Använder du mobil?
Tryck här för att besök vår mobilanpassade nyhetssajt!
Nej tack!

Nyheter

Jimmy Seppälä recenserar Into the Breach

INTO THE BREACH
(PC)
Jimmy Seppälä


Det finns inte någon brist på spel som handlar om att världen står på gränsen till utplåning och det är ditt jobb att rädda den. Men det är få spel som får det att kännas lika intensivt som inom strategigenren. Speciellt tillsammans med spel som Xcom och Fire Emblem där ett misslyckat drag inte bara kan vara skillnaden mellan vinst och förlust utan också ta ifrån dig karaktärer som du byggt upp och skapat relationer med.


Into the Breach spelas inte på jättelika kartor som spänner över stora regioner utan istället är det ett simpelt bräde som är åtta gånger åtta rutor över fyra olika världsdelar som alla har sina egna skillnader i miljöerna som ändrar förutsättningarna för spelet och även de gigantiska insekterna man möter.


Det är vad Into the Breach går ut på. Att skydda mänskligheten från att utplånas av dessa jätteinsekter. För att utrota dessa finns det olika lag om tre av stora Pacific Rim-liknande robotar, alla med sina olika funktioner och användningsområden. Det är en av de största behållningarna med spelet, variationen på de olika enheterna och hur de olika lagen ändrar sättet man måste angripa spelet på. För precis som Subset Games senaste spel, FTL: Faster Than Light, är Into the Breach ett svårt spel även om det inte är lika orättvist som FTL ibland kunde vara. Här finns inga slumpmässiga händelser som helt och hållet kan förstöra din spelomgång utan det mesta går att ta sig igenom via planering. Spelet innehåller dessutom de traditionella svårighetsgraderna där easy är en perfekt inkörsport för att lära sig spelet ordentligt. Men Into the Breach kräver ändå att man verkligen sätter sig in i dess regler, inte för att spelet är för svårt att förstå men det innehåller många olika variabler att hålla reda på. Ett drag kan behöva tänkas igenom flera gånger innan man faktiskt utför det och ibland blir det fel men det är så man lär sig.


Spelet handlar inte bara om att döda monster utan om att kontrollera brädet och då kan det ibland krävas att man ser till att monster flyttar på sig istället för att dö. Efter att monstren gjort sitt drag får man nämligen se var de kan potentiellt göra skada och man får anpassa sitt eget drag efter det.


Hela spelomgången har en livmätare och när den nåt ner till noll har man förlorat spelet. När monstren lyckas attackera en byggnad förlorar man också liv vilket gör att skydda byggnaderna har högsta prioritet och det gäller hela tiden att bolla med vad man kan tänka sig att offra för att ta sig vidare om man hamnar i en sådan situation. Ibland får man offra sina egna robotar istället för att hålla livmätaren uppe och är man inte uppmärksam eller gör små slarvfel blir spelet inte långvarigt.


Varje uppdrag innehåller också små delmål som ger spelaren valuta att spendera när man har befriat en världsdel som kan spenderas på att ge uppgraderingar till sina olika robotar eller att fylla på livmätaren. Det ger en extra dimension i hur man planerar sina drag under uppdragen eftersom man helst vill uppfylla dessa krav för det hjälper otroligt mycket mot den kommande slutstriden.


Något av de mest intressanta aspekterna i Into the Breach är dess narrativ och hur det hanterar förluster. En game over-skärm avslutar inte spelomgången på ett sådant sätt att man börjar om utan det hör till spelets berättelse att man förlorar. Det som händer är att piloterna i ens lag teleporterar sig till en ny tidslinje för att försöka rädda mänskligheten någon annanstans. Det ger en helt annan emotionell kontext till spelet än vad exempelvis Xcom och Fire Emblem har. Visst svider det när ens favoritsoldater dör i dessa spel som man har kanske spenderat timmar med men i Into the Breach får man leva med vetskapen om att mänskligheten är fördömd i den tidslinjen man just lämnat. Ett misslyckande som har ett helt annat allvar än en svart skärm med stora bokstäver där det står continue.


Förlusten är på riktigt.


Into the Breach är ett fantastiskt spel eftersom det är så pass simpelt. Spelaren har aldrig en stor mäng med enheter att hålla reda på utan behöver enbart fokusera på tre åt gången. De små kartorna gör att man hela tiden är på en armslängds avstånd från fienderna och det kräver ett extremt finlir på de högre svårighetsgraderna för att klara det. Medan vissa drag kan utföras på några sekunder kan andra ta tiotalsminuter eftersom man måste tänka igenom varenda möjligt scenario. Subset Games visar återigen prov på hur duktiga de är på att skapa strategispel som är lätta att förstå men svåra att bemästra. Gillar man spel som Xcom, Fire Emblem och Advance Wars får man inte missa Into the Breach.

Relaterade bilder

Oskar Skog12 mar 2018Visningar: 905 

Taggar: Into the Breach, subset games

« Tillbaka till nyhetsarkivet

Kommentarer

Gottfrid12 mar 2018q

Väldigt bra spel. Jag är hooked.

Kimus12 mar 2018q

Ser verkligen ut att vara ett spel i min smak.
Klarade nyligen ut XCOM 2 och tills dess jag väntar på Phoenix Point verkar det här vara det perfekta tidsfördrivet. =)

Alexander Rehnman12 mar 2018q

Ska nog ge detta en chans.

paccc12 mar 2018q

Visst, men jag kommer ändå att vänta på android-versionen...

Alexander Rehnman12 mar 2018q

Det här är riktigt jävla bra.

Går snabbt att spela men är riktigt beroendeframkallande.

Skulle passa perfekt på mobil eller surfplatta... eller Formatet™.

Tomas Engström12 mar 2018q

Gief till Switch :3

Men det blir nog ett köp på Steam och att köra på min Surface 3. Lär lämpa sig alldeles ypperligt bärbart och med pekskärm.

kodek14 mar 2018q

Jag har spelat några timmar, och det har varit väldigt bra än så länge. Däremot tycker jag inte att det har så stora likheter egentligen med Advance Wars och Fire Emblem, mer än på ytan. Det att man vet vad fienden kommer att göra (och i vilken ordning) när man själv gör sitt drag (s.k. fullständig information) är en utmärkt tvist, hur som helst, det blir lite som att spela Roborally korsat med schack. Ganska snabbt inser man att det oftast är en bättre idé att flytta runt fienderna istället för att försöka ha ihjäl dem, står de i vägen för annalkande Veks själva tar de både skada och förhindrar förstärkningar, får man dem att slå på varandra slipper ens egna mechs bli webbade och därmed halvt handlingsförlamade nästa runda, får man en beetle att springa till sin vattenfyllda grav istället för in i en byggnad är ens lycka gjord.

Sedan är ju karaktärerna helt fantastiskt skrivna. Piloternas snack sinsemellan är rent guld satt på pränt, och de har alla olika personligheter. Samma gäller för ledarna av de fyra öar som är mänsklighetens sista utpost. Inte för att de är särskilt sympatiska egentligen, snarare tvärtom. Jessica Kern t.ex. får mig att tvivla på att mänskligheten ens förtjänar att räddas...

Även de olika mechlag man kan välja mellan (låses upp med "pengar" man får genom att klara achievements) är verkligen det, olika alltså. Nu har jag iofs bara låst upp ett lag utöver Rift Walkers som man börjar med, men de taktiker man behöver använda skiljer rejält. Men samtidigt så lär man sig utav det, och lärdomarna gör nytta även för det gamla laget.

Inalles, väldigt bra, svårt att se hur det skulle kunna göras mycket bättre.

Gottfrid14 mar 2018q

kodek:

Roborally


Förutom då att man aldrig har en aning om vad som kommer hända i det spelet [blush]

kodek15 mar 2018q

Gottfrid:

Förutom då att man aldrig har en aning om vad som kommer hända i det spelet


Ja, men i den kontext jag nämnde roborally antog jag att den skillnaden inte behövde tas upp.

Jimmy Seppälä15 mar 2018q

kodek:

Däremot tycker jag inte att det har så stora likheter egentligen med Advance Wars och Fire Emblem, mer än på ytan.


Nej, det är inte superlikt men utseende, vissa enheter och att man förlorar piloter om de blir dödade :)

Cavecamper16 mar 2018q

Gief till Switch :3.....
..jag vill varna för att den än så länge bara tillhör de snobbiga PC-användarna och de blir genast oroliga om konsolerna även skall gynnas. :-p

Iron Harvest med planerad utgivning 2019 har jag sett flera oroliga kommentarer att utvecklarna skall göra det för enkelt och med förfullning av den fina grafiken.

Jimmy Seppälä16 mar 2018q

Cavecamper:

Gief till Switch


Det hade verkligen fungerat skitbra till Switch. De skulle ju också kunna porta FTL på samma gång hehe.

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.