Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Nyheter

Elin Ekberg recenserar Bloodborne

BLOODBORNE
(PS4)
Elin Ekberg


Är någonting av det här på riktigt, eller är det jag som har förlorat förståndet? Det är med en annalkande oro i magen som jag försiktigt vänder mig om och försöker urskilja huruvida det rör sig något där borta i den ogenomträngliga dimman. Solen har passerat horisonten, nu är det knappt så att solskivan syns ens delvis. Dag har alltså övergått till natt på riktigt och det går inte att komma ifrån att något känns fel i maggropen. Monstren uppträder helt enkelt inte som de ska. Eller som de, när himlen fortfarande utgjordes av blodröda färger, en gång gjorde. Jag tassar vidare med facklan som enda ljuskälla. Det droppar fortfarande blod från rocken, från den stund när besten liksom tvingade mig att fly hals över huvud in på små sidogator. Problematiken med att bara rusa rakt fram utan något vidare mål är dock dels att man så lätt springer in i annat oknytt, därav blodet som ännu pryder kläderna, men också som nu… Jag har faktiskt inte längre någon koll på var monstret befinner sig. Blod, blod, blod. Ingen släpper in mig. Jag har mig själv att skylla att jag befinner mig utomhus under jaktens timma. Det är det svar som jag får när jag knackar på dörrarna i hopp om att någon ska öppna upp för mig, att man vill se blod. Att det behövs blod. 


Men jag har inte för avsikt att ge dem mitt.


”Det finns de som tror att det här är en dröm”. 


Bloodborne inleds inte bara med ett brutalt uppvaknande, utan även med ett ifrågasättande av den värld som äventyret utspelar sig i. Sker någonting av allt det här på riktigt, eller existerar det endast i mitt eget huvud? Jag vaknar upp, efter en särskilt olustig blodkur, på en sjukhusbädd i staden Yarham, en plats där en märklig smitta har fått majoriteten av invånarna att förvandlas till monster. Himlen är blodröd, överallt har det tänts eldar för att hålla bestarna på avstånd. Lite här och var strövar det runt människor som har beslutat sig för att ta saken i egna händer och beväpnat sig med litet av det som man har hittat hemma. Några av bestarna har korsfästs. Andra ligger brutalt slaktade i sitt eget blod bland kullerstenarna. Och efter bara ett par steg ut i denna morbida värld står det klart att man inte heller har ett gott öga för turister. Trots att jag har tagit på mig att själv få ett slut på natten anfaller de mig vid första anblick. Varför, kan man fråga sig? Vad var det egentligen som den gamla mannen i sjukstugan injicerade i mig? De första mötena med stadens invånare låter mig, som i From Softwares tidigare spel, Demon's Souls och Dark Souls, att öva mig på dem en och en. Men det tar inte alls lång stund innan jag befinner mig framför ett ”första Maj-firande” av högsta grad, då jag snart snubblar på en större folksamling som har valt att samlas runt en av eldarna där man har bränt en av bestarna på ett bål. Och det är väl först och främst här, när flera fiender stormar emot mig på en gång, som den största skillnaden om vi jämför med From Softwares tidigare alster, blir som mest märkbar. 


Men även om tempot i striderna har trappats upp ett par snäpp, och skölden har försvunnit helt till förmån för handeldvapen, kommer ändå en van Souls-spelare att känna sig precis som hemma. Det handlar fortfarande om att försöka ta sig an en fiende i taget, om du stöter på flera buttra i grupp är det aldrig en särskilt god idé att bara rusa fram och försöka övervinna alla på en gång, och det handlar fortfarande om att lära sig att hitta luckor i fiendernas attackmönster. Den utökade rörligheten ger förstås klara fördelar i fråga om att helt enkelt kunna befinna sig någon annanstans än just där monstrens attacker slår ner, men principen för hur du spelar Bloodborne är fortfarande densamma. Alla fiender kan nämligen leda dig fram till Game Over-skärmen med lätthet om du är oförsiktig och flera av bestarna kommer att göra det i alla fall, även om du går varsamt fram. För den här gången har du ingen sköld, ingen utrustning, som gör att du kan ta ett par träffar. Visst, är du tillräckligt snabb på att komma med en motattack efter att fienden fått in någon träff så får du tillbaka en liten del av hälsan. Men det är ett faktum som bara kommer att gynna dig under första delen av spelet, innan det sätter igång på allvar så att säga. För andelen hälsa som du får tillbaka i direkt jämförelse med hur mycket du har förlorat är löjeväckande liten. Och i Bloodborne finns det fiender som utan problem slår iväg hela hälsomätare med en enda träff. Stora. Som små. 


När det kommer till svårighetsgraden är det förstås svårt att säga om Bloodborne är svårare, eller enklare, än till exempel Dark Souls och Dark Souls 2. För har man spelat igenom From Softwares övriga delar har man liksom redan lärt sig hur man ska handskas med dessa helvetesspel – och här har alla vi med erfarenhet från dessa spel förmodligen redan skapat oss strategier för hur vi spelar. Hur vi går tillväga när vi kommer till ett nytt område, hur vi uppgraderar våra karaktärer och hur vi liksom ständigt letar efter svagheter i bossarnas attackmönster. Ett litet fönster, det är allt vi behöver. Vi har redan fostrats i tålamodets skola. Men även om det absolut känns lättare den här gången så finns det gott om tillfällen där jag har dukat under i Bloodborne. Jag får kanske inte samma känsla av att det här rör sig om ett spel som aktivt försöker att ta kål på mig, som får mig att slita i mitt hår för att det bara inte känns som att det vore möjligt att ta sig vidare, men det rör sig ändå om ett spel som hela tiden gör så att jag sitter på helspänn. Minsta misstag och det är bara att börja om. I Bloodborne finns det färre sparningspunkter än vad det har funnits tidigare, rent generellt finns det bara en trygg plats i början av varje område och så sedan en i slutet EFTER att man har besegrats omgivningens boss. 


Vi är alltså tillbaka till den tid när den största belöningen utgörs av att man lyckats låsa upp en dörr, öppnat en grind eller dylikt, och på så sätt fått tillgång till en genväg som innebär att man slipper spela om långa sträckor. Och därmed slipper försöka överleva samma monster om och om igen för var gång som man dör på bossen. För på bossarna, där dör man. Det uppskruvade tempot gäller inte bara mig som spelar, det gäller förstås också övriga kreatur som huserar i Bloodborne och särskilt efter bossarna kan det behövas att man lägger ifrån sig handkontrollen efteråt och torkar bort svetten från pannan. Bossarna är väldigt ofta stora, snabba och har dessutom löjligt lång räckvidd. Där man i tidigare spel mer eller mindre behövde spela defensivt, invänta precis rätt tillfälle för att själv slå till, krävs det här ett betydligt mer aggressivt tillvägagångssätt. Att aldrig någonsin varken släppa garden eller stå stilla. Och att vara på, på, på. Oavsett hur mycket du uppgraderar din karaktär, oavsett hur stark du gör den, handlar bossarna endast om en sak och om den saken endast – att verkligen lära sig alla dess rörelser utantill och hur du ska bemöta var och en. Under ett parti, under en särskilt episk strid i en katedral, kom min bättre hälft in i vardagsrummet och frågade instinktivt, enbart baserat på hur jag uppträdde i soffan, om spelet som jag satt och spelade var Drive Club. Just för att det såg ut som om jag satt och verkligen försökte ta kurvor i soffan. En lika bra liknelse som någon annan, då det ofta även i Bloodborne rör sig om ett par millimeter som utgör skillnad mellan liv och död. 


När spel får till den där känslan av att den där millimetern skulle kunna övervinnas bara man lutar sig tillräckligt åt ena sidan med hela kroppen, då gör spelet en bra sak. Det kallas inlevelse. När det gäller frågan om den så kallade ogästvänliga miljön, aspekten att det här inte känns som ett spel som försöker sitt yttersta för att döda mig, är det väl förstås värt att lyfta fram att rent estetiskt är Bloodborne en ren fröjd visuellt. Gotisk arkitektur har förmodligen alltid gått hem hos mig, men här är miljöerna så detaljerade, så utsökt ”berättande” att det liksom inte bara kan framkalla någon särskild ogästvänlig känsla. Tvärtom har jag det ganska trevligt när jag strosar runt bland dessa kullerstensgator eller besöker enorma katedralskomplex där till och med verkligen dammet känns i luften. Det här rör sig snarare om miljöer som man njuter av. Det finns gott om utsikter, om platser, som slår andan ur en. Och precis när man börjar känna sig trött på Yarhams bakgator, kyrkkvarter och mörka kloaker tar spelet med en ut på landsbygden. Till frusna slott och hotfulla skogar. Samtidigt tummas det inte det minsta på att den här världen ska kännas enhetlig, att de här platserna inte bara hör ihop utan också att de berättar en historia. En till synes livsfarlig grotta kan till exempel visa sig ha en anknytning till en plats som man har besökt tidigare. Och så vidare. 


Det rör sig om en värld som jag vill utforska, och även långt efter att jag har stängt av befinner jag mig fortfarande i den. Funderar på vilka ställen jag inte har besökt tillräckligt noga, vilka genvägar jag kan ha missat eller om jag inte nu kanske skulle vara redo för att möta den där jägaren uppe på kyrktornet. Eller kanske pröva en ny taktik på en boss som det inte gått så bra emot tidigare. Särskilt svåra fiender kan ge belöningar i form av nya vapen/dräkter i affären. Även om världen i sig är enhetlig så kan man som spelare när som helst återgå till ”drömvärlden”, en sorts hubb där man kan uppgradera sin karaktär, förbättra sina vapen eller helt enkelt köpa nya. 


Drömvärlden, liksom mycket annat i Bloodborne, går väl i hand med det överhängande temat. För precis som den gamle mannen menar i spelets inledning så finns det trots allt de som tror att allt bara är en dröm. Ett tillstånd som det skulle kunna gå att vakna upp ifrån. Kanske är det så, att det går. Att allt som behövs är att bara ta sig igenom natten. Bestarna uppträder inte riktigt så som de gjorde förut, istället för att rusa emot mig för att hugga klorna i mitt kött så ignoreras jag fullständigt. Några har satt sig på huk, som om man skulle vänta på något. Barns skratt hörs i horisonten. Jag tassar vidare med facklan som enda skydd mot mörkret, som enda ledsagare i den dimtäta atmosfären. Hade jag varit på det humöret skulle jag kanske ha kommit med något uttryck som att det skulle röra sig om en atmosfär värd att dö för. För problematiken med att bara rusa rakt fram, och irra runt bland sidogator, med hjärtat i halsgropen är att du helt tappar koll på var besten håller hus. Och ingen är det som släpper in mig i värmen. Blod, blod, blod. Jag har mig själv att skylla att jag befinner mig utomhus under jaktens timma. Det är det svar som jag får när jag knackar på dörrarna i hopp om att någon ska öppna upp för mig, att man vill se blod. Att det behövs blod. 


Jag fortsätter vidare. Varvar ett krön och svänger ner för en bloddränkt trappa. 


Har inte för avsikt att ge den mitt. 


JA | NEJ
VARFÖR: För att Bloodborne är ett helvetes jäkla mästerverk. 
PLUS: Det härliga ”svisch”-ljudet när man slår ut sin såg till en dödsföraktande lie kommer aldrig att gå ur modet. 
MINUS: Laddningstiderna, som inte direkt blir färre av att det bara går att teleportera sig från drömvärlden. 

Relaterade bilder

Oskar Skog26 mar 2015Visningar: 4068 

Taggar: Bloodborne, From Software, Demon's Souls, Dark Souls, Sony, PS4

« Tillbaka till nyhetsarkivet

Kommentarer

Endymion26 mar 2015q

Spelat ganska mycket sedan jag laddade.ner det från amerikanska PSN i tisdags. Tyckte inledningen var lättare än vanligt men till skillnad från resten av Souls som imo blir enklare ju längre.man spelar så blir det här tuffare. Är i Dold text: Yahar'gul nu (bara bossen kvar tror jag) och fy helsike, tror det varit drygaste Souls-området nånsin.

Edit; trevlig läsning för övrigt!

Johan Lorentzon26 mar 2015q

Endymion:

Tyckte inledningen var lättare än vanligt


Tror det beror på vad man var van att spela i DS också. Jag var van att köra med sköld och turtla in mig med den för att sen kontra när motståndaren blir trött. Nu måste jag anpassa mig till ett snabbare spel men även en helt annan spelstil. Inget fel med det och jag gillar spelet, men jag hade fan svårt i början innan tajmingen satt :P

Aeiko26 mar 2015q

Nice skrivet Elin,

en till aspekt jag har märkt som är ett minus :

om du vill farma för något, så kan du inte sätta dig ner vid "bonfire" för att respawn dina fiender. du måste alltså se en loading screen till drömmen, sen en till för att komma tillbaka. så två loading screens för att respawna dina fiender.

Det Lilla Svinet26 mar 2015q

wuäh..ska man verkligen skaffa en ps4 för detta? :(
Kan dom inte bara avslöja en massa lovande spel till konsolen nu istället för E3 och göra valet lite enklare.

Joakim Kilman26 mar 2015q

Aeiko:

så två loading screens för att respawna dina fiender.


Då får vi hoppas att de lyckas få ned laddtiderna med en kommande patch.

Elin Ekberg26 mar 2015q

Endymion:

Tyckte inledningen var lättare än vanligt men till skillnad från resten av Souls som imo blir enklare ju längre.man spelar så blir det här tuffare


Åh, ja.

Det kan man nog säga. Visst behöver man lära sig/anpassa sig också i början av spelet, då trollen och varulvarna kan vara jobbiga fiender och så. Men den ordentliga utmaningen kommer litet längre in. Det är egentligen inte förrän då vi pratar om verkligt farliga vidunder.

Upplevde att jag kom in i inledningen ganska snabbt, även om trollen skapade svårigheter för mig. Inledningsvis.

Aeiko:

om du vill farma för något, så kan du inte sätta dig ner vid "bonfire" för att respawn dina fiender. du måste alltså se en loading screen till drömmen, sen en till för att komma tillbaka. så två loading screens för att respawna dina fiender


Ja, absolut. Det blir mycket laddningstider så fort man ska teleportera fram och tillbaka. Vilket blir ofta när man ska uppgradera, samla på något osv.

Men enligt From Software så vet man ju om problemen och det verkar som att det är något som kan komma att fixas till i framtiden.

Det Lilla Svinet:

wuäh..ska man verkligen skaffa en ps4 för detta? :(


Jag kan inte hjälpa dig där, tyvärr. Men jag ser själv inte att jag kommer att sluta spela Bloodborne än på ett tag :)

Johan Lorentzon26 mar 2015q

Det Lilla Svinet:

wuäh..ska man verkligen skaffa en ps4 för detta? :(


Souls-spelen är ju lite nischade. Personligen (om jag inte ägde en ps4) hade jag nog införskaffat en nu. Men om du inte gillar de tidigare spelen, eller inte har testat dem alls. Då kanske inte just detta spel är din konsolsäljare?

seymor26 mar 2015q

Aldrig spelat souls spelen, detta ser onekligen mer spännande ut.

Vet att dessa spelen är svåra men hypotetiskt - tror ni att det finns många som klarar Bloodbourne på vanliga svårighetsnivån första genomspelningen utan att dö en enda gång? Eller då ALLA oavsett skills / hardcore då det är svårt att läsa av / analysera en fiende / boss första gången? Att ta sig an utmaning och spela oerhört återhållsamt och försiktigt vore kul. Precis som jag spelade igenom Skyrim på legendary, dog man var det bara att delete sin character. Det som gör hardcore mode i Diablo 3 så kul, och så fruktansvärt :(

Johan Lorentzon26 mar 2015q

seymor:

örsta genomspelningen utan att dö en enda gång?


Skulle nog säga att det nästintill är omöjligt. Mycket bygger på att du rättar till misstagen du gör under resans gång. Visserligen går det att studera bossar och dylikt men att göra det utan att dö är någon rätt svårt. Oavsett kommer du måsta närma dig spelet återhållsamt, så du blir nog nöjd :)

Det Lilla Svinet26 mar 2015q

Johan Lorentzon:

Men om du inte gillar de tidigare spelen, eller inte har testat dem alls. Då kanske inte just detta spel är din konsolsäljare?


Kan ju vara så. Måste helt klart testa det först i vilket fall som helst. [bigsmile]

Men var inte så förtjust i Dark Souls, men det var ju lite just att det kändes stelt och segt. Medan detta, verkar vara lite åt motsatt riktning + den bästa art directionen någonsin.

Johan Lorentzon26 mar 2015q

Det Lilla Svinet:

Medan detta, verkar vara lite åt motsatt riktning


Detta är lite snabbare men mycket är likt. Otroligt bra art direction som du säger. För mig blir vibbarna lite åt Castlevaniahållet :)

Men ja, prova innan om du är osäker. Dock spela någon timme för spelet säger inte speciellt mycket med att bara snabbprova på 10 minuter.

CloudsNow26 mar 2015q

Spännande, ska läsa lite senare idag! :)

Elin Ekberg26 mar 2015q

seymor:

Vet att dessa spelen är svåra men hypotetiskt - tror ni att det finns många som klarar Bloodbourne på vanliga svårighetsnivån första genomspelningen utan att dö en enda gång?


Jag tror det är svårt att inte dö någon gång, ska inte förklara varför men nog kan man säga att det finns händelser som är väldigt svåra att undvika.

Själv har det lätt blivit så vid några gånger, att när jag gått in i en bosskammare så har bossen liksom hoppat på mig direkt, slagit till mig en, två gånger och så har jag fått spela om hela området. Att striden börjat precis på sekunden när jag har gått in och varit över vid den andra.

Det Lilla Svinet:

den bästa art directionen någonsin.


Det finns helt fantastiskt stämningsfulla miljöer i spelet. Har flera favoriter!

Hellding26 mar 2015q

Otroligt svårt spel. Men konstigt nog ett av de roligaste jag har spelat.
Har ännu inte kommit runt första banan och har säkert dött 250 gånger. Detta blir ett långt spela och det gillar jag. Många spel är nästan löjligt lätta nu för tiden. Detta va en härlig upplevelse

Xeno126 mar 2015q

Mycket fin recension. Ett mästerverk är f*n vad det är!

From kommer patcha bort/till en del grejer successivt och det kommer bara bli ännu bättre i framtiden.

*handclap* Miyazaki-san

Gottfrid26 mar 2015q

Elin Ekberg:

Visst behöver man lära sig/anpassa sig också i början av spelet, då trollen och varulvarna kan vara jobbiga fiender och så. Men den ordentliga utmaningen kommer litet längre in.


Jag är ju chanslös redan mot första bossen [sad]

n e o v i o l e n c e26 mar 2015q

Fantastisk recension, Elin. Som vanligt. I stort sett den enda recensionen av Bloodborne som jag har tagit mig tid att läsa. Hade hoppats på att det var du som skulle recensera det. Glad att det blev så.

Fan, ibland önskar att jag ni tog bord omdömena helt och hållet och bara lät texterna tala.

Inom kort kommer det här att bli det dyraste spelet som jag någonsin har köpt eftersom jag måste köpa en ny konsol samtidigt. Men ja, jag måste ju.

Av det jag har läst till mig på GF så verkar det här vara det minst insmickrande alstret hittills som Fromsoft har gjort för nya spelare att komma in i och även för många veteraner verkar det ha varit ett brutalt uppvakande.

Ska bli intressant att se om mina skills från Ninja Gaiden-spelen, och reflexerna som man har fått därifrån, kommer till någon nytta i det här. Av det jag har sett från spelet känns det nästan så.

FBT4226 mar 2015q

Lirade lite igår och håller med om att det känns betydligt lättare, men det kanske som sagt är för att man har lirat dom tidigare spelen nått så in i helvete mycket! grymt spel oavsett!!!

K8126 mar 2015q

Med tanke på hur frekvent jag kommer dö i det här spelet är det inte ens relevant förrän dom patchat laddningstiderna.

Ska bli spännande att se hur pass mkt dom kan skala ner dom till.

40 -> 20 är ju något helt annat än 40 -> 35

Det lilla jag läst om patchen är att man kommer åtgärda laddningstiderna, inget om hur omfattande det är.

Någon som vet mer?

n e o v i o l e n c e26 mar 2015q

Ska bli intressant att se om ett par-tre månader vad folk tycker, när all initial masshysteri och hype har lagt sig.

K81:

Det lilla jag läst om patchen är att man kommer åtgärda laddningstiderna, inget om hur omfattande det är.

Någon som vet mer?


Den första patchen som släpptes har ju ingenting med laddningstiderna att göra, tyvärr, utan det problemet ska åtgärdas först i patch 1.02 så som jag har förstått det och den kommer väl framöver. Hur pass mycket den kommer att skala ner dem vet jag inte.

Vi får se. Den kommer nog inom kort.

Endymion26 mar 2015q

Att klara spelet på ett liv är mer eller mindre snudd på omöjligt skulle jag nog säga. Åtminstone på första playthroughn.

Hur som helst. Jag börjar närma mig slutet och jag vill nog påstå att det här är det svåraste Souls hittills. Kanske inte pga bossarna för det är ingen som tagit mej mer än 3 försök (de allra flesta på 1-2) men områdena är gigantiska och det är hiskeligt långt mellan bonfires/lamps när man kommer in en bit. Att det sedan inte GÅR att fega typ full havel + towershield a'la dark souls ser jag enbart positivt

lonian26 mar 2015q

Okej, det här spelet skall ja ha.
Måste bara bli klar med lite annat först.

Gottfrid26 mar 2015q

Endymion:

Att klara spelet på ett liv är mer eller mindre snudd på omöjligt skulle jag nog säga. Åtminstone på första playthroughn.


Ja, det kan man väl lugnt säga.

Aeiko26 mar 2015q

Joakim Kilman:

Då får vi hoppas att de lyckas få ned laddtiderna med en kommande patch.


Elin Ekberg:

Men enligt From Software så vet man ju om problemen och det verkar som att det är något som kan komma att fixas till i framtiden.


om vi ska vara realistiska så kommer det nog aldrig komma en patch som kan förkorta laddtiderna med 50% dvs hälften, realistisk sätt. vad kan man annars göra? jo exempelvis ändra vissa element i spelet, som att kunna sätta sig vid läger facklorna, eventuellt kanske teleportera sig mellan dem utan att behöva besöka hubb världen "nexus" vissa små saker som går ganska enkelt att ändra utan att försöka prejja på att sänka laddtiderna som ändå kanske bara går att förkorta med ett par sec. laddningstiderna uppfattas längre när de dyker upp eftervarandra, man får det intrycket i alla fall :)

iSiboy27 mar 2015q

Grym recension Elin! Eloge till dig!

Bloodborne är verkligen helt fantastiskt och trots att jag bara börjat utforska spelets andra område så kan jag redan nu säga att detta, i min bok, är bättre än Souls-spelen.
Tempot, art-directon, svårighetsgraden, ljudbilden och i stort sett allt annat bara klickar.

Bloodborne är sannerligen ett mästerverk!

Elin Ekberg27 mar 2015q

Xeno1:

Mycket fin recension


Tack snälla [love]

Gottfrid Jansson:

Jag är ju chanslös redan mot första bossen


Jag Dold text: använde mig faktiskt av Molotov Coctails en del mot första bossen, kill it with fire, liksom.

Jag hade enorma problem med själva arenan där man möter den, att den där bron liksom inte gav en utrymme att härja fritt. Men när jag köpte på mig några Molotovs så gick det plötsligt betydligt lättare. Men jag håller med om att första, och speciellt andra, bossen kan vara litet kämpig.


n e o v i o l e n c e:

Hade hoppats på att det var du som skulle recensera det. Glad att det blev så.


Åh finaste [love]

n e o v i o l e n c e:

Ska bli intressant att se om mina skills från Ninja Gaiden-spelen, och reflexerna som man har fått därifrån, kommer till någon nytta i det här


Snabba reflexer kan absolut vara bra att ha! Ibland känns bossmötena mer som Ninja Gaiden, Castlevania eller Devil May Cry än något annat. Även om jag också kan lova dig att i vissa fall så kommer inte snabba reflexer att hjälpa någonting alls. Men det är också det som gör det så roligt.

Det enda som dock kan ta udden ur striderna är när man samarbetar med andra spelare. Det blir aldrig lika roligt som när man spelar dem själv, just för att det alltid känns så fuskigt. Den ena kan dra på sig bossens uppmärksamhet medan den andra står och slår den i ryggen.

(jag har kallat på andra spelare vid två tillfällen dock, en gång för att testa online-läget och så en för att jag verkligen bara ville ge igen på en boss som verkligen inte ville låta mig gå förbi)

Endymion:

Kanske inte pga bossarna för det är ingen som tagit mej mer än 3 försök (de allra flesta på 1-2) men områdena är gigantiska och det är hiskeligt långt mellan bonfires/lamps när man kommer in en bit.


Dold text: Jag skulle säga att för mig så har det varit två bossar som varit verkligen kämpiga. Den andra bossens tredje form, som jag fortfarande inte har hittat några luckor i dess rörelsemönster, kom jag bara inte förbi. Prästens två första "former" lärde jag mig rätt fort, men när den blir varulv... haha, taktiken blev att springa runt banan i cirklar, stanna vid trappan och så slänga ner Molotov Coctails emot den. Vet inte hur många försök det tog. Det var ju inte så att den stannade till, ens när den började brinna...

Aeiko:

om vi ska vara realistiska så kommer det nog aldrig komma en patch som kan förkorta laddtiderna med 50% dvs hälften, realistisk sätt. vad kan man annars göra?


Efter att ha läst informationen som From Software själv har kommit med så tror jag nog att det inte rör sig om någon omöjlighet att förkorta laddningstiderna.

Men som du säger, vi får se hur mycket det går.

Elin Ekberg27 mar 2015q

iSiboy:

Grym recension Elin! Eloge till dig!


Tack snälla. Och ja - jag håller med dig! Och kan väl säga som så, att ni som fortfarande befinner er alldeles i början har inte sett någonting än!

Joakim Kilman27 mar 2015q

Aeiko:

vissa små saker som går ganska enkelt att ändra utan att försöka prejja på att sänka laddtiderna som ändå kanske bara går att förkorta med ett par sec


Helt klart lättare att minimera behovet av laddtider där det mest är onödigt. Känns som om From ändå lyssnar rätt mycket på feedback så vi får se.

Gottfrid27 mar 2015q

Elin Ekberg:

Jag


sänkte honom igår! Utan några Dold text: molotovs. Så nu är det dags för den där andra killen, vilket känns sorgligt med tanke på att Dold text: jag pratade med hans dotter tidigare [sad]

Palaxih27 mar 2015q

Tack för en utmärkt recension.

Aldrig varit så sugen på att spela ett spel sedan slutet av 2006.

Tyvärr pga av otur kan jag inte uppleva det förrens nästa vecka, pga kreditkortet är borta. Next week, då jävlar!!

Endymion27 mar 2015q

Spelat ungefär en tredjedel av NG+ nu. Bossarna är svettigare nu. Behövde inte mer än 3 försök på någon av bossarna första varvet (gjorde alla på första rundan inkl hemliga osv) men behövt 4 försök på två bossar redan (dödat 5). Men det är bara kul.

Vidhåller dock att första genomspelningen är områdena värre än bossarna i sig.

iSiboy27 mar 2015q

Endymion:

Vidhåller dock att första genomspelningen är områdena värre än bossarna i sig.


Det håller jag absolut med om.
Har dödat 6 st bossar hittills i det "vanliga" spelet och kört 2 chalicedungeons så även 6 bossar där har dödats. Hittills har ingen tagit mer än tre försök medan områdena och dess fiender dödar mig gång på gång. Utan varning.

Endymion27 mar 2015q

Jag fick försöka 4 gånger på honom på ng+ randomsomfan. På första varvet tog jag han direkt. Det finns på stream som jag gjorde förut idag. Sparade den på Ustream. Http://ustre.am/17Ac5 vid ungefär 2:30 tror jag att omgången jag slog honom är. Torskade första gången vid 2:06

Gottfrid27 mar 2015q

iSiboy:

Hittills har ingen tagit mer än tre försök medan områdena och dess fiender dödar mig gång på gång. Utan varning.


Själv har jag inte haft några större problem med att ta mig mellan bossarna, medan samtliga bossar jag hittills mött känts jävligt svåra.

Elin Ekberg28 mar 2015q

Gottfrid Jansson:

andra killen


Dold text: Prästen? Jag hade enorma problem med hans sista form, den där han förvandlade sig. För mig var prästen det här spelets absoluta bromskloss. Min strategi blev till slut att springa runt banan i cirklar, stanna vid trappan, hoppa ner, och när han landade själv så kastade jag Molotov Coctails på honom. Upprepa in i förbannelse. Alternativt sula ner på honom när han själv sprang upp. Problemet med det var att han liksom inte reagerar på att han brinner, utan fortsätter rusa upp emot en.

Efter den bossen har jag inte använt några fler Molotovs.


Amanaman:

Grym recension!


Tack!

Amanaman:

Kom efter ett tag på att yxan var lite för seg, så jag började om med en ny karaktär och valde sågen


Det blev det vapen som jag själv körde med. Just för snabbheten och rörligheten, att efter att man uppgraderat uthålligheten ordentligt så kan man peppra på rätt bra på fienderna och samtidigt få till en ganska stor skada på dem.

Palaxih:

Tack för en utmärkt recension.


Tack så mycket!

Du har mycket att se fram emot!

Endymion:

Vidhåller dock att första genomspelningen är områdena värre än bossarna i sig.


Ja, särskilt en bit in så... damn. Har du testat Chalice Dungeons ännu? Jag har varit inne i dem, litet grann. Där finns bossar och dylikt som inte finns i spelet annars. Jag funderar dock på om det finns något annat av värde där, än att testa på nya bossar och så.

randomsomfan:

Fan er som klarar allt så snabbt.


Vi är många också som inte har klarat det så... snabbt. Så du behöver inte känna dig utanför!

Gottfrid28 mar 2015q

Elin Ekberg:

Dold text:


Lyckades till slut sätta en riposte som i princip sänkte hela hans andra fas i ett slag... det var nästan lite av en besvikelse när det inträffade.

Elin Ekberg28 mar 2015q

Gottfrid Jansson:

Lyckades till slut sätta en riposte som i princip sänkte hela hans andra fas i ett slag... det var nästan lite av en besvikelse när det inträffade.


Jo, hans första två "former" var relativt lätta. Jag körde bara sådana attacker emot honom! Fullt ös, från sekunden som man klev in.

Gottfrid28 mar 2015q

Elin Ekberg:

Jo, hans första två "former" var relativt lätta.


Jag tror inte att vi pratar om samma boss då hehe. Den här hade bara två former. Spelets andra boss.

Dold text: Nu håller jag på med Amelia som tredje.

Elin Ekberg28 mar 2015q

Gottfrid Jansson:

Jag tror inte att vi pratar om samma boss då hehe. Den här hade bara två former. Spelets andra boss.


Jag pratar om Dold text: prästen.

Han har först en "form" där han använder sina vanliga vapen. Sedan en "form" när han slår ihop sina vapen till en yxa och går "bananas" emot en. Och så en tredje när han är varulv. Ordet form kanske är felaktigt använt, då ;)

Faser?

Gottfrid28 mar 2015q

Elin Ekberg:

Faser?


Då fattar jag. Hans tredje fas som jag tog med en enda riposte efter an halv miljon försök.

Endymion28 mar 2015q

Det gjorde jag också gottfrid och det var inte problem. Dock räknar de flesta.nog den som fjärde.

Elin: jag testade att göra en Chalice dungeon innan jag gav mig på ng+. Klarade den rätt enkelt men var överlevlad. Kan tänka mig att det gömmer sig godsaker djupast ner i sista dungeon. Det får blir ett senare projekt :)

Elin Ekberg29 mar 2015q

Endymion:

Kan tänka mig att det gömmer sig godsaker djupast ner i sista dungeon


Det ska finnas Dold text: vapen där som inte finns någon annanstans, folk på Gamefaqs delar med sig av koder och så, så att man kan ladda ner andras grottor där sådana vapen ska ha funnits med i (jag har varit inne lite och kollat på den sidan, just vad gäller vilka belöningar det finns om man ägnar sig åt Chalice Dungeons och NG+ - sistnämnda ska väl också ha ett vapen gömt som bara finns med om man börjar om spelet på nytt).

Men som du säger. Det får bli ett senare projekt. Jag har inte gått fram till slutbossen ännu. Jag har några saker kvar att göra innan jag går den sträckan.

Endymion29 mar 2015q

Ah ok. Ja det är lite annorlunda loot överlag men jag har inte märkt av några extra fiender att tala om på varken ng+ eller ng++ (kan gå till ng+++ nu om jag vill)

Får jag tid ikväll ska jag testa en speedrun på ng+++ och bara köra Keybosses. Sträckspelade ng++ på lite under 4 timmar igår kväll. Men ja. Chalice Dungeons är väl det som är planen före eller efter det. Vill jag spela multiplayer lär jag skapa ny karaktär för har för hög lvl.

Cappuccino29 mar 2015q

Bra recension! Du fångade mina känslor nästan exakt. Klarade ut det igår men läste att jag missat ett helt område och därigenom två bossar då jag inte fattade att spelet automatiskt skulle slänga in mig i NG+ då det inte gjorde detta i Dark Souls 2. Dessutom testade jag knappt en enda Chalice Dungeon, kände bara lite på den första men tänkte också göra dem vid spelets slut. Men, men, så går det. Nu har jag startat en ny karaktär istället då jag inte har lust att köra NG+ riktigt än. Har aldrig varit överdrivet förtjust i det spelläget när det kommer till Souls-spel. Är lite mer av en Soul Level 1-kille, som i detta spel istället kommer blir Soul Level 4, av karaktärseditorn att döma.

Gurramurra 2 apr 2015q

Instämmer helt med övriga, en mycket bra recension där du verkligen förklarar hur spelet är. Det är utan tvekan det bästa till PS4 nu och hittils skulle jag ge det en stark 9a. Lika bra som Darksouls 1 med andra ord. Det enda negativa är att det finns mindre items och mindre vapen och utrustningar än i Soulsspelen. Där skiljde sig utrustningarna mot varandra och varje spelares karaktär blev därför unik. Här finns det inga (vad jag sett hittils iallafall) möjligheter till att förbättra ens utrustning och de som finns har alla samma points, bara utsprida lite "hit och dit" på de olika egenskaperna. Ej heller finns light, medium eller heavy armor. Det är petitesser i ett annars väldigt bra spel, men just nu är det detta som hindrar spelet från att vara en solklar 10a i min bok.

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.