LONDON 2012: THE OFFICIAL VIDEOGAME
(PS3 (testat), 360, Windows)
Joakim Kilman
Multisportspel har en lång och brokig historia. De flesta känner till Track and Field 2 till NES, men det finns otroligt många fler. Framför allt till Commodore 64 (som nyligen fyllde 30 år). Spel som World Games, California Games, Winter Games, Summer Games, Go for the Gold, och så vidare i vad som tycks vara all oändlighet.
Jag hade väldigt roligt med alla de där spelen som barn. Spelade dem med min bästa vän Tompan, och när vi inte spelade tillsammans så gjorde vi stora turneringar på var sitt håll. Jag skrev upp en massa namn på ett papper och lät dem mötas i utslagsturneringar. Det fåniga var att jag spelade ju alla karaktärerna, så jag kunde så klart välja vem som skulle vinna. Den som hette Joakim hade rätt bra chans att ta hem hela mästerskapet, om vi säger så.
Allra bäst av de här multisportspelen var ett absurt litet spel som hette Cavemen Ugh-Lympics, och var ett OS för grottmän. Grenarna var höjdhopp (över en T-rex), mate toss (släggkast, fast med ens fru/man), sabre race (sprint, fast man jagas av en sabeltandad tiger) och så vidare. Det var otroligt underhållande i all sin smarta dumhet.
Men sen hände något. De här spelen dog mer eller mindre ut. Istället för någorlunda genomarbetade spel begränsades genren till enstaka budgetspel och usla licensspel inför varje OS. I sommar har dock något hänt. Vi har fått inte mindre än två multisportspel inför OS i London. Dels Summer Stars 2012, och så London 2012. Båda är bra, men det senare är snäppet bättre.
London 2012 har en bra, men befriande enkel, presentation. Bara att välja grenar och köra. Laddningstiderna är måhända lite dryga, men om man spelar flera (vilket är att rekommendera) så kan man använda tiden till välbehövliga psykningar och att bete sig allmänt drygt.
Det finns en rejäl mängd grenar att välja bland, och de är inte bara varianter på samma sak. Det finns en hel del variation, och man får, bland annat, skjuta pilbåge, paddla kanot, kasta diskus, hoppa höjdhopp och så klart spela supersexig beachvolley. Allt som allt finns ett tjugotal grenar, varav många kan spelas även kooperativt. Man kan hjälpas åt mot datorn, med andra ord. Funkar utmärkt om man spelar med dåliga förlorare som tröttnar på att du spöar dem.
Spelmekaniken varierar en del, och äntligen har vi fått ett multisportspel som använder de nya kontrollmetoderna (det har trots allt hänt en del med handkontrollerna de senaste tjugo åren) på ett bra sätt. Det handlar inte bara om att trycka snabbt på x-knappen, utan även om att vara precis med styrspakarna, få in en vettig rytm, använda sin uthållighet taktiskt, med mera. Det är ett förvånansvärt dynamiskt spel. Man kan dessutom använda Move också, men det har jag inte testat.
London 2012 är knappast något mästerverk, och många av grenarna är lite väl simpla. Den förenklade pingisen är till exempel svår att stå ut med för alla som testat Rockstars utmärkta Table Tennis. På det hela taget är det dock ett trevligt och underhållande multisportspel. En välkommen smak av fornstora dagar för en genre som egentligen slutade vara relevant för många herrans år sedan.
012345678910
![[love]](/gfx/smilies/love.gif){kind=small}
Freddedron • 6 aug 2012 1q