Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Nyheter

Linus Lekander recenserar Olli Olli 2

OLLI OLLI 2: WELCOME TO OLLIWOOD
(PS4 (testat), PS Vita)
Linus Lekander


Av någon anledning har skateboardkulturen varit ganska närvarande i hålan där jag växte upp. Vi som inte höll på med lagidrott om kvällarna kunde träffa likasinnade vid den nedlagda tennisplanen eller andra provisoriska åkplatser som gångtunnlar och parkeringsplatser.


Det var ofta en brokig skara ungdomar som samlades. Sådana som alltid var engagerade i bygget av gupp, boxar och grindrör och sådana som bara kom dit och åkte på det som redan var uppställt. Sådana som hade en medfödd kontroll över sina fötter och sådana som övade på samma trick flera timmar i sträck, kväll efter kväll, utan att någonsin få till tekniken.


Sådana som tillhörde samma årskull och sådana som var betydligt äldre.


De som verkligen kunde åka, som fick oss andra att dra oss undan för att bara se på. Som fick oss att sitta där vid sidan om, vissa med färgen under brädan bortskrapad på mitten eftersom det är så det ser ut om man har gjort många boardslides med den.


Det var tjejer närvarande ibland, men bara vid några få tillfällen, och aldrig för att åka själva. 


Istället sällade de sig till oss småpojkar för att titta. Kanske, fast bara kanske, av lite andra anledningar.


Jag minns särskilt en gång. Särskilt en tjej, som intresserade sig för tricken som en av de äldre killarna visade upp. Ett fint tonårstypiskt möte, där den ena parten har gått fram för att prata och den andre fumlar blygt med någonting annat under tiden.


Han gjorde en shove-it inför henne. Jag vill minnas att han satte ner ena foten efteråt, men det var ändå en imponerande snurr som han fick på brädan.


”Vad kallas det tricket?” frågade hon där hon stod.


”Chävit”, svarade han.


”Chävit …” upprepade hon med eftertänksamhet och stoppade händerna i sin dunjacka. ”Jag gillar det”. 


Solen hade börjat gå ner och luften blivit kylig. Om våren började vi åka så snart som gruset hade sopats undan från gatorna.


I spelens värld var Tony Hawk's Pro Skateboarding (det första) det som bäst lyckades förmedla lockelsen i den här kulturen. Visserligen spelade vi också en hel del Street Sk8er på den här tiden, men det var någonting med Tony Hawk som verkligen slog an hos mig. Kanske var det den relativa realismen, friheten i åkandet, närvaron av de faktiska proffsen eller videofilmerna som låstes upp där desamma visade vilka trick de behärskade.


Drömmen om det som vi själva inte kunde utföra.


Men med tiden och framförallt från den fjärde delen rörde sig serien så småningom allt längre bort från det som den från början hade försökt att simulera. När evighetslånga ground tricks trampade sönder bandesignen och när en allt större del av uppdragen tycktes hämtade ur Jackass eller Viva La Bam tappade Neversoft slutligen bort mig.


I relation till sagda serie är det förmodligen Game Boy Color-versionen av Tony Hawk's Pro Skater 2 som Olli Olli-konceptet bär störst likheter med, men desto mer träffande vore det att säga att det placerar sig någonstans mellan Trials och Bit Trip Runner. 


Kanske ger det en tillräcklig fingervisning om vilken annorlunda väg som Roll 7 har tagit för att förkroppsliga sportens kärna i ett spel.


Jag spelar som en namn- och könlös skateboardåkare med en pastellfärgad värld för mina fötter. Banorna är tematiserade efter inspelningsplatser av åttiotalsdoftande fiktiva filmer. Pixlarna i föregångaren har smetats ut till en smakfull vektorpåminnande grafikstil. Det är ett nöje både att se och lyssna på.


Trots att den här världen är alldeles tvådimensionell använder jag den vänstra styrspaken precis lika mycket som i vilket 3D-spel som helst. Om inte mer. Anledningen är att det är den som man huvudsakligen utför de olika tricken med – håller ner den i en riktning för att böja på knäna och släpper upp den igen för att hoppa; beroende på vart jag har fört den innan jag släpper kommer karaktären att genomföra någon av sina olika rörelser. Detsamma gäller om jag vill landa på ett rör eller på marken för att länka samman lufttricken med grinds eller manuals (som är nya för det här spelet).


När jag känner mig färdig med tricket trycker jag på X, som för att bekräfta.


Kontrollen känns till en början ovan. För någon som själv har åkt skateboard (och antagligen för de flesta andra också) blir den naturliga reflexen att böja på knäna igen när man landar, inte att trycka på en annan knapp än den som tog en upp i luften.


Det här är bara en av de saker som bidrar till att inlärningskurvan är riktigt hög.


Andra uttryck för samma sak är att farten generellt är hög, att tricken redan tidigt blir komplicerade att utföra och att banorna behöver spelas om från början ifall man trillar.


På något sätt får det spelet att kännas desto mer äkta.


Behovet av att alltid trycka på X blir som att ständigt motarbeta instinkten att sätta ner den ena foten när man landar.


Här finns frustrationen över alla de saker som du inte hinner tänka på i luften, det oändliga antalet försök innan du äntligen lyckas och sakerna du kanske aldrig lyckas med.


Och plasten från styrspaken mals ner i sitt fäste, vittnar om hur många boardslides jag gjort.


För när jag väl har fått upp ett flyt i åkningen är tillfredsställelsen alldeles för stor för att alla misslyckanden ska avskräcka mig, tjusningen med sporten alltför väl inkapslad i den simpla men snillrika speldesignen.


Med tanke på senare års ansatser att göra skateboardspelen mer puritanska igen, med EA:s Skate såväl som Tony Hawk's Project 8, slår det mig som ironiskt att det istället är ett litet orealistiskt, grällt och arkadlikt spel som lyckas som bäst med att återskapa den här känslan på nytt.


Men det är just det.


En känsla.


Den som infann sig när gatorna just blivit sopade.


JA | NEJ
VARFÖR: Det finns alltid en bra anledning att försöka en gång till.
PLUS: En grafikstil som har hittat hem.
MINUS: Flerspelarläget patchas inte in förrän senare.

Relaterade bilder

Oskar Skog 3 mar 2015Visningar: 1604 

Taggar: Olli Olli 2, Roll 7, PS4, Welcome to Olliwood

« Tillbaka till nyhetsarkivet

Kommentarer

Mr Orange 3 mar 2015q

Så här ska en recension se ut, både personlig touch i början och sedan info om hur spelet fungerar. Bästa jag läst på länge här på Loading

Oskar Skog 3 mar 2015q

Linus Lekander:

Den som infann sig när gatorna just blivit sopade.


Jag kan inte läsa den meningen utan att höra Håkan sjunga den.

Det låter jättefint.

Mr Orange:

Bästa jag läst på länge här på Loading


Linus har, och det här är statistiskt konstaterat, aldrig skrivit något dåligt.

randomsomfan:

Däremot vill jag aldrig någonsin läsa om hur kontrollerna fungerar, vad för typ av spel det är osv i er recension av t.ex. Uncharted 4.


Nu vet jag precis hur jag ska skriva recensionen av Uncharted 4!

Joakim Kilman 3 mar 2015q

Oskar Skog:

Linus har, och det här är statistiskt konstaterat, aldrig skrivit något dåligt.


Jag kan bara svara för det jag läst, vilket är en hel del. Och där är statistiken 100%

Oskar Skog 3 mar 2015q

randomsomfan:

Kontrollen är bra ...


Det kommer bli den första objektiva recensionen!

Joakim Kilman:

Jag kan bara svara för det jag läst, vilket är en hel del. Och där är statistiken 100%


Linus är vår Joakim Kilman och Christoffer Holmbäck, helt enkelt.

Linus Lekander 3 mar 2015q

Det här blir kommentarsfältet jag plockar fram när allt känns motigt.

Tack, alla.

lonian 4 mar 2015q

Ledsnade rätt fort på 1:an. Kommer jag gilla 2an mer? Vi får se.

iSiboy 4 mar 2015q

Fantastiskt bra recension! Håller med ovanstående om att det är en av de bättre jag läst på länge! Blev helt fantastiskt sugen på spelet (har inte testat varken första eller andra spelet) och då det är gratis på PS+ denna månad så finns det ingen anledning att inte ta chansen nu!

Linus Lekander 4 mar 2015q

lonian:

Vi får se.


iSiboy:

gratis på PS+ denna månad


Ser fram emot att höra vad ni tycker.

Kul att du också gillade recensionen iSiboy!

Kleti 4 mar 2015q

Underbart! Funderar på o skriva en liknande text om mina minnen av Trasher: Skate and Destroy - skateboardspelet numero ichi.

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.