Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Nyheter

Linus Lekander recenserar The Walking Dead: Michonne

THE WALKING DEAD: MICHONNE
(PS4 (testat), Xbox One, PS3, Xbox 360, Windows, Mac OS, Android, iOS)
Linus Lekander


Michonne inleds rått och brutalt. På sekunder av zombieavrättningar lär spelaren känna en överlevare med syner som hemsöker henne och blottlägger hennes dåliga samvete.


Vi som har spelat The Walking Dead tidigare vet hur seriens karaktärer brukar formas av sina förluster och behöver ingen närmare introduktion än så. För någon som just ska börja är det möjligt att allt detta kommer plötsligt och väl makabert, även om säsongen i sig utan problem står på sina egna ben.


För Michonne är ett sidospår värt att ta sig an, oavsett tidigare relation till serien. Det är ett handgripligt och engagerande koncentrat av Telltales ofta så välgjorda avvägning mellan zombiestänk och relationsdrama.


Den här gången är det den betitlade huvudpersonen Michonne som söker en fristad från det pandemiska utbrottet. Hon finner sin plats på en båt och nya vänner i besättningen innan hon oundvikligen behöver bryta upp från desamma. Om detta och andra uppbrott handlar sedan spelet.


Telltale lyckas ofta med att sätta samman intressanta och heterogena karaktärsgallerier och det visar de även här. Utöver de olika rolltyperna är Michonne också rikt på namn och utseenden som alla är vardag i verkliga livet men som inte riktigt har blivit det i spelen än. Även om deras personlighetsdrag rymmer en och annan stereotyp är detta inte avhängigt deras kön eller ursprung, något som spel trots allt har blivit bättre på och som Telltale går i bräschen för.


Skrivandet i övrigt är den här gången mer konfliktcentrerat och går därför aldrig riktigt på djupet med karaktärerna som i de längre huvudsäsongerna. De vandrande döda tjänar fortfarande främst som ett perifert hot och inte som den egentliga intrigen, men seriens paradsensmoral, att människorna är värre ändå, hade verkligen inte behövt upprepas så ofta som den gör – flera gånger redan i den första episoden.


Uppriktigt sagt har det aldrig ens behövt sägas högt från första början.


På så sätt är The Walking Dead fortfarande väldigt mycket ett spel.


För The Walking Dead-fantasten är det nog ofrånkomligt att känna sig mätt åtminstone någon gång under de knappa sex timmarna det tar att spela igenom säsongen. Det beror på att detta i grunden bara är ännu ett nytt perspektiv på samma storberättelse, likaså samma förhållande mellan moraliska val och snabbklippssekvenser.


Men även om konceptet riskerar att bli uttjatat finns det något tilltalande med den här sortens vidarebygge av seriens multimediala universum.


Det finns ganska många människor på jorden. För var och en började utbrottet någonstans, och på något sätt.


Michonnes sida av saken är rå och spännande, och det förblir det främsta sättet som det här spelet griper tag på – både på gott och på ont.


JA | NEJ
VARFÖR: Ett värdigt sidospår.
PLUS: First Aid Kits Wolf har den mest givna platsen på soundtracket.
MINUS: Träffar inte mitt i känslorna som andra delar.

Relaterade bilder

Oskar Skog14 nov 2016Visningar: 909 

Taggar: The Walking Dead: Michonne, Telltale Games

« Tillbaka till nyhetsarkivet

Kommentarer

Schizo_Deluxe14 nov 2016q

Taking place between issues 126 and 139 of The Walking Dead comic series, the game shows events of what Michonne was up to during her temporary departure from the group of survivors led by Rick Grimes in the midst of a zombie apocalypse.

Skoj för oss som läser serien.
(överlägsen tvadaptionen)

Linus Lekander14 nov 2016q

Schizo_Deluxe:

Skoj för oss som läser serien.


Tack för kompletterande info.

Har själv bara läst första numret och ser inte teveserien, så det är endast genom Telltale jag följer TWD.

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.