen11 mar 2012q

Så, nu har jag också varit på resande fot, två gånger till och med. Två totalt olika resor med helt skilda mål.

Ja, det var en trevlig resa, men som alltid med resor så känns det så förbannat tomt när man väl kommer hem. Tomt mestadels för att jag vet att nästa resa måste bli någon annanstans, då jag redan sett och upplevt det mesta på denna destination.

*Suck*

Oskar Skog11 mar 2012q

Matlen:

*Suck*


Sonen ville spela igår, cirka 40 minuter innan Melodifestivalen började.

Så träffade vi någon med vita kläder vid den stora bron som tog oss med till olika ställen, som Flower-referensen, men så var det bara några minuter kvar.

Så jag satte mig i sanden (select) för att signalera att jag skulle stänga av. Han satte sig ned bredvid mig.

Det var rätt svårt att faktiskt stänga av, för jag vet hur det ser ut för den andra personen.

"Hejdå, oväntade vän."

Matlen11 mar 2012q

Jo, en sådan där vit medresenär hade jag "förmånen" att stöta på min andra vända. Hen tog mig till allehanda nya platser som jag inte visste fanns. Hen visade mig typ allt.

Jag hade gärna upptäckt en del själv, gärna ihop med andra ovetande sökare. [sad]

Nu har jag också vita kläder...

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.